Viss planerad undervisning har inte kunnat genomföras
På grund av coronapandemin har viss planerad undervisning på högstadiet och i gymnasieskolan inte kunnat genomföras. Det handlar främst om praktiska ämnen eller moment. Många huvudmän bedömer att det finns en risk för att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de normalt skulle ha fått under vårterminen.
Den 8-9 februari 2021 genomförde Skolverket en intervjuundersökning riktad till huvudmän för grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan.
I undersökningen uppger var femte huvudman för grundskolans högstadium att planerad undervisning i viss omfattning inte har kunnat genomföras under vårterminen, fram till den 8-9 februari. Motsvarande andel för gymnasieskolan är var tredje huvudman. Många framhåller att det rör sig om en begränsad omfattning av planerad undervisning som fått ställas in eller skjutas upp. För högstadiet handlar det främst om prao, praktiska ämnen eller undervisningsmoment samt simundervisning som inte har kunnat genomföras. För gymnasieskolan är det vanligast att arbetsplatsförlagt lärande (apl) eller praktiska moment inte har kunnat genomföras som en följd av pandemin. Detta gäller särskilt inom yrkesprogrammen.
Endast 1 procent av huvudmännen för högstadiet och 3 procent för gymnasieskolan uppger att planerad undervisning i betydande omfattning inte har kunnat genomföras.
Störst risk för utbildningstapp på gymnasieskolans yrkesprogram
Risken att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de normalt skulle ha fått under vårterminen bedöms vara större för gymnasieelever än för högstadieelever. Framför allt gäller det elever på yrkesprogram där det finns många praktiska moment i undervisningen. Två tredjedelar av huvudmännen för gymnasieskolan bedömer att det finns risk för ett utbildningstapp. För högstadiet gör en tredjedel av huvudmännen samma bedömning.
Vissa elevgrupper särskilt i riskzonen
Risken att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de normalt skulle ha fått som en följd av pandemin bedöms också vara större för vissa grupper av elever. För högstadiet bedöms risken vara särskilt stor för elever med hög frånvaro samt elever i behov av stöd. I gymnasieskolan lyfts, förutom elever i behov av stöd, även socioekonomiskt utsatta elever fram som en elevgrupp som i större utsträckning än andra riskerar att inte få de kunskaper eller färdigheter de annars normalt skulle ha fått.
Mindre vanligt med ändrade lärotider
En mindre andel av huvudmännen hade, när intervjuerna genomfördes den 8–9 februari, fattat beslut om att ändra lärotiderna eller undervisningens fördelning. När det gäller högstadiet uppgav 11 procent av huvudmännen att de fattat sådana beslut. Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 14 procent. I gymnasieskolan är det vanligaste beslutet att undervisning förläggs till helger eller skollov. I högstadiet är svaren mer jämnt fördelade på flera olika alternativ, såsom att förlänga vårterminen, lägga till eller förlänga skoldagar och förlägga undervisning till helger eller lov.
Om studien
Med anledning av den pågående coronapandemin har Skolverket genomfört en intervjuundersökning riktad till huvudmän för grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan.
Samtliga landets 290 kommuner, 10 gymnasieförbund samt ett urval av 49 enskilda huvudmän kontaktades den 8–9 februari 2021. Svarsfrekvensen var 91 procent för högstadiet och 86 procent för gymnasieskolan.
Publicerades den .