Individuell studieplan på introduktionsprogram - ett gemensamt underlag för planering och uppföljning

Bra individuella studieplaner är centrala för att skapa kvalitativ undervisning på introduktionsprogrammen. Men att skapa en organisation som underlättar det arbetet är betydligt mer komplicerat än vad många tror. Det menar Sandra Haag, utvecklingsledare på Academedia.

Bild på Sandra Haag. Bild tagen rakt framifrån. Sandra tittar in i kameran.

Sandra Haag. Foto: Jesper Sandström.

Eftersom introduktionsprogrammen inte har några nationellt fastställda programstrukturer och examensmål är de individuella studieplanerna här särskilt viktiga. Det är något som man har tagit fasta på inom Academedias praktiska gymnasieområde, som har introduktionsprogrammen på samtliga sina runt 40 gymnasieskolor.

– Individuella studieplaner fungerar som en vägledning, inte bara för rektor utan också för mentorn och inte minst för eleven själv. Men det är inte studieplanen i sig som är viktig, utan vad man gör med den. Inte sällan är det arbetet runt den som gör skillnad mellan att eleven inte alls lyckas eller att eleven kommer vidare i sin utbildning, säger Sandra Haag, utvecklingsledare med särskilt ansvar för introduktionsprogrammen.

Kompetensutveckling riktad mot alla nivåer

Inom Academedias praktiska gymnasieområde har man lagt stort fokus på kompetensutveckling riktad mot alla de nivåer som på olika sätt är med och påverkar hur de individuella studieplanerna fastställs och följs upp. Det handlar om allt ifrån huvudmannen och rektorer till administratörer, studie- och yrkesvägledare och lärare. Alla kategorier måste känna till vad regelverket säger och vad studieplanen ska innehålla.

Och varje skola måste ha en lokal organisation som gör att alla inblandade i alla led har den kunskap och det stöd som de behöver.

Just organisationsfrågan – hur man bäst samordnar resurserna och får alla inblandade att arbeta mot samma mål – är något som Sandra Haag gång på gång återvänder till. Att få till en sådan organisation som verkligen fungerar är svårare än många tror, säger hon.

– Jag tror att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring de individuella studieplanerna görs med respekt för att det är många olika roller som måste bidra för att helheten ska bli bra. Det är huvudman, rektor, SYV, mentor, administratörer, elever och vårdnadshavare. Den här sortens organisation är inget som kommer uppstå av sig själv, situationen är alldeles för komplex.

Samordning genom nätverk för ökad kunskap, utbyte och ömsesidigt stöd

För att säkerställa att organisation och kompetens är på plats har Academedias praktiska gymnasieområde tidigare i år skapat ett nätverk för gymnasieskolans introduktionsprogram. Inom ramen för nätverket arrangeras bland annat seminarier och utbildningar, men det är också ett forum för utbyte och ömsesidigt stöd. I nätverket ingår alla IM-samordnare på skolorna runt om i Sverige.

– IM-samordnarens arbetsuppgifter styrs av rektor och målet är att stärka arbetet med uppstart och uppföljning för eleverna på introduktionsprogrammen. Alla samordnarna ingår i nätverket, dels för att få stöd av varandra men också för att de får utbildning och handledning där, berättar Sandra Haag.

Ökad likvärdighet och målfokus påverkar elevers förutsättningar

Ytterligare en utmaning som Sandra Haag beskriver handlar om att det finns en hel del missförstånd och uppfattningar kring introduktionsprogrammen både bland kommuner och fristående huvudmän. Kommunerna gör ofta olika tolkningar av regelverket kring introduktionsprogrammen och dess studieplaner. Academedia har tidigare efterfrågat en åtstramning av regelverket så att förutsättningarna mellan olika kommuner kan göras mer likvärdiga.

– Bristen på likvärdighet blir ett problem när elever på olika håll i landet har olika möjligheter och förutsättningar att få en fullgod utbildning. För vår del blir det dessutom ett problem eftersom vi har introduktionselever från 180 olika kommuner. Vi är huvudman för våra elever, men kommunerna har olika regeltolkningar vilket påverkar eleverna.

På Academedias praktiska gymnasieområde har man hittat ett sätt att samordna arbetet med de individuella studieplanerna. Med sitt nätverk och sina IM-ansvariga på varje skola kommer man fortsätta arbeta för att varje skola har en organisation präglad av kunskap och målfokus, säger Sandra Haag.

– Jag tycker att eleverna på introduktionsprogrammen är värda lite extra omtanke och eftertanke. Det handlar ju om elever som av olika skäl inte har uppnått behörighet till gymnasiet, inte sällan på grund av att de har mött oschyssta villkor på olika sätt. Vi behöver ha en extra bra planering för dem för att de ska få det som de har rätt till.

Senast uppdaterad 28 juni 2023.

Relaterat