Didaktik i fokus på konferens om fjärrundervisning

Det är didaktiken, inte tekniken i sig, som är det viktiga för att lyckas med fjärrundervisning. Det var en av de många insikter som lyftes fram under Skolverkets heldagskonferens i Uppsala om fjärrundervisning riktad till lärare, skolledare och huvudmän.

Samhället går stadigt mot en allt högre grad av digitalisering och därmed även skolan. Särskilt tydligt blir det i fjärrundervisningen. Vad behöver vi vara medvetna om för att i så stor utsträckning som möjligt undvika riskerna med tekniken och för att fullt ut utnyttja de möjligheter som den erbjuder? Och vad är viktigt för att kunna bedriva en så god fjärrundervisning som möjligt? Dessa frågor och många andra diskuterades på träffen.

Planera lektionerna noga

Först ut bland föredragshållarna var Rune Johan Krumsvik, professor i pedagogik vid Universitet i Bergen. Han pratade bland annat om lärarens roll och hur den blir extra tydlig i fjärrundervisningen, att man måste vara beredd att gå ifrån att enbart vara ”sage on stage” till att även fungera som ”guide on the side”. Alltså att läraren inte bara föreläser framme vid tavlan utan även finns med vid sidan om eleverna och lyssnar och stöttar.

– Det räcker inte med att ”sätta ström” på den traditionella didaktiken. Man måste tänka igenom lektionen i förväg. Är det lärprocessen eller baskunskap som är det viktiga? Det kan vara olika, så tänk igenom vad eleverna ska lära sig just idag och anpassa lektionen efter det.

I Norge var man tidigt igång med fjärrundervisning. Den utvecklades huvudsakligen för samisk modersmålsundervisning och användes på 1990-talet. Digital kompetens skrevs in som en av baskunskaperna i norsk läroplan redan 2006.

– På 90-talet fanns inte riktigt tekniken. Det gör den idag, men det är ändå viktigt att vara grundligt förberedd inför lektionen och fundera på vad man gör om tekniken fallerar. Det måste finnas en plan för teknologin, menade Rune Johan Krumsvik, som tror att fjärrundervisning kommer att bli vanligare på svenska skolor framöver.

– Den digitala utvecklingen bara växer och det kommer även fjärrundervisningen att göra. Det är ekonomiskt fördelaktigt att lärare slipper åka fram och tillbaka mellan platser som ligger långt ifrån varandra och det är också bra för miljön. Men de pengar man sparar in måste investeras i god teknologi. Elever ska känna sig involverade och teknikstrul skapar distans. Det är bra om läraren vid något tillfälle har träffat sina elever i verkliga livet och det måste också investeras i handledare som alltid finns med eleverna i klassrummet.

Fokus på pedagogiken

Jörgen From är docent vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Han betonade liksom Rune Johan Krumsvik vikten av lärare som leder arbetet oavsett om eleverna jobbar för sig själv eller i grupp.

– Det är undervisningens behov som bör styra teknikanvändningen. Fjärrutbildning innebär en pedagogisk utveckling och skolutveckling. Fjärrundervisning är en central del i skolans digitalisering överlag.

Jörgen From har jobbat med webbaserad utbildning i 20 år där Umeå universitet haft en roll som kunskapsförmedlare för hela Norrlands inland. Enligt Jörgen From är det viktiga didaktiken, inte tekniken i sig. Detta blev tydligt för honom i ett projekt han deltagit i där man under ett år följde en grupp lärare som fjärrundervisar.

– Det var häftigt att få följa gruppen pedagoger under ett år. De utvecklades på ett fantastiskt sätt! I början var det stora bekymret hur tekniken skulle fungera, men lärarna gick från att se tekniken som huvudfrågan till att betona förhållningssätt, samarbete och ett strategiskt ledarskap.

Han betonade också hur viktigt det är att tekniken fungerar och att man som lärare är förberedd på att det kan gå fel.

