Arbeta med Europarådets material om frågor som kan skapa spänningar i klassrummet

Enskede gårds gymnasium ingick som en av skolorna i den nordiska pilottest av Europarådets material Undervisa om kontroversiella frågor som genomfördes under 2017 i de nordiska länderna.
- Orsaken till att jag överhuvudtaget började intressera mig för detta var att jag såg ett behov, säger Camilla Carlberg, lärare i svenska och religionskunskap.

Enskede gårds gymnasium som ligger i södra Stockholm erbjuder introduktionsprogram med individuellt alternativ, språkintroduktion och yrkesintroduktion. Två personer från skolan fick, inom ramen för en nordisk pilottest, utbildning i materialet Undervisa om kontroversiella frågor tillsammans med skolor från de andra nordiska länderna. Det var Camilla Carlberg som är lärare i svenska och religionskunskap och Cecilia Höglund som då var en av cheferna på skolan som deltog.

- Orsaken till att jag överhuvudtaget började intressera mig för detta var att jag såg ett behov, berättar Camilla. Som lärare hamnade jag i situationer där jag behövde bemöta olika uttalanden och påståenden som jag inte fann förenliga med läroplanens mål eller som ibland också kunde vara kränkande för andra i klassrummet. Dessutom blir saker ifrågasatta idag som inte blev det för bara några år sedan. Här blir också kunskap i källkritik väldigt viktigt.

På skolan pågick parallellt en utbildning för all personal i samband med HBTQ-certifiering av skolan, vilket innebar att det pågick ett arbete kring normkritik.

På skolan fanns ett system där det var tid för kompetensutveckling varannan onsdag. Inom ramen för detta så bildades en grupp för kontroversiella frågor som träffades i 90 minuter cirka en gång i månaden. De som valde kontroversiella frågor gjorde det för att de var intresserade av ämnet. De som inte valt detta som kompetensutveckling fick dock ta del av olika workshops om kontroversiella frågor under en studiedag.

Kollegial handledning

Materialet användes i kollegial handledning. Camilla som höll i gruppträffarna berättar att hon valde ut för gruppen relevanta övningar, modifierade dem så de skulle passa gruppen och ibland kompletterade dem med diskussionsfrågor. Bland annat tittade de på Laurent Cantets film ”Mellan väggarna” som handlar om en skola i en förort till Paris där eleverna ifrågasätter en lärares undervisning. Två av de lärare som var med var Pia Wallentin och Thomas Hjertberg. De menar att det är viktigt med tid för kollegiala samtal av det här slaget.

- Vad som är kontroversiellt är inte detsamma från person till person och personalen behöver samtala med varandra för att skapa gemensamma nämnare och kollegialt samförstånd, menar Pia.

- Det har varit ett bra sätt att förbereda sig för att fånga elevernas egna funderingar. Eleverna är svältfödda på det, säger Pia.

Thomas håller med och berättar att det kommer många olika frågor från eleverna:

- Ett exempel är när en elev oroligt undrar vad som händer om SD vinner valet.

Det finns situationer där lärarna kan behöva extra stöd från skolan. Det kan vara när elever upplever sig kränkta i samband med diskussioner och hur läraren ska agera då eller där läraren känner osäkerhet inför var gränsen går för yttrandefriheten i klassrummet. Thomas anser att det är viktigt att skapa struktur för samtalet så att deltagarna kan sortera i diskussionen:

- Det kan handla om att exempelvis vara tydlig med att vi pratar om lagar och regler respektive normer och värderingar.

Har kopplat skolämnet till verkligheten

Alla tre är överens om att arbetet med kontroversiella frågor har stärkt lärarna i sitt eget skolämne och att det hjälpt till att koppla ämnet till verkligheten. De anser också att det behövs tid avsatt för kollegiala diskussioner och att det skulle vara bra att kunna vara två lärare i klassrummet samtidigt ibland.

Efter att skolan genomfört pilottestet ville gruppen fortsätta arbetet under terminen efter och gjorde det genom att läsa böcker, utgå från samtalsfrågor och göra övningar. De läste Emma Arnebacks och Jan Jämtes bok ”Att motverka rasism i skolan och förskolan” och Sara Bergs och Rebecka Bohlins bok ”Fem härskartekniker: femtio motståndsstrategier”.

Praktiskt och verksamhetsnära material

Den som leder en sådan här grupp behöver vara insatt i materialet enligt Camilla:

- Att jag fått utbildning för att göra detta var viktigt då det kan vara svårt att förstå vad övningarna går ut på bara genom att läsa manualen. Den nordiska utbildningen var ett startskott för mig, men min övertygelse är att det bästa för att utveckla undervisningen är när lärare pratar med varandra om sina erfarenheter och aktuell didaktisk och metodisk forskning. Materialet förenar detta på ett bra sätt genom att vara praktiskt och verksamhetsnära.

Cecilia Höglund berättar att det ar viktigt att hon, som representant för skolledningen, var insatt i arbetet och kunde lyfta det i ledningsgruppen.

- Det skulle kanske varit positivt med en skolledare som var mer delaktig i träffarna än vad jag var då det ofta kom upp frågor av organisatorisk och pedagogisk karaktär, men samtidigt tror jag att deltagarna kan diskutera mer fritt utan chefer närvarande.

Cecilia berättar att det var en väldigt uppskattad kompetensutveckling med fokus på professionsutveckling med möjlighet att lyfta in exempelvis normkritik.

- Lärare tränas inte i detta, vare sig på lärarhögskolan eller i yrkeslivet, utan förväntas bara klara av det.

Läs mer om Europarådets material