Illustrationer behöver problematiseras mer i undervisningen

Illustrationer kan vara användbara i ämnesundervisning men för att de ska kunna bli det behöver läraren problematisera dem. Det är också viktigt att läraren känner till vilken förståelse av ämnesinnehållet som en illustration möjliggör eller till och med hindrar.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I ämnesundervisning i skolan används ofta vetenskapligt utformade modeller som diagram, grafer och flödesscheman för att illustrera komplexa fenomen. Men hur illustrationen är utformad påverkar vad som händer i klassrummet. Om illustrationen är gjord på ett sätt som inte stämmer med lärarens didaktiska syfte försvåras elevernas förståelse av fenomenet. Det är viktigt att man som lärare frågar sig hur man kan tänka och agera för att illustrationerna verkligen ska bidra till att öka förståelsen för det ämnesinnehåll som ska läras ut. Det här visar Ann-Sofie Jägerskog i avhandlingen Making Possible by Making Visible: Learning through Visual Representations in Social Science.

Illustrationens utformning viktig för både undervisning och lärande

Avhandlingen undersöker vilken betydelse modeller, som diagram, grafer och flödesscheman har för gymnasieelevers uppfattning om komplexa samhällsfenomen. Jägerskog undersöker hur illustrationer påverkar undervisningen och elevers förståelse genom att studera lektioner som går igenom momentet prisbildning med hjälp av två olika modeller. Det är dels en graf över utbud och efterfrågan som traditionellt används i skolans undervisning om prissättning och dels ett loopdiagram över kausalitet i prisbildning.

Fyra gymnasieklasser med sammanlagt 94 elever ingick i studien. De deltog i tre lektioner med sin ordinarie lärare om kausalitet i prisbildning. I hälften av klasserna var undervisningen uppbyggd kring grafen, i hälften runt loopdiagrammet. Eleverna fick göra ett förtest och ett eftertest samt delta i smågruppsdiskussioner om prisbildning.

Genom att jämföra hur elevernas uppfattningar om prisbildning förändras och vad som händer i undervisningen och i gruppdiskussionerna när respektive modell används, kommer Jägerskog fram till att illustrationens utformning påverkar både undervisning, i form av vilken interaktion som dominerar i klassrummet, och lärande, i form av graden av nyanserad förståelse av ett fenomen.

Till vänster syns en graf över utbud och efterfrågan, till höger ett loopdiagram över kausalitet i prisbildning.

Grafen och loopdiagrammet är hämtade från Ann-Sofie Jägerskogs avhandling (Jägerskog, 2020, s. 43).

Loopdiagrammet hjälpte eleverna, i betydligt större utsträckning än grafen, att förstå just kritiska aspekter av kausala relationer i prisbildning.

Förenklingar av komplexa fenomen i modeller kan bli ett hinder

Modeller och illustrationer är ofta förenklingar av komplexa fenomen, vilket enligt Jägerskog gör att vissa aspekter av ett fenomen framhävs, medan andra hamnar i bakgrunden. Denna förenkling som modeller erbjuder kan möjliggöra för elever att få en förståelse för komplexa fenomen, men förenklingen kan också bli ett hinder i lärandet. Det finns en risk att eleverna drar förenklade och missledande slutsatser från illustrationen. Läraren behöver därför vara medveten om vilka delar av ett fenomen som lyfts fram i illustrationen och vilka delar som förblir dolda, för att kunna bygga upp undervisningen utifrån det.

Gynnsamt att använda flera illustrationer av samma fenomen

En illustrations användbarhet i undervisningen kan bedömas utifrån hur mycket den behöver ”packas upp”, alltså förklaras och utvecklas, för att bidra till en mer komplex förståelse av det som den illustrerar. För att modellen ska bli ett effektivt redskap för lärande behöver läraren alltså i sitt didaktiska arbete bedöma vilka kritiska aspekter av ett fenomen, dvs. de aspekter som elever behöver få syn på för att utveckla en mer kvalificerad förståelse av fenomenet, som är synliga i illustrationen och vilka som är dolda. De aspekter som är dolda kan behöva tas upp i undervisningen för att eleverna ska förstå illustrationen, även om fokus ligger på de aspekter som illustrationen framhäver. Jägerskog menar att det kan vara gynnsamt att använda flera olika illustrationer av samma fenomen. Sammantaget kan de ge en nyanserad bild av ett fenomen som en enskild illustration inte förmår.

