Individuell anpassning i Vilhelmina

Att bedriva yrkesvuxutbildning på en mindre ort med mindre deltagarunderlag kräver ofta en noggrann individuell anpassning av undervisningen. Att kombinera med kombinationsutbildning för dem som behöver extra språkstöd blev en lösning på vårdbiträdesutbildningen i Vilhelmina – till gagn för både deltagare, skolan och branschen.

Det är en allt annat än homogen grupp som studerar på vårdbiträdesutbildningen i Vilhelmina. Runt hälften av deltagarna är svenskfödda med högst varierande utbildningsbakgrund. Den andra hälften är utrikesfödda med olika nivå på svenskkunskaperna.

Det har ställt höga krav på att anpassa exempelvis scheman, studietakt och mängden distansundervisning.

– Alla elever har individuella upplägg, det behövs om vi ska kunna ro detta i land, det är så stor skillnad på behoven. Och det ställer höga krav på planeringen så att utmaningen blir lagom stor för varje enskild elev, berättar yrkesläraren Helena Jonsson.

Undervisningen började med en orienteringskurs på nio veckor. Efter det delades klassen in i tre grupper, där en grupp har mer distansundervisning medan de båda andra grupperna är på plats fyra dagar per vecka. De deltagare som behöver språkundervisning läser en sva-kurs parallellt med yrkesutbildningen. En dag per vecka får de också webbaserat stöd på sitt eget modersmål.

– Undervisningen är en stor utmaning, men också väldigt rolig. Att jobba med instuderingsfrågor eller liknande fungerar helt enkelt inte, jag måste vara med dem, förklara, resonera och ge konkreta exempel. Mycket kretsar kring diskussioner om de aktuella ämnena. Jag gör om och anpassar min undervisning hela tiden. Det går inte att ha någon lång framförhållning, förklarar Helena Jonsson.

Repetition är centralt

Repetition är en central del av undervisningen. En vanlig vecka introducerar Helena Jonsson nytt material på måndagen och tisdagen, för att sedan repetera under onsdag och torsdag.

– Det är en utmaning att hitta nya uttryckssätt och nya sätt att visa samma kunskaper. Jag försöker alltid knyta det till deras egen verklighet, till saker som de har sett eller upplevt. Då arbetar vi mycket med bilder, rollspel eller andra konkretiseringar av lärandemålen, berättar Helena Jonsson.

Att jobba med konkretiseringar och knyta an till elevernas egna erfarenheter är principer som språkläraren Erika Fürsten känner igen från sitt arbete som sfi-lärare.

– Det är ett upplägg som jag verkligen tror på och på sfi har vi ofta tänkt i samma banor. Jag tror att eleverna måste ha något från sin verklighet att utgå från och att man då enklare kan ta till sig det abstrakta och teoretiska. Eleverna kanske snappar upp händelser på jobbet som de sedan jobbar med i klassrummet. Och så låter jag dem diskutera med varandra, det har jag verkligen tagit med mig.

Lägligt bidrag

Lars Gavelin, arbetsmarknads- och vuxenutbildningschef, berättar att förändringen av statsbidraget för kombinationsutbildningar inom regionalt yrkesvux kom lägligt.

Under en tid hade man sett behovet av att komplettera den befintliga utbildningen till undersköterska med en vårdutbildning bättre anpassad för nyanlända deltagare. Kombinationsutbildningen, med sina högre krav på personaltäthet och planering, är dyrare än en konventionell utbildning, slår han fast.

Lars Gavelin är övertygad om att kombinationsutbildningar är något som Vilhelmina kommun kommer fortsätta att satsa på. Att deltagarunderlaget i kommunen är mindre än på många andra håll är inget som avskräcker.

– Det mindre deltagarunderlaget är förstås en utmaning som ofta skapar gruppsammansättningar som inte är så homogena. Men det är inte något nytt, utan ett dilemma som vi ofta tvingas hantera. Och det handlar inte bara om att det är nyanlända, det kan lika gärna vara svenskfödda som är på olika nivåer, säger Lars Gavelin.

Och, lägger han till, det finns också tydliga fördelar med att bedriva utbildning i en mindre kommun.

– Fördelen är att det är väldigt korta beslutsvägar. Du känner de flesta berörda vilket gör det lätt att föra en dialog. Ibland kan jag känna att fördelarna med en liten kommun faktiskt överväger. Du kan vara smidig i hur du organiserar dina utbildningar, hitta individuella lösningar och vara mer flexibel.

Fördelar med kombinationsutbildning

Walid Merachi och Pilo Thezunga går båda vårdbiträdesutbildningen och jobbar parallellt halvtid på ett närliggande äldreboende. Båda siktar på att gå vidare med en undersköterskeutbildning så småningom. De har läst en termin och har en termin kvar till examen.

– Jag känner att jag har utvecklats mycket under den här utbildningen. Det som är roligt är att vi lär oss i skolan och sedan kan praktisera det på jobbet, i verkligheten. Vi läste till exempel omvårdnad 1 som handlar mycket om bemötande, till exempel av dementa personer. Jag kände att jag fick en trygghet av den kunskapen, att jag förstod mycket mer och visste mer hur jag skulle agera, berättar Pilo Thezunga.

Walid Merachi har tidigare läst vanlig sfi. Han gillar kombinationsutbildningen bättre.

– Det finns många fördelar med kombinationsutbildning. Om man läser sfi går man bara hem efter dagen och använder inte språket. Om man i stället använder det språk man har lärt sig, då blir det repetition. Det sätter sig på ett annat sätt.

Läs mer

Här kan du läsa mer om de övriga fyra verksamheterna som deltog i Nationellt Centrum för svenska som andraspråks (NC) utbildning i språk- och yrkesintegrerande arbetssätt inom kombinationsutbildningar i komvux under hösten 2022. 

Språk- och yrkesintegrerande arbetssätt i kombinationsutbildningar

Här kan du som är verksam inom komvux ta del av vårt stöd för att planera eller genomföra kombinationsutbildningar. Kombinationsutbildningar är yrkesutbildningar på gymnasial nivå i kombination med sfi eller svenska som andraspråk (sva) inom komvux.

Organisera och genomföra kombinationsutbildningar inom komvux