– Man måste vara flexibel och beredd med både en plan a, b och c. Fjärrundervisning kräver större framförhållning. Det är bra också att använda flera skärmar så att lärare och elever kan se varandra ur fler vinklar och få en känsla av gester och kroppsspråk.

Måste man prioritera så är det dock enligt Jörgen From viktigare med bra ljud än med bra bild. Han påminde också om att eleverna ofta kan vara en resurs som kan hjälpa till om det strular med tekniken.

En fråga för hela verksamheten

Vad det gäller själva pedagogiken tog även Jörgen From – liksom tidigare Rune Johan Krumsvik – upp fördelarna med det flippade klassrummet, men också att man arbetar med tydlighet och god struktur och att man är lyhörd för vad som händer i klassrummet. Och så måste det finnas samarbete och ledarskap i hela linjen från huvudman och skolledning till lärare.

– Undervisning är en teamaktivitet. Fjärrundervisning blir mer en kollegial angelägenhet och en verksamhetsfråga, inte en fråga för den enskilde läraren. Det gör att det måste finnas ett strategiskt ledarskap.

Jörgen From tror inte på att dela upp undervisning i vanlig undervisning och fjärrundervisning.

– Jag testade virtual reality, VR-glasögon. Det löser ju upp diskussionen om vad ”fjärr” är. Vem sitter var? Det är inte produktivt att dela upp undervisning som reguljär eller fjärr. Det handlar om pedagogiskt lärande.

Det saknas forskning och kunskapsspridning

I stället önskar han att man i större utsträckning ser fjärrundervisningen som en pedagogisk fråga. Att man inte pratar så mycket om teknik utan mer om pedagogik. Det spelar egentligen ingen roll hur skickliga lärarna är om det inte finns organisatoriska förutsättningar för arbetet, menar Jörgen From.

– Det behövs mer forskning också. Forskningen hittills är ofta baserad på enskilda lärare, men vi behöver forskning om rektorer, verksamheter och organisation.

Una Cunningham är universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hon jobbar också som modersmålslärare och har det som utgångspunkt när hon diskuterar vilka språkdidaktiska tankar som krävs för att lyckas med språkinlärning. Enligt henne växer den sociala närvaron med god videoteknik vilket – möjligen lite kontraintuitivt – inte alltid är till fördel.

– Det här att man är både i ett fysiskt rum och ett virtuellt rum gör vissa elever starkare i sitt uttryck. Den sociala närvaron växer när man har video i förhållande till om man bara har ljud och det kan vara lättare för eleverna att våga om det inte är så hög social närvaro. Hög lärarnärvaro krymper utrymmet för eleverna att interagera.

Hon föreslår därför att eleverna ska ha kontroll över mikrofon och kamera.

Vid något tillfälle när hon undervisade elever online och i klassrummet samtidigt var Una med om att det blev en konflikt mellan eleverna i klassrummet och online. Hennes lösning för att motverka uppdelningen av ett vi och dom blev att gå helt online. På så sätt deltog alla i samma, virtuella, rum och alla fick samma villkor.

– Jag tycker att det saknas ett samordningsforum. Det skulle finnas en digital bank med föreläsningar för flipped classroom, en samlad kunskapsbank där man delar med sig av det som är bra. Det som görs lokalt och blir bra ska även finnas nationellt. Idag är det för mycket av att man hör ryktesvägen att det görs något bra på någon skola någonstans.

Una Cunningham ser även den digitala utvecklingen som något positivt för elever med funktionsnedsättning.

– Till exempel kan man se om filmer flera gånger och man kan texta filmer. Det man gör för att underlätta för elever med funktionsnedsättning hjälper alla. Tekniken gör det lättare och för pedagogiken framåt. Fjärrundervisning är inte bara en ersättning.

Text och bild: Tobias Malmberg

Läs vad som gäller kring fjärrundervisning