Pandemin har krävt en stor arbetsinsats av Sveriges lärare

Pandemin har haft påverkan på personalens arbetsmiljö, elevhälsan och elevers mående enligt de huvudmän, rektorer, lärare och personal inom elevhälsan som deltagit i Skolverkets studie. Hög personalfrånvaro och ökad arbetsbelastning har påverkat undervisningen, både dess genomförande och kvaliteten.

Elevfrånvaron har också varit hög, vilket i sin tur har påverkat elevernas kunskapsinhämtning och mående. Rådande restriktioner och rekommendationer, personal- och elevfrånvaro upplevs tillsammans påverkat elevhälsoarbetet. Det är några av slutsatserna i Skolverkets rapport om hur elevhälsan och personalens arbetsmiljö i grundskolan påverkats av pandemin.

Ökad arbetsbelastning till följd av hög personalfrånvaro

Personalfrånvaron bedöms vara en av de viktigaste bidragande orsakerna till att arbetsbelastningen har ökat. Åtta av tio huvudmän och rektorer uppger i rapporten att det funnits problem med personalförsörjningen under pandemin. En majoritet av huvudmännen, men även enskilda rektorer, har under pandemin därför tagit till särskilda åtgärder. Man har bland annat anlitat externa vikarier, anställt personal eller låtit den egna personalen vikariera för frånvarande kollegor.

Personalens arbetsbelastning har varit mycket högre i grundskolan under pandemin än under mer normala omständigheter. Skolledning och lärare har varit särskilt drabbade, där läget ofta har varit pressat och stressigt. Arbetsbelastningen tycks ha varit särskilt hög för lärare i förskoleklass och grundskolans lägre årskurser. Ökad elevfrånvaro, undervisning på distans och införda smittskyddsåtgärder bedöms även ha påverkat den höga arbetsbelastningen. Sammantaget bedöms pandemin ha påverkat arbetsmiljön i grundskolan negativt.

Elevhälsans arbete har påverkats något

Pandemin har i många fall enligt rektorer och personal inom elevhälsan också påverkat elevhälsans möjligheter att utreda och genomföra insatser. Elevhälsans arbete har i viss utsträckning försvårats, främst arbetet med elevfrånvaro. Majoriteten av rektorerna bedömer dock att elevhälsan i stor utsträckning har kunnat genomföra sitt uppdrag under pandemin.

Vissa elever mår sämre

Många rektorer, men även lärare, menar i rapporten att det finns behov av insatser för att främja elevers mående. Det är främst elevernas psykiska mående som anses ha försämrats under pandemin. Enligt ett flertal rektorer och lärare har många elever känt oro både för den egna och andras hälsa. Elever bedöms också ha blivit mer socialt isolerade och mindre fysiskt aktiva under pandemin. Lärare beskriver även att stressen, prestationsångesten och betygshetsen har ökat bland eleverna, särskilt bland elever med hög frånvaro och de som haft undervisning på distans.

Hälsofrämjande insatser behövs

Det finns nu ett behov av att bland annat sätta in närvarofrämjande insatser, utöka tillgång till skolkuratorer och skolpsykologer för enskilda samtal, aktiviteter för att stärka gruppgemenskapen och öka motivationen, samt olika fysiska aktiviteter. Behovet är störst för elever på högstadiet, bland annat till följd av undervisningen på distans. Det kommer också att behövas särskilda insatser för att stötta elever i deras skolarbete och för att motverka kunskapstapp.

Ta del av rapporten

Covid-19-pandemins påverkan på elevhälsa och arbetsmiljö i grundskolan

Om rapporten

Rapporten Covid-19 pandemins påverkan på elevhälsa och arbetsmiljö i grundskolan ingår i Skolverkets uppdrag att följa upp konsekvenserna av covid-19-pandemin för utbildningen inom skolväsendet. Rapporten bygger på ett flertal undersökningar, en intervjustudie med rektorer, lärare och personal inom elevhälsan genomförd under våren 2021, och tre enkätstudier riktade till huvudmän, rektorer respektive lärare. Enkätstudierna är samtliga genomförda under hösten 2021.