Uppföljningar inom gymnasieskolan

Skolverket har i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen i gymnasieskolan. Här hittar du de senaste rapporterna.

Gymnasieskolans högskoleförberedelse

Rapporten ger en bild av i vilken utsträckning och på vilket sätt utbildningen på gymnasieskolans högskoleförberedande program förbereder elever för studier på högskolor och universitet.

Den bygger på intervjuer med studenter och personal på en samhällsvetenskaplig och två tekniska högskoleutbildningar, fördelade på tre lärosäten.

Självständighet, motivation och intresse lyfts fram av högskolelärare och övrig personal som särskilt viktiga för att studenterna ska lyckas med sina studier. Lärarna upplever att studenternas förmåga att hantera den större frihet som högre studier innebär, att ta ansvar för och planera sina studier, har försämrats under årens lopp.

Resultaten i denna intervjustudie bekräftar på många sätt tidigare undersökningar om vilka delar av gymnasieelevernas högskoleförberedelse som kan bli bättre. Skolverket bedömer därför att gymnasieskolan kan arbeta mer med sitt breda högskoleförberedande uppdrag så som det kommer till uttryck i examensmålen för de högskoleförberedande programmen, utöver de ämnesspecifika förmågorna. Det skulle till exempel kunna innebära att gymnasieskolan förbereder eleverna bättre inför gymnasiearbetet och att gymnasiearbetet läggs på en relevant och rimlig nivå, i bästa fall i samråd med en högskola.

Högskolelärarna ser ett behov av en ökad dialog och samverkan med gymnasielärare och gymnasieskolan för att få kunskap om gymnasieskolans innehåll och krav. En sådan dialog, menar man, skulle också ge gymnasielärarna kunskap om vilka förkunskaper och förmågor som högskolorna förväntar sig att nybörjarstudenterna ska ha.

Skolverkets rapport Gymnasieskolans högskoleförberedelse

Uppföljning av gymnasieskolan

Skolverket gör årligen en uppföljning av gymnasieskolan. I denna rapport presenteras Skolverkets samlade statistik över gymnasieskolan som helhet men också med tidsserier för respektive nationellt program.

I rapporten följer vi respektive gymnasieprogram sedan 2011 för varje läsår med uppgifter om sökande och antagna elever, elever per inriktning, fördelning av elever med hänseende på kön, svensk och utländsk bakgrund, föräldrars utbildningsbakgrund samt typ av huvudman. Här finns även statistik över hur många elever som stannar kvar på respektive program genom hela sin utbildning, hur många som tar examen och hur många som får jobb eller studerar efter examen. Utöver statistiken finns information om hur Skolverket med stöd av programråd och referensskolor arbetar med utvecklingen av varje program, inriktning och yrkesutgång.

Avsnittet om respektive nationellt program i rapporten finns dessutom som en egen rapport. Dessa är framtagna för att lättare kunna förmedla statistiken för ett enskilt program utan att behöva bifoga hela rapporten.

Skolverkets rapport Uppföljning av gymnasieskolan 2019länk till annan webbplats

Från gymnasieskola till högskola

Här har vi för första gången undersökt hur övergången till högskolan har fungerat för den grupp gymnasieelever som gick direkt från gymnasieskolan till högskolan.

Gruppen som har undersökts tog examen från ett högskoleförberedande program vårterminen 2014 och påbörjade en högskoleutbildning terminen efter. Det handlar om 14 400 elever vilket motsvarar nästan en tredjedel av de totalt 48 000 elever som fick en gymnasieexamen våren 2014. Den största andelen studenter kom från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, där 47 respektive 43 procent av eleverna gick direkt från gymnasieskolan till högskolestudier.

Rapporten visar att majoriteten av ungdomarna i undersökningen, 65 procent, klarar gränsen för fortsatta studiemedel, det vill säga minst tre fjärdedelar av högskolepoängen, under det första året i högskolan. De flesta studenterna med höga betyg från gymnasieskolan presterar bra på högskolan oavsett vilken utbildning de läser. Samtidigt finns det många som har det svårare. Studenter med betyg strax över godkänd nivå visar tydligt lägre resultat. Omkring varannan student med de lägsta betygen nådde inte upp till 50 procent av högskolepoängen under det första året. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet.
Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan. Dessa skillnader finns oavsett vilket gymnasieprogram studenterna kommer ifrån eller på vilken betygsnivå de befinner sig.

Skolverkets rapport Från gymnasieskola till högskola

Uppföljning av språkintroduktion

I den här rapporten från 2018 följer Skolverket upp gymnasieskolans introduktionsprogram språkintroduktion. Programmet syftar till att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att möjliggöra vidare studier i gymnasieskolan eller annan utbildning. Eleverna på språkintroduktion har mycket varierande förutsättningar för sina studier, vilket inte minst beror på vid vilken ålder de påbörjar programmet och på deras skolbakgrund.

Detta är Skolverkets tredje rapport om språkintroduktion. Den omfattar två empiriska delar. Den första delen utgörs av statistiska beskrivningar och analyser av programmet och dess elever på nationell nivå, inklusive elevernas senare verksamheter. I den andra delen redovisas resultaten från en enkätundersökning om kommuners, kommunalförbunds och skolors arbeten med nyanlända elevers övergångar från grundskola till språkintroduktion och från språkintroduktion till fortsatta studier.

Elever som började på språkintroduktion 2011 och 2012 har följts upp över tid. För perioden ett till fyra år efter studiestart visar uppföljningen att 36 procent av eleverna har övergått till ett nationellt program någon gång under perioden, medan 47 procent övergick till någon form av vuxenutbildning.

Enkätundersökningen visar bland annat att:

  • Det finns särskilda utmaningar kopplat till att nyanlända elever byter skolkommun under pågående utbildning eller i samband med övergångar till och från språkintroduktion i många av de kommuner och kommunalförbund som svarat.
  • Det saknas ofta riktlinjer från huvudmannen för hur elevernas övergångar till och från språkintroduktion ska organiseras, genomföras och följas upp, enligt de svarande.
  • Många av de svarande uppger att det behövs mer resurser till studie- och yrkesvägledningen på språkintroduktion.
  • Utbudet inom vuxenutbildningen behöver utvecklas för att bättre passa de elever som kommer från språkintroduktion, särskilt när det gäller utbudet av yrkesutbildning, enligt de svarande.

Skolverkets rapport Uppföljning av språkintroduktion

Uppföljning av det arbetsplatsförlagda lärandet i gymnasieskolan

Denna rapport från 2016 är en kartläggning och analys av det arbetsplatsförlagda lärandet (apl-verksamheten) inom gymnasieskolans yrkesprogram, framför allt ur yrkeslärarnas perspektiv.

Rapporten bidrar till ökad kunskap om hur apl-verksamheten genomförs och fungerar. I rapporten ger vi en nationell bild av bland annat yrkeslärarnas syn på sina förutsättningar för apl-arbetet, tillgången på apl-platser och kvaliteten i elevernas apl. Rapporten lyfter också fram skillnader mellan de olika yrkesprogrammen i dessa frågor.

Skolverkets rapport Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram

Senast uppdaterad 04 juli 2019