Utveckla kvalitetsarbetet i fokus för Sala kommun

Under fyra intensiva terminer har Sala kommun deltagit i Skolverkets satsning Riktade insatser för nyanländas lärande. Precis som många andra kommuner har Sala kommun tagit emot en stor andel nyanlända elever de senaste åren.

Bild på fyra vuxna personer som ler.

Från vänster: Karolina Vesterlund Grebius, Henric Sjöblom, Anna Malmström och Per Eisen.

Sala är Västmanlands största kommun till ytan och en klassisk småföretagarbygd. Här finns drygt 22 000 invånare. Det är cirka 4 250 elever och här arbetar drygt 945 personer inom skolan. Salas arbete med att ta emot många nyanlända elever i förhållande till sin folkmängd uppmärksammades av Skolverket inom ramen för Riktade insatser för nyanländas lärande och de blev erbjudna att vara med.

– Vi hade tidigare erfarenhet av att ta emot nyanlända, men under 2015/2016 så tredubblades volymen, berättar Henric Sjöblom tf skolchef i Sala kommun.

Våren 2017 satte arbetet igång med att skapa ett lokalt team, som bestod av representanter för ledningsgruppen, samt att ta fram en nulägesanalys av den egna verksamheten tillsammans med Skolverket. Under fyra terminer fanns Skolverkets processtödjare Maria Schwartz, Annelie Jildenbäck, Andrej Andreewitch och Magdalena Molin med som stöd och bollplank till teamet.

– Deras påträngande nyfikenhet var väldigt bra, säger Henric och ler. Att få frågor som: ”Hur vet ni det? Har ni fått med allt? Är alla med på tåget?” var ett väldigt bra arbetssätt.

– Tidspressen var tuff, men det var också bra eftersom vi hade ångan uppe, säger Per Eisen, rektor på högstadiet. Men att hitta balansgången för mig som rektor och kunna ”friställa” mig var inte alltid lätt.

Det gedigna arbetet med såväl nulägesanalys som kartläggning resulterade i sju åtgärdsplaner och hela 13 insatser

Några hörnstenar i arbetet för Sala Barn och Utbildning blev: Höga förväntningar, Lärande, Alla kan lyckas samt nära ledarskap.

– Att utveckla kvalitetsarbetet var centralt, sedan hade vi det pedagogiska ledarskapet som en viktig tråd, fortsätter Henric. Jag som chef måste vara trygg i det vi gör, liksom mina medarbetare. Vi har arbetat mycket tillsammans över skolgränserna och strävat efter att ledarna ska bli mer aktiva och synliga.

– Tanken har varit att alla ska vara med oavsett elevunderlag, menar Anna Malmström, enhetschef centrum för flerspråkighet.

Utmaningar i arbetet

Att i en redan pressad vardag lägga in ytterligare en växel och dessutom ägna sig åt ett omfattande förändringsarbete kräver förstås en hel del. En viktig del för att samarbetet ändå fungerade så bra var att varje torsdag var ”blockad” som ledardag och därmed tid för arbetsgruppen, det lokala teamet.

– Det var tufft i uppstartsfasen, det var många helger och kvällar som gick åt, minns Per och fortsätter: Kontakten med såväl lärosäten som Skolverket har fungerat förvånansvärt smidigt.

– Det hade varit bra om Skolverket hade haft ett antal högskolor upphandlade, påpekar Henric, det tog onödig tid för oss innan vi hittade rätt med Mälardalens högskola, Högskolan i Väst och Högskolan i Dalarna.

– Att stötta nya kollegor har också varit en utmaning, funderar Anna och fortsätter: Kanske borde de ha fått ett bättre stöd redan från början?

– Man ska heller inte underskatta tiden för implementering, menar Per.

– Det var utmanande att hålla ihop alla olika insatser, säger Henric. Det behöver vara någon som ” håller i” och ansvarar för varje insats.

– Den stora utmaningen nu blir att hålla i! När Skolverket lämