Forskning om flerspråkighet

Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Flerspråkigheten för med sig nya frågor, insikter och utmaningar. Det blir allt vanligare att människor är flerspråkiga eller gärna vill bli det. Här presenterar vi resultat av forskning om flerspråkighet. Det omfattar rapporter, studier, avhandlingar och konferenser som på olika sätt berör flerspråkighet hos individen, flerspråkighet i skolan och flerspråkighet i samhället. Ambitionen är att bevaka såväl nationell som internationell forskning som rör flerspråkighet. I första hand prioriteras forskning som har direkt relevans för lärare och elever, skola och utbildning men även grundforskning beaktas.

Vad är flerspråkighet?

Att definiera flerspråkighet och att avgöra vem som är flerspråkig kan verka enkelt men är vid närmare eftertanke ganska komplext. Det finns många olika definitioner och vad som vägs in i begreppet flerspråkighet skiljer sig åt mellan olika teoretiska perspektiv. Beroende på definitionen kan antingen väldigt många eller mycket få komma att betraktas som flerspråkiga. Vissa definitioner utgår från talarens färdighetsnivå eller flyt i flera språk, andra fokuserar mer på hur ofta och i vilka sammanhang flera språk används eller uppehåller sig vid om en person identifierar sig själv eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkighet kan dessutom utgå ifrån ett samhällsperspektiv likaväl som ett individperspektiv.

Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen.

Internationellt sett finns i Sverige ett relativt starkt lagstadgat stöd för flerspråkighet. Alla som är bosatta i Sverige ska med grund i Språklagen (SFS2009:600) ges möjlighet att både ”lära sig, utveckla och använda svenska” och ges möjlighet ”att utveckla och använda sitt modersmål”. Genom Skollagen (SFS 2010:800) har elever i grundskolan dessutom rätt till modersmålsundervisning, om de har minst en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska, har grundläggande kunskaper i språket och det används som vardagligt umgängesspråk i hemmet. Dessa restriktioner gäller dock inte för Sveriges nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romani chib, som har starkare rättigheter till modersmålsundervisning.

Stödet för flerspråkighet finns även på europeisk nivå. EU-kommissionen har i ett flertal dokument uttalat sig om flerspråkighet både som en tillgång och ett åtagande och förespråkar främjandet av såväl minoritetsspråk som regionala språk. I det så kallade ”Barcelona-målet” (2002) nämns målsättningen att alla EU-medborgare bör ges förutsättningar att lära sig att kommunicera på två språk utöver sitt modersmål.

Forskningsbevakningen

Flerspråkighet som forskningsfält spänner över många olika ämnesområden. Några mer konkreta delområden och centrala frågeställningar som kommer att tas upp i den aktuella forskningsbevakningen är följande:

1. Den flerspråkiga individen

Vad säger forskningen om vilka sociala, individuella och psykologiska faktorer som påverkar en individs möjligheter och sätt att lära och använda flera språk? Hur påverkar flerspråkigheten våra kognitiva funktioner? Visar forskningen på några för- eller nackdelar med flerspråkighet? Och vad säger de senaste årens forskning om hur man lär sig ett nytt språk och hur det nya språket fungerar och samspelar med tidigare inlärda språk?

2. Utvecklingsperspektiv på flerspråkighet

Vad säger forskningen om vad som karakteriserar ett andraspråk i utveckling, från nybörjare till avancerad nivå? Hur förändras flerspråkigheten under livets gång? Kan balansen mellan en individs olika språk förändras över tid och vad orsakar i så fall förändringen? Hur kan man kartlägga hur en flerspråkig individ lär in, använder och behärskar olika språk och hur kan man bedöma ett språk i utveckling?

3. Flerspråkighet i skolan

Vad visar forskningen angående hur undervisningen bäst kan organiseras och genomföras för att gynna elevers flerspråkighet? Vilka lärdomar kan dras från internationell och nationell forskning om flerspråkiga utbildningsmodeller och forskning om flerspråkiga praktiker i skolan? Vilken roll spelar till exempel tillgången till undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning för elevers lärande enligt aktuell forskning? Hur kan man i undervisningen på bästa sätt stödja de elever som är i färd med att lära sig svenska som andraspråk? Och vilken roll spelar undervisningen i så kallade moderna språk för främjandet av flerspråkighet?

4. Flerspråkighet i familjen

Vad visar forskningen om hur flerspråkiga familjer går till väga för att fostra sina barn flerspråkigt? Spelar familjernas språkpolicy, det vill säga deras riktlinjer och strategier för barnens språkinlärning och språkanvändning, någon roll för hur barnen i slutänden lär sig och använder olika språk? På vilket sätt bidrar familjernas språkpolicyer till språkens bevarande eller försvinnande och hur samspelar detta med skolans och undervisningens roll för språkens bevarande och utveckling? Och vad är det som formar familjernas ideologier/föreställningar om språkanvändning, språkinlärning och språks olika värden?

4. Flerspråkighet i samhället

Vad visar aktuell forskning avseende relationen mellan de lagar och beslut som reglerar hanteringen av flerspråkighet på samhällelig nivå i Sverige och hur dessa lagar och regler implementeras i praktiken? Hur påverkar aktuellt regelverk barns och vuxnas möjligheter att lära sig, använda och utveckla flera språk? Vilka föreställningar/ ideologier om olika språk och sätt att tala svenska genomsyrar samhället enligt de senaste årens forskning, hur har dessa ideologier vuxit fram historiskt och hur sätter de gränser för hur olika språk och språkliga uttryck värderas och hanteras till exempel inom utbildningsväsendet och i arbetslivet?

6. Flerspråkighet och funktionsnedsättningar

Vad visar aktuell forskning angående hur man kan avgöra om språkliga svårigheter i ett andraspråk beror på en generell språklig eller kognitiv funktionsnedsättning eller om det är resultatet av att personen i fråga fortfarande håller på att lära sig språket och kanske har begränsade möjligheter att höra och använda andraspråket? Hur yttrar sig en specifik språkstörning hos flerspråkiga barn? Hur lätt eller svårt är det för barn med dyslexi eller med neurospsykiatriska diagnoser som ADHD och autismspektrumstörning att bli flerspråkiga enligt de senaste årens forskning?

Bevakningen av flerspråkighet genomförs av Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet genom Natalia Ganuza och Susan Sayehli.

Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Natalia Ganuza, universitetslektor i tvåspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet:

Mer om Natalia Ganuzalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Natalia Ganuzas forskninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Susan Sayehli, universitetslektor i tvåspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet

Mer om Susan Sayehlilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Text: Natalia Ganuza och Susan Sayehli

Tips på vidareläsning

Aronin, Larissa & Singleton, David. 2012. Multilingualism. Amsterdam: John Benjamins.

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. 2013. Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.

Weber, Jean Jacques, & Horner, Kristine. 2012. Introducing multilingualism: a social approach. London/New York: Routledge.

Senast uppdaterad 20 mars 2019