Traditionella matematiklärare trots it i utbildningen

Formen och strukturen på undervisningen för blivande matematiklärare blev i stort densamma även när it användes. Ändå var intentionen att förändra undervisning och lärande.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

– Att en lärarutbildning förmedlade en så traditionell syn på hur undervisning och lärande i matematik ska gå till förvånade mig. Att synliggöra detta är viktigt för att man i nästa steg ska kunna förändra utbildningens innehåll och form, säger Catarina Player-Koro

Reproduktion av traditionell matematikundervisning med stöd av IT. Resultat: traditionella matematiklärare. Så är bilden av den lärarutbildning för matematiklärare som Catarina Player-Koro undersöker i sin avhandling: Reproducing Traditional Discourses of Teaching and Learning Mathematics: Studies of Mathematics and ICT in Teaching and Teacher Education.

It-användande förändrar inte

– Resultatet visar att matematikundervisning i den undersökta lärarutbildningen i huvudsak är baserad på förmågan att lösa övningsuppgifter som är hämtade från en lärobok i matematik och förmedlade i föreläsningsform säger Catarina Player-Koro.

- Denna typ av matematikundervisning blockerar möjligheterna för reflektioner och fördjupning av ämneskunskaper hos studenterna. Det finns ett behov att diskutera vilken typ av ämnesteori en lärare behöver för att undervisa i matematik istället för ett ensidigt oreflekterat krav på mer ämnesteori.

Avhandlingen handlar till största delen om hur undervisning på ett lärarprogram för blivande matematiklärare formar studenternas lärande i matematik och med det den kommande lärarrollen. Vilka effekter får detta på de blivande lärarnas syn på hur matematikundervisning ska bedrivas?

Studien har specifikt fokus på vilken betydelse olika undervisningsformer som till exempel föreläsningar, matematiklaborationer, seminarier och olika typer av artefakter såsom läroböcker och informationsteknik har i denna process.

Orealistiska idealiserade lösningar

Catarina Player- Koro menar att det finns en positiv dominans i forskningsfältet it och lärande som leder till orealistiska idealiserade lösningar på många av skolans problem. It har under många år ganska oreflekterat framställts som en fantastiskt redskap som ska revolutionera såväl skolan, som lärarna och utbildningssystemet. Detta vill Catarina Player-Koro ifrågasätta:

– I förlängningen leder till detta till begränsade möjligheter för att utveckla kunskapsfältet om it:s möjligheter och begränsningar för lärande, undervisning och skola.

Hon säger att möjligheterna med it har varit svåra att belägga empiriskt trots att forskningen inom fältet ökat lavinartat. En analys av det senaste decenniets forskning visar en tydlig skillnad mellan vad som träder fram i retorik och forskning och vad många studenter och elever i den pågående undervisningspraktiken erfar.

– Denna diskrepans kan vara orsaken till att mycket av det som rapporteras beträffande användning av it i skolan betraktas som misslyckande eftersom att förväntningarna i den positiva retoriken många gånger är orealistiska i relation till vilka möjligheter som skolpraktiken erbjuder.

Ett sätt att utveckla forskningsfältet skulle kunna vara att på allvar ifrågasätta denna för givet tagna sanning om digital teknik och utbildning och i stället utgå från skolpraktikens möjligheter och behov menar Catarina Player-Koro.

Nya lärarutbildningen förändrar inte heller

I avhandlingen diskuterar hon även den senaste reformeringen av lärarutbildningen. Hon ifrågasätter argumentationen för en mer traditionsbunden undervisning.

– Studierna visar att de tidigare policyintentionerna har haft svårt att få fäste i matematiklärarutbildningen. I avhandlingen visar denna utbildning inga tecken på att vara något annat än traditionell. Frågan är då vad som kommer att hända när en ytterligare återgång till det traditionella sker via policydokumenten. Skulle det inte varit klokare att pröva något nytt än att argumentera för en praktik som många forskare med mig redan kritiserat?

Avhandlingen består av sex studier och forskningen har huvudsakligen bedrivits som en etnografisk studie under fyra år inom matematikinriktningen på en lärarutbildning.

– Att arbeta etnografiskt innebär ofta att forskningen har sin utgångspunkt i en problemställning som sedan under studiens gång omformas och utvecklas till nya frågeställningar. Min forskning utgick från ett intresse av vilka faktorer som påverkade lärares användning av it i skolan. Resultatet pekade mot att lärarens pedagogiska tankar och engagemang var de faktorer som var viktigast för om en lärare använde it eller inte. Detta fick till följd att mitt forskningsintresse riktades till lärarutbildningen.

Utbildning som en del av samhällets kulturella produktion

Avhandlingen utgår från Basil Bernsteins teoretiska ramverk, där utbildning betraktas som en del av samhällets kulturella produktion och reproduktion. Synsättet utgår från antagandet att det som sker i en specifik undervisningssituation inte bara formas av lärare och studenter som deltar vid undervisningstillfället.

– Tolkningen, analysen och förståelsen av det som sker mellan lärare och studenter inbegriper vilken inverkan exempelvis akademiska traditioner, politiska beslut, författare av matematikböcker, forskning, lärarutbildningsinstitutionen och lärarutbildarna har.

– Min ambition har med andra ord varit att beskriva, analysera och förstå hur politiska, sociala och kulturella utgångspunkter strukturerar undervisningspraktiken och hur detta formar blivande lärarstudenter syn på sin kommande yrkesprofession som matematiklärare.

Marie Leijon
marie.leijon@mah.se

Avhandlingen Reproducing Traditional Discourses of Teaching and Learning Mathematicslänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 mars 2019