Disciplinärt eller didaktiskt syfte?

Många modeller som traditionellt används i skolundervisning är hämtade och inlånade från de vetenskapliga discipliner som skolämnet bygger på, men dessa modeller leder inte alltid till en bättre förståelse av fenomenet de illustrerar. Något som Jägerskog definierar som avgörande för om en illustration bidrar till en mer nyanserad förståelse eller inte är hur väl det disciplinära syftet med illustrationen, dvs. vad den var tänkt att illustrera när den togs fram inom den vetenskapliga disciplinen, stämmer överens med lärarens didaktiska syfte med att använda den i undervisningen.

Om illustrationen togs fram inom en disciplin för att fylla ett syfte, men används i ämnesundervisning för att fylla ett annat syfte bidrar den knappast till en mer nyanserad förståelse av fenomenet, oavsett hur mycket läraren ”packar upp” den. Då kan den behöva bytas ut mot en mer lämplig illustration. Ett exempel på detta är prisbildningsgrafen som togs fram disciplinärt i syfte att visa hur ekonomin fungerar på övergripande nivå, men där syftet när den används i samhällskunskapsundervisningen ofta är att hjälpa eleverna förstå kausalitet i prisbildning.

Loopdiagrammet, också den disciplinärt framtagen, togs däremot fram för att visa just kausalitet i prisbildning, vilket ligger nära det didaktiska syftet i undervisningen. Detta kan vara en förklaring till att loopdiagrammet leder till en ökad förståelse för just detta fenomen i Jägerskogs studie. Dock betonar Jägerskog att de disciplinärt framtagna modellerna också behöver lyftas fram i undervisningen, eftersom många av dessa modeller är centrala i ämnet som sådant, och därmed något som eleverna behöver känna till för att bli ”litterata” inom ämnet.

Valet av visuella redskap påverkar kommunikationen i klassrummet

Enligt Jägerskog är det viktigt att läraren är medveten om att valet av visuella redskap påverkar undervisningen och därför också vilken kunskap som blir tillgänglig för eleverna. I studien finns en skillnad i klassrumsaktiviteten beroende på vilken modell som används i undervisningen. När grafen över utbud och efterfrågan används ägnas mycket tid till att förstå själva modellen. När loopdiagrammet används ägnas mer tid åt diskussioner om prisbildningsmekanismer och eleverna ställer vidare frågor. Valet av illustration påverkar alltså även kommunikationen i klassrummet och därmed vilket lärande som möjliggörs.

Det finns en risk att eleverna fastnar i illustrationen

Det finns en risk att läraren använder illustrationer utan att veta om och hur de påverkar elevers uppfattning om fenomenet som illustreras. Jägerskogs avhandling visar att i några fall försvårar en illustration förståelsen: en grupp elever visar en mindre komplex förståelse av prisbildningsmekanismer efter att läraren introducerat grafen. Det är elever som i förtestet har fört ett korrekt logiskt resonemang om prisbildning men efter att ha introducerats för grafen försöker ”klä” sitt resonemang i grafens begrepp. De klämmer in ord som kurvor, utbud och efterfrågan så att resonemanget ska passa det som läraren gått igenom. Men det leder inte till en mer komplex beskrivning av fenomenet prisbildning.

En risk är också att eleverna försöker förstå illustrationen i stället för de strukturer den representerar. I Jägerskogs studie blev det tydligt att den graf för prisbildning som traditionellt används i samhällskunskapsundervisningen ledde till frågor om hur grafen ska förstås medan loopdiagrammet ledde till diskussioner om fenomenet prisbildning.

Jägerskogs avhandling visar att två olika illustrationer av samma fenomen påverkar både fokus i undervisningen och elevernas lärande. När är illustrationer en hjälp i undervisningen och när blir de ett hinder? För att illustrationer ska bli effektiva didaktiska redskap behöver läraren problematisera modellerna genom att reflektera över vilket lärande de möjliggör och själv lyfta fram de delar av fenomenet som inte illustreras.

Text: Katarina Blennow

Källa:

Making Possible by Making Visible: Learning through Visual Representations in Social Science.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 07 oktober 2020