Ny huvudmannaplan gav konkreta resultat

I Karlstads kommun tog man 2019 ett helhetsgrepp på styrningen av introduktionsprogrammen. Man började med huvudmannens plan för utbildning och såg till att få med även de externa huvudmännen i arbetet. Tre år senare är de positiva effekterna tydliga.

Bakgrunden till arbetet var att man under några år hade sett vikande resultat på introduktionsprogrammen. Bland annat var genomströmningen för låg och antalet elever som nådde gymnasieexamen behövde bli fler

– Vi upplevde också att vi hade för dålig koppling mellan huvudmannaplanen och exempelvis elevernas individuella studieplaner och kände 2019 att det var nödvändigt för oss att ta ett helhetsgrepp. Vi började arbetet med huvudmannaplanen eftersom det är den som säkerställer hela stödkedjan, säger Henrik Fröling, strateg på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Karlstads kommun.

Det kanske största problemet med den plan som fanns var att den inte användes som ett konkret verktyg. En tydlig ambition var därför att skapa en bredare förståelse för vad huvudmannens plan för utbildning verkligen betyder. Bland annat användes effektkedjan för att belysa arbetets mål och syfte. Därmed blev det också tydligt vilka steg som behövde tas för att skapa en konkret och användbar plan.

Effektkedjan är en del av webbkursen Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram och är en hjälp för att planera de aktiviteter, åtgärder och ledarhandlingar som ska leda förändringsarbetet framåt.

Läs mer om webbkursen

Effekt från politiken till klassrummet

– Om man ska få en effekt från politiken till klassrummet så behöver varenda ord verkligen betyda någonting och alla måste förstå vad de betyder. För vår del innebar det att bryta ned huvudmannaplanen och göra om den från grunden. Rent konkret handlade arbetet mycket om att diskutera och värdera orden och involvera alla i stödkedjan, säger Henrik Fröling och lägger till:

– När det gäller huvudmannens plan för utbildning tror jag att det är viktigt att den fungerar både som ledstång och riktningsvisare, så att den skapar en röd tråd för introduktionsprogrammen. Om den är tillräckligt konkret och har en tydlig koppling till det systematiska kvalitetsarbetet, då är chanserna goda att den inte bara blir en hyllvärmare.

Friskolor involverades

När arbetet tog sin början bestämde man sig för att även involvera externa huvudmän. Sett till landet i stort är detta ett ganska ovanligt grepp, vanligen jobbar varje huvudman med den här typen av frågor på egen hand. Två externa huvudmän deltog i utvecklingsprojektet och dialog fördes kontinuerligt med flera friskolor i kommunen. I arbetet använde man Skolverkets processtöd i nätverksform, Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram, och det skapades en utvecklingsgrupp med representanter från alla huvudmän.

– Jag tror att en viktig förklaring till framgången med arbetet handlade om att vi lyckades se över gränsen för huvudmannaskap. Det gav oss i slutändan en bredare palett när det gäller utbildningsvägar för eleverna på introduktionsprogrammen. Det viktiga är inte vilken skola eller huvudman det gäller, det är Karlstads ungdomar och deras utbildning som måste vara i fokus.

Minskat antal elever

Så här tre år senare har situationen på kommunens introduktionsprogram väsentligen förbättrats. Antalet elever har minskat kraftigt, i synnerhet på inriktningen individuellt alternativ där en betydande majoritet av eleverna gick 2019. Introduktionsprogrammen finns numera på merparten av kommunens skolor.

– Vi har också fått betydligt fler alternativa vägar inom programinriktat val och yrkesintroduktion. Så vi ser tydligt att vi har fått en effekt. Sedan är det vanskligt att slå fast vad det beror på, men jag tror att arbetet med huvudmannaplanen är en av de bidragande orsakerna.

Har du några tips till andra som vill utveckla sin huvudmannaplan?

– Ta emot den hjälp som finns, till exempel från Skolverket. Använd processtödet och de andra möjligheter som står till buds. Det skapar en tydligare struktur för arbetet och det ger så mycket att kopplas ihop med andra huvudmän. Man glömmer lätt värdet av nätverksarbete. Det ger så många synergieffekter och blir en sorts strukturerad omvärldsbevakning. Det är nyttigt inte bara för introduktionsprogrammen utan även i andra skolsammanhang.

Senast uppdaterad 18 januari 2023.