Mer tid på att läsa elevuppgifter ökar likvärdig bedömning

Den faktiska tid läraren lägger ner på att läsa själva uppgiften korrelerar med hur väl bedömningen stämmer med andra lärares bedömning. Även lärarens egna jämförelser med andra elevtexter och/eller ”korsläsning” i den text som för tillfället bedöms ökar möjligheterna till likvärdighet. Det visar Victoria Crisp i en engelsk studie.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I artikeln ”Exploring the nature of examiner thinking during the process of examination marking”, presenteras resultat från en engelsk studie om bedömarkompetens som har stor relevans för den svenska skolan. I studien redovisas några centrala faktorer som kan bidra till ökad likvärdighet vid bedömning.

Under hela bedömningsprocessen t ex kan läraren läsa, läsa om, titta på andra ställen i uppgiften och jämföra olika textstycken med varandra. Även användandet av s k ankarsvar lyfts fram som en metod för att nå ökad likvärdighet. Här kan läraren i samråd med kollegor utgå från specifika autentiska elevsvar eller elevuppgifter. Dessa svar blir det riktmärke som kan användas för att kalibrera bedömningen på ett likvärdigt sätt.

Mer negativ respons på kortsvarsuppgifter

Författaren har i sin studie låtit gymnasielärare i geografi göra autentiska bedömningar på olika slags uppgifter, kortsvarsuppgifter och essäuppgifter. Läraren har under bedömningen ”tänkt högt” och deras egna resonemang ligger till grund för slutsatserna i artikeln. Även om metoden, tänka högt, kan användas som en vetenskaplig metod, kan det också vara ett sätt att bedriva skolutveckling. Crisp kopplar metoden till sin syn på hur en bedömningspraktik etableras bland lärare.

Studien visar också ett något varierande beteende när det gäller positiv eller negativ respons på uppgifterna. I kommentarerna till kortsvarsuppgifterna var lärarna mer benägna att ge negativ respons än på essäuppgifterna. Crisp ser detta som ett utslag av att lärarna upplever ett större behov av att lyfta fram vad som är fel i korta uppgifter. Enligt författaren kan detta ha en negativ inverkan på elevens kunskapsutveckling. I artikeln framkommer också att läraren i mindre omfattning än förväntat lämnar kommentarer av social och emotionell art.

Bedömningskompetens formas i "communities of practice"

Den övergripande utgångspunkten i artikeln är att lärares bedömningskompetens formas i vad som kallas ”communities of practice”. Här utvecklas en förståelse och praxis kring bedömningsrepertoarer, kunskapssyn och tyst kunnande kring bedömning. För att komma åt lärares bedömningspraktik bör man, enligt författaren, låta lärare tänka högt kring autentiska elevsvar. Med hjälp av detta kan man sedan diskutera styrkor och svagheter i skolans bedömningspraxis.

Text: Johan Samuelsson

Artikeln Exploring the nature of examiner thinking during the process of examination marking, länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 mars 2019