Integrerande lärandemål – en utmaning värd att anta

På Movant i Uppsala jobbar man med integrerande lärandemål på sin kombinationsutbildning för blivande byggnadsarbetare. Det är en stor utmaning, men värt mödan, konstaterar sva-läraren Emelie Valencia Lag.
– Det är tydligt att det har stärkt eleverna och gett dem mer motivation.

Kombinationsutbildningen för byggnadsarbetare har bedrivits på Movant i Uppsala sedan 2019. Under 2022 har det dock skett förändringar i utbildningen, som enligt både lärare och rektorn har lett till mer motiverade elever som tar till sig kunskaper och lärandemål mer effektivt.

– När jag började jobba med kombinationsutbildningar, på en annan skola för några år sedan, så var det mycket mer uppdelat och jag hade ingen samplanering med yrkesläraren. Men redan i slutet på den anställningen började jag tänka i lite nya banor, säger Emelie Valencia Lag, lärare i svenska som andraspråk.

– Det kändes som att undervisningen borde kunna fylla något mer syfte. Och jag kände att det var ganska otydligt vad en kombinationsutbildning egentligen innebär

Skolverkets projekt

På uppdrag av Skolverket startades ett arbete upp med stöd av Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (NC). Syftet var att försöka integrera lärandemålen och sudda ut gränserna mellan språk- och yrkesundervisningen. Det har stundtals varit en stor utmaning, berättar Emelie Valencia Lag.

– Jag tycker att den största utmaningen är att få två olika läroplaner att lira med varandra. Det är svårt. När vi skapar lärandemålen har vi i processen börjat med yrkeskursen och sedan kopplat in perspektivet från svenskan. Det är inte alltid jättelätt. Samtidigt är det en ganska pressad utbildning, det finns inte jättemycket tid på komvux.

NC har bidragit med underlag och stöttning, och en gång i månaden har lärosätets handledare haft coachningssamtal med lärarna på utbildningen. Mycket av tiden går åt till att formulera och justera lärandemålen. Planeringen omsätts sedan i skarpt läge i undervisningen. Och arbetet har gett resultat.

– Ur ett elevperspektiv är den stora fördelen att de blir starkare, de hittar en yrkesidentitet snabbare och blir mer motiverade. Elevaktiviteten blir betydligt större, de är ju intresserade av yrket och därför blir det lättare att traggla grammatik och tempus, säger Emelie Valencia Lag.

Utsuddade gränser

För lärarna innebär kursupplägget att gränserna mellan yrkes- och språkmomenten blir mindre tydliga, berättar yrkesläraren Tomas Nyström Heinonen.

– Jag är väldigt delaktig i elevernas språkliga utveckling. Det är ju så viktigt att de kan kommunicera på en framtida arbetsplats, inte bara för att klara arbetsuppgifterna utan också för att kunna bli en del av gemenskapen där.

När lärarna gemensamt planerar lärandemålen utgår de från tre cirklar: styrdokumenten, undervisningen och den examinerande uppgiften. Ambitionen är att få cirklarna att överlappa varandra – eller åtminstone ligga så nära varandra som det går.

– Vi har kanske en timmes planering ihop per vecka. Ibland känns det som för lite, det skulle behövas lite mer. Det känns som att det blir lite stressigt och att vi hade kunnat utforma det ännu bättre om vi fick tid. Så mitt tips till andra skolor är att avsätt så mycket tid det bara går till planering, det får man igen i slutändan, säger Tomas Nyström Heinonen.

Efterfrågar läroplan

Rektor Micke Östh har en stark tro på att kombinera språk- och yrkesundervisningen och skapa en samsyn mellan lärarna i de olika disciplinerna.

– Det räcker inte att eleverna lär sig att spika en takstol, de måste också kunna berätta vad de gör, säger han.

– Men det är en stor utmaning att sammanfoga läroplanerna för svenska och yrkeskunskap. Vi har fått lösa många av de här sakerna på egen hand och det har gått okej. Men jag önskar att man tog fram en läroplan för kombinationsutbildningar, då kanske fler huvudmän hade intresserat sig för att bedriva de här utbildningarna. Idag får man lösa det lite efter eget huvud.

Ett annat önskemål som Micke Östh lyfter fram är sambedömning mellan yrkes- och språklärarna, vilket han menar skulle öka integreringen i undervisningen, skapa en större samsyn och dessutom ge mer rättssäkra bedömningar.

– Jag vill ha ett tätt samarbete för att inte separera språk- och yrkesutbildningen, precis som att vi inte ska separera praktik och teori. Det gäller att koka ned svenskkunskaperna till vad eleverna verkligen behöver. Och det blir mycket tydligare när vi kombinerar undervisningen. Jag tror också att eleverna upplever det som en trygghet att ha med språkläraren på lektionerna.

”Upprepa och återberätta”

För eleven Reza Pestehzad, ursprungligen från Iran, är det tydligt att kombinationsutbildningen har snabbat på hans språkutveckling.

– Jag har också studerat vanlig sfi i två månader, men jag tycker att det här är bättre. Det är lättare att förstå och det går fortare. I början av kursen var det nog många som hade svårt att hänga med, men det har snabbt blivit stor skillnad.

Kurskamraten Milos Mitrovic, som kommer från Serbien, håller med. Det här är hans första regelrätta undervisning i svenska språket. Han beskriver utbildningen som ”fantastisk” och ser nu fram emot att börja jobba som hantverkare och så småningom startat eget.

– I grunden är undervisningen uppdelad, men ibland är båda lärarna med samtidigt. Det är bra för då lär vi oss det praktiska och kombinerar det med språkdelen. Vi får upprepa och återberätta hela tiden, man nöter in kunskapen. Det fungerar perfekt.

Läs mer

Här kan du läsa mer om de övriga fyra verksamheterna som deltog i Nationellt Centrum för svenska som andraspråks (NC) utbildning i språk- och yrkesintegrerande arbetssätt inom kombinationsutbildningar i komvux under hösten 2022. 

Språk- och yrkesintegrerande arbetssätt i kombinationsutbildningar

Här kan du som är verksam inom komvux ta del av vårt stöd för att planera eller genomföra kombinationsutbildningar. Kombinationsutbildningar är yrkesutbildningar på gymnasial nivå i kombination med sfi eller svenska som andraspråk (sva) inom komvux.

Organisera och genomföra kombinationsutbildningar inom komvux