Pandemins påverkan på förskoleklass, grund- och grundsärskolan - delredovisning fyra
Undervisningen inom grundskolan har till största del kunnat genomföras i skolans lokaler. Mycket har också gjorts för att ge elever en god skolgång. Samtidigt var frånvaron bland eleverna fortfarande något högre vid inledningen av höstterminen 2021. Många huvudmän bedömer också att det finns ett visst kunskapstapp i grundskolan. Det är några av slutsatserna i Skolverkets uppföljning om hur pandemin påverkat förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan.
Rapporten bygger på en enkätundersökning riktad till huvudmän för förskoleklass, grund- och grundsärskolan – samtliga kommunala huvudmän och enskilda huvudmän med minst 50 elever i grundskolan. Undersökningen genomfördes under tidig höst 2021.
Det finns särskilda elevgrupper som har haft ökad frånvaro under pandemin
Fyra av tio huvudmän anger att det finns särskilda elevgrupper som har haft ökad frånvaro under pandemin. Närmare hälften av huvudmännen bedömer också att elevfrånvaron i grundskolan var något högre under inledningen av höstterminen 2021 än före pandemin. För grundsärskolan är motsvarande andel tre av tio.
Det funnits svårigheter med att bedriva närundervisning under inledningen av höstterminen 2021
Två av tio huvudmän anger att de har haft svårt att bedriva närundervisning under början av hösten 2021. De huvudsakliga orsaker som nämns är hög elev- och personalfrånvaro, oro för smitta och svårigheter med att hålla avstånd.
Fjärr- och distansundervisningen ökade fram till och med vårterminen 2021
Den absoluta majoriteten av huvudmännen bedrev fjärr- och distansundervisning i årskurs 7–9 på någon av sina skolenheter under vårterminen 2021. Lite mindre än hälften svarade detsamma för förskoleklass till årskurs 6. Vid början av höstterminen 2021 hade andelen som bedrev fjärr- och distansundervisning minskat till omkring en tiondel.
Flera bedömer att förutsättningarna för bedömning och betygssättning förändrats
Fyra av tio bedömer att förutsättningarna för en rättssäker och likvärdig bedömning och betygsättning har förändrats under pandemin. Det är vanligare att kommunala huvudmän uppger det än enskilda. Man anger flera anledningar som att elev- och personalfrånvaron varit hög, svårigheter med att bedöma elevernas kunskaper på distans och att lärare fick färre bedömningsunderlag när de nationella proven ställdes in.
Fler ser ett kunskapstapp i grundskolans högre årskurser än i de lägre
Drygt en av tio svarar att det finns ett kunskapstapp, det vill säga att elever inte får de kunskaper och färdigheter de normalt skulle fått, i förskoleklass och två av tio i årskurs 1. För elever i årskurs 8 eller 9 är det hälften av huvudmännen som bedömer att det finns ett kunskapstapp. Det är dock få huvudmän som anger att det i stor utsträckning finns ett kunskapstapp i någon av grundskolans årskurser. Den absoluta majoriteten har i stället svarat att kunskapstappet är mer begränsat, det vill säga att det i viss utsträckning finns ett kunskapstapp.
Ämnen där det särskilt bedöms finnas ett kunskapstapp är matematik, idrott och hälsa samt svenska. Det är fler kommunala än enskilda huvudmän som bedömer att det finns ett kunskapstapp hos elever i förskoleklass till årskurs 9.
Majoriteten har genomfört, eller planerar att genomföra, insatser för att motverka ett kunskapstapp
Exempel på insatser för att motverka ett kunskapstapp är extra resurser till lovskola, läxhjälp och till att trygga personalförsörjningen, men även stöd till skolorna i form av läromedel, kompetensutveckling och stödmaterial. Elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd liksom nyanlända och elever med bristande kunskaper i svenska utgör prioriterade grupper för dessa insatser.
Om rapporten
Rapporten ingår i delredovisning 4 av Skolverkets uppdrag att följa upp konsekvenserna av covid-19-pandemin för utbildningen inom skolväsendet och fokuserar på förskoleklass, grund- och grundsärskolan.
Publicerades den .