Himlabackens förskola utbildar framtidens planetskötare

2021 fick Himlabackens förskola i Klippan utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Utmärkelsen delas ut till förskolor och skolor som jobbar med frågor som rör hållbar utveckling och integrerar frågeställningar om miljö, sociala och ekonomiska frågor i undervisningen.

Byggde förskolans miljöer och utformade utbildningen utifrån de globala målen i Agenda 2030

Himlabackens förskola startade sin verksamhet 2020 och styrgruppen består av rektorn Malin Gnebner och åtta pedagoger. I planeringen av utbildningen utforskade styrgruppen de globala målen i Agenda 2030 och undersökte hur de kunde kopplas till utbildningens mål. I uppbyggnaden av förskolan hade de också möjlighet att anpassa lärmiljöerna efter deras behov.

— När besökare frågar oss om våra lärmiljöer kan vi förklara att det inte bara är utsmyckning utan ett sätt för oss att arbeta med vår undervisning och frågor kring hållbar utveckling, berättar Malin Windahl.

— Vi hade höga krav på hållbar konsumtion i upphandlingen av byggnationen samt för inköp av möbler. Vi ville att materialet skulle vara giftfritt samt bestå av återvinningsbart material, berättar Malin Gnebner.

Undervisningen har fokus på fyra hållbarhetsmål i Agenda 2030

Agenda 2030 består av 17 hållbarhetsmål och just nu fokuserar pedagogerna på fyra av dessa; God hälsa och välbefinnande, God utbildning, Jämställdhet samt Hållbar konsumtion och produktion. Förskolan synliggör övriga globala mål på olika stationer. På stationerna får barn och besökare lära sig mer om målen och utföra olika aktiviteter.

— Vi prioriterar inte ett mål över de andra men genom att uppfylla ett eller flera mål så förenklar det vägen att uppnå ett annat. Vi kan inte göra allt men vi kan göra något, vi kan göra skillnad och vi ska göra skillnad, berättar Malin Gnebner.

God hälsa och välbefinnande

— När vi planerade undervisningen diskuterade vi vad vi ville att barnen ska få med sig när vi undervisar i hälsa och välbefinnande. Vi kom fram till att vi vill att de utvecklar kunskaper i vad som är bra med fysisk aktivitet, kost, sömn och vila, att de utbildas i hälsokompetens. Vi vill att barnen ska utveckla en vilja att ha ett aktivt och hälsosamt liv, och att de ska få kunskap i att ta olika beslut utefter vad som är bra för dem, berättar Saara Liljankoski.

God utbildning

— Vi möter barnen där de är så att de får möjlighet att bli sitt bästa jag. Vi har större och mindre grupper och vi bedriver undervisning både inom- och utomhus, berättar Malin Windahl.

Jämställdhet

— Vi pratar mycket om trygghet och allas lika värde. Våra pedagoger uppmärksammar alla barn, ger dem talutrymme och ger dem möjlighet att få uttrycka sig utifrån deras behov. Vissa barn behöver exempelvis mer betänketid. Vi lär också barnen att det är okej att gilla och tycka olika, berättar Saara Liljankoski.

— Vi ser barnen som ”rättighetsbärare”. Barnen får kunskap om att alla barn har samma rättigheter och är lika värda. De får lära sig att alla har rätt att uttrycka sig och att bli respekterade, berättar Malin Gnebner.

Malin Windahl och Saara Liljankoski berättar att barnen är bra på att uppmärksamma viktiga frågor som de kan diskutera tillsammans och lära sig mer om.

— Vi använder oss exempelvis av böcker som är baserade på barnkonventionen och som riktar sig till barn i olika åldrar. Det finns böcker om hur man är en bra kompis, hur man säger förlåt, att det är viktigt med samarbete och hur man exempelvis säger stopp, nej eller ”jag vill inte”. Böckerna har hjälpt de allra yngsta att använda begreppen på ett enkelt sätt, berättar Malin Windahl.

Hållbar konsumtion och produktion

Saara Liljankoski berättar att en lärmiljö är utformad som en butik i förskolan. Här har barnen blivit introducerade för pengar och olika sätt att betala samt fått en insikt i hur olika varor kommer till butiken. Dels har barnen blivit intresserade av att lära sig räkna, dels har de också blivit intresserade av hur man kan tänka kring hur man kan handla rätt. Detta utifrån utvecklingsområde som framkommit i OMEP:s skala för hållbarhet.

— Barnen har lärt sig att vara rädda om våra material så att de ska hålla längre och på så sätt har vi fått in den ekonomiska hållbarheten också. När vi exempelvis sitter och ritar och pappret tar slut påminner de varandra om att man kan rita på andra sidan, berättar Saara Liljankoski.

Hållbar organisation

På förskolan finns en ledningsgrupp bestående av rektor samt åtta pedagoger. Fyra pedagoger har ansvar för det pedagogiska arbetet och fyra har ansvar för organisatoriska frågor. Utöver det finns olika arbetsgrupper med syfte att utveckla utbildningen.

— Det handlar om att skapa en organisation där alla pedagoger känner sig som en del av utbildningen. Det kollegiala lärandet/lärgemenskaper har stort utrymme och är grunden till utveckling av vår utbildning.

En grupp har exempelvis ansvar för undervisning utomhus, en annan för livsstil och hälsa samt en för måltidspedagogik. Grupperna utgår från en gemensam utbildningsplan med förskolans pedagogiska idé. Utbildningsplanen är ett tydligt arbetsmaterial och stöd i vår utbildning, undervisning, planering, utvärdering och uppföljning, berättar Malin Gnebner.

— Utbildningsplanen behöver vara tydlig och enkel att ta till sig. Även för den som är ny i verksamheten, berättar Saara Liljankoski.

— Vi har också en arbetsplan som komplement till utbildningsplanen. På Himlabacken arbetar vi utifrån FN:s globala mål när vi gör vår arbetsplan ur ett hållbarhetsperspektiv. Här har vi haft ett stort stöd i OMEP:s skala för hållbarhet i vår strävan att utveckla alla dimensionerna inom hållbar utveckling och genom detta utbilda barnen till planetskötare.

Ett ytterligare verktyg för pedagogerna är en gemensam projektmall som alla arbetar utifrån. I ett projekterande arbetssätt ges vi möjlighet att i meningsfulla sammanhang utmana och stötta barnen utifrån läroplanens värdegrund och inom våra olika målområden. De olika målområdena och ett ekologiskt förhållningssätt samt en positiv framtidstro präglar vår verksamhet. På Himlabackens förskola arbetar vi med lärande i miljön, lärande om miljön och lärande för miljön. Varje barn utmanas bland annat i sitt sätt att uttrycka sig, utforska, lyssna till och bli lyssnad på.

Barnen har också en reell möjlighet till inflytande. Vi utgår ifrån barnens tankar kring de områden de vill lära sig mer om. Vi har också satsat på olika digitala verktyg för ett mer multimodalt lärande. Barnen lär sig inte bara med språket utan också med ljud, ljus, rytm, rörelse, färg och form, berättar Malin Gnebner.

Handlingsplan för utvecklingsområden och kooperativt lärande

Varje arbetsgrupp har en handlingsplan för sitt respektive utvecklingsområde. Planen synliggör olika behov och ökar personalens medvetenhet om vad de behöver utveckla sina kunskaper i. Arbetsgrupperna kompetensutvecklar sig i sina egna grupper på olika sätt, exempelvis genom utbildningar eller i gemensamma aktiviteter tillsammans med andra och med fokus på gemensamma områden.

— Samtliga pedagoger på förskolan har tillgång till eget IKT-verktyg, där vi i olika chattar kan tipsa varandra om vad vi arbetat med och bidra med tips, berättar Saara Liljankoski.

— Vi har också fått stöd av så kallade hälsopeppare, måltidspeppare och digipeppare som utvecklat vår undervisning inom områdena hälsa, kost och digitalisering. Vi har också stöd av två språkombud samt två KL-ledare (Kooperativt lärande) som stöttar våra pedagoger att arbeta med språkutvecklande arbetssätt samt att undervisningen blir mer samarbetsinriktad utifrån kooperativt lärande, berättar Malin Gnebner.

Samarbete, engagemang och vilja att utvecklas viktiga förutsättningar

Malin Windahl och Saara Liljankoski betonar att det är viktigt att det finns en rektor som har tilltro till pedagogernas kompetens, som vågar prova nya idéer och som ger rätt förutsättningar för att driva arbetet med frågor kring hållbar utveckling.

— Förutsättningar hänger också ihop med hur organisationen ser ut. Vi har en tålig organisation. Vi har rutiner för hur vi ska arbeta med barnen och pedagogerna kan göra varandras uppgifter. Vi är varandras resurs och på så sätt hållbara tillsammans, lyfter Malin Gnebner.

— En annan förutsättning är att man måste vilja utmana sig själv för att utvecklas. Våga gå ur din bekvämlighetszon, våga pröva nya saker och var inte rädd för att misslyckas. Om något inte går som du har tänkt dig har du ändå lärt dig något nytt, uppmanar Malin Windahl.

Stipendium från barn- och utbildningsnämnden i Klippans kommun

2019 uppmärksammade Klippans kommun Himlabackens arbete och pedagogiska idé för hållbarhetsfrågor. De fick ett stipendium för deras satsning och utbildning av framtidens planetskötare.

— Det känns som att vi ökade intresset för de globala målen även hos allmänheten, inte bara hos våra barn och deras vårdnadshavare, berättar Malin Gnebner.

Vad innebär utmärkelsen Skola för hållbar utveckling för er?

— Utmärkelsen synliggör våra mål, vårt arbete och vår medvetna strategi. Det är en del av vad vår förskola står för, det vill säga hållbar utveckling och de globala målen. Det är ett erkännande på ett sätt. Jag är stolt över utmärkelsen, den är viktig för mig och oss, berättar Malin Gnebner.

— Det är en bekräftelse på att vi är på rätt väg och att vi ska fortsätta utmana oss själva, avslutar Saara Liljankoski.