Läget i förskola och skola

Skolverket gör återkommande rapporter som beskriver läget i svensk förskola och skola. Vi tittar på angelägna utvecklingsområden, trender i officiell statistik och gör prognos över behovet av lärare och förskollärare.

Skolverkets lägesbedömning - en samlad bild av situationen i skolväsendet

Vartannat år gör vi en lägesbedömning som ger en samlad bild av situationen i skolväsendet, inklusive utvecklingstrender och fördjupade analyser. Vi lyfter också lyfter fram områden som är särskilt angelägna att prioritera framöver. Rapporten ger ett underlag för nationella insatser och för det utvecklingsarbete som pågår lokalt hos skolhuvudmän och i förskolor och skolor.

Den senaste lägesbedömningen gjordes 2017. I den ringade vi in fyra huvudsakliga utvecklingsområden:

En skola som möter varje elev

Utbildningen ska utformas med hänsyn till elevernas olika behov. Skolan ska uppväga skillnader i elevernas förutsättningar.

I dag lyckas inte skolan fullt ut med det. De senaste PISA- och TIMSS-undersökningarna visar på förbättrade resultat men eleverna presterar på lägre nivå än när undersökningarna började. Barn till högutbildade har fortsatt högre resultat än barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå, pojkar har lägre betyg än flickor och elever med utländsk bakgrund har lägre resultat än elever med svensk bakgrund.

Kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer har ett ansvar för att ge lärarna bättre förutsättningar att bedriva undervisning som möter alla elevers behov. Det är också av stor betydelse att skolan har en väl fungerande elevhälsa.

Strategier för lärarförsörjningen

Skolan står inför stora rekryteringsbehov. Samtidigt råder det brist på behöriga förskollärare och lärare. Arbetsmiljön är en av de främsta orsakerna till att lärare lämnar yrket. För att fler ska vilja bli lärare, stanna kvar i och återvända till yrket, behöver arbetsmiljön förbättras. Regeringen, kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer behöver verka för mer långsiktiga förutsättningar för kompetensutveckling. Lärarlyftet bör permanentas och regeringen bör se över möjligheterna att främja kompetensutveckling genom färre och mer sammanhållna statsbidrag.

Kvalitet i varje skolform

Det är viktigt med hög kvalitet inom hela skolväsendet. Många utmaningar är gemensamma. I årets lägesbedömning har vi tittat närmare på behoven inom förskolan och vuxenutbildningen. egeringen bör inkludera förskolan och vuxenutbildningen i statliga satsningar för att stärka utbildningens kvalitet och läraryrkets attraktionskraft.

Skolans förmåga att möta nyanlända elever

Skolorna har gjort stora ansträngningar för att möta det ökade antalet nyanlända elever. Trots det tyder mycket på att skolväsendet har svårt att fullt ut möta nyanlända elevers behov. Kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer behöver i högre grad säkerställa att nyanlända elever får fortsätta att utveckla sina ämneskunskaper. Skolverkets uppföljning visar på stora skillnader i upplägg och innehåll på introduktionsprogrammet språkintroduktion. Regeringen bör överväga att förändra reglerna för språkintroduktion, exempelvis genom att införa bestämmelser om kartläggning av elevernas förkunskaper och att eleverna får tillgång till andra ämnen än svenska.

En viktig fråga för att förbättra utbildningen för nyanlända är att eleverna erbjuds studiehandledning på modersmålet. Vi ser ett behov av att regeringen utreder hur det kan stärkas.

Skolverkets lägesbedömning 2017

Beskrivande data - Skolverkets "statistiska årsbok"

Beskrivande data är en årlig rapport som ger en aktuell och övergripande beskrivning av svensk förskola, skola och vuxenutbildning under föregående år. Rapporten kan beskrivas som Skolverkets "statistiska årsbok". Den beskriver organisationen, kostnader och resultat i varje verksamhetsform. Exempelvis visas antal barn/elever och personal i olika verksamhetsformer. Rapporten redogör också för kostnaderna för de olika verksamhetsformerna och för vilka resultat som uppnås. Rapporten grundar sig på det statistiska material som har lämnats till det nationella uppföljningssystemet

Skolverkets rapport Beskrivande data 2017. Förskola, skola och vuxenutbildning

Hitta statistik i Skolverkets statistikdatabaser

Prognos över behovet av lärare och förskollärare

I samarbete med Universitetskanslersämbetet tar Skolverket återkommande fram prognoser över skolväsendets behov av förskollärare och olika lärarkategorier. Syftet med prognoserna är bland annat att ge universitet och högskolor ett förbättrat underlag för dimensioneringen av sina lärar- och förskollärarutbildningar. Prognoserna är också tänkta som underlag till skolhuvudmännen i deras arbete med kompetensförsörjning.

Behovet av att rekrytera nya lärare och förskollärare ökar framöver visar Skolverkets lärarprognos. Prognosen utgår från lärarsituationen år 2016 och sträcker sig fram till år 2031. Störst är behoven de närmaste fem åren då skolor och förskolor behöver rekrytera lärare och förskollärare till motsvarande 77 000 heltidstjänster. Det innebär att rekryteringsbehovet har ökat med 7 000 heltidstjänster sedan Skolverkets förra prognos för två år sedan.

Störst rekryteringsbehov nu

Fram till år 2031 är det totala rekryteringsbehovet 187 000 heltidstjänster. Att rekryteringsbehoven har ökat sedan den förra prognosen beror till stor del på befolkningsutvecklingen. Att behoven är störst den närmaste femårsperioden beror också på att visstidsanställda utan lärarutbildning beräknas ersättas av nyutexaminerade lärare de närmaste åren. De största rekryteringsbehoven finns i grundskolan och förskolan.

Stort behov av nyutbildade lärare

Rekryteringsbehovet kan räknas om till ett examinationsbehov. Totalt behöver 227 000 lärare och förskollärare examineras från lärar- och förskollärarutbildningarna fram till 2031. Examinationsbehovet är störst de närmaste fem åren. Totalt 92 000 lärare och förskollärare behöver examineras fram till 2021. Med dagens nivåer av antal nybörjare och andel studenter som lyckas med examen kommer omkring 145 000 examineras till 2031. Om inget förändras så kommer det därmed saknas omkring 80 000 lärare om 15 år. Störst väntas bristen bli på förskollärare, yrkeslärare och ämneslärare.

Beräkningarna omfattar förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. För grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan görs prognoser på behovet av lärare per ämne. Resultaten finns även redovisade på länsnivå.

Skolverkets prognos över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier