Fler ser risk för utbildningstapp
Andelen huvudmän som bedömer att det finns risk för utbildningstapp i högstadiet och gymnasiet har ökat under våren. Samtidigt vidtar huvudmän och skolor åtgärder för att motverka ett utbildningstapp. Det visar Skolverkets snabbstudie som publiceras idag.
Skolverket har gjort två intervjuundersökningar som riktats till huvudmän för högstadiet och gymnasieskolan, en i början av februari och en i mitten av april. Detta för att kunna se om situationen har förändrats under vårterminen.
Störst risk för utbildningstapp i gymnasieskolan
Andelen huvudmän som anser att det finns risk för ett så kallat utbildningstapp, det vill säga att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de skulle ha fått i normala fall, har ökat under vårterminen. I februari ansåg var tredje huvudman att det fanns risk för utbildningstapp i högstadiet, i april ansåg hälften av huvudmännen att det fanns en sådan risk. I gymnasieskolan är andelen huvudmän som bedömer att det finns en risk för utbildningstapp större. I april bedömde tre av fyra huvudmän att det finns en sådan risk. I februari var det två av tre som ansåg det.
Insatser för att motverka utbildningstapp
För att motverka ett utbildningstapp har huvudmännen vidtagit olika åtgärder och insatser. Till exempel bedriver man undervisning i skolans lokaler för elever i behov av stöd, utökar undervisningstiden, inför läxhjälp och handledning, förstärker elevhälsan och följer upp elevernas behov av stöd.
Elevers mående och psykiska hälsa har påverkats
Ett flertal huvudmän menar att många elever har blivit mindre studiemotiverade under pandemin. Det gäller särskilt gymnasieskolan och de elever i högstadiet som har haft fjärr- och distansundervisning. Det beskrivs som svårare att hitta motivation när eleverna inte träffar klasskamrater eller lärare fysiskt.
Huvudmännen ser också en risk för ökad psykisk ohälsa bland elever. I gymnasieskolan uppges eleverna vara oroliga för hur deras framtid kan komma att påverkas av pandemin.
Antalet kommentarer från huvudmännen om minskad motivation och psykisk ohälsa har ökat om man jämför de båda undersökningarna, framför allt bland huvudmännen för högstadiet.
Viss planerad undervisning har inte kunnat genomföras
Andelen huvudmän som svarar att det förekommit att planerad undervisning inte har kunnat genomföras har ökat. I grundskolan ökade andelen från var femte i februari till var tredje i april. I gymnasieskolan var ökningen mindre, från var tredje till knappt 40 procent. Det handlar framför allt om praktisk-estetiska ämnen och praktiska moment som inte kunnat genomföras.
Om rapporten
Skolverket har genomfört två intervjuundersökningar riktade till huvudmän för grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan under vårterminen 2021.
Samtliga landets 290 kommuner, 10 gymnasieförbund samt 49 enskilda huvudmän kontaktades, den 19–20 april 2021 respektive den 8–9 februari 2021.
I undersökningen som genomfördes i april var svarsfrekvensen 78 procent för högstadiet och 74 procent för gymnasieskolan. I undersökningen som genomfördes i februari 2021 var svarsfrekvensen 91 procent för högstadiet och 86 procent för gymnasieskolan.
Rapporten redovisar resultaten från båda undersökningar för att kunna göra jämförelser över tid. Samtidigt bör viss försiktighet iakttas vid jämförelser då undersökningarna genomfördes under relativt kort tid och färre svarat på undersökningen i april.
Publicerades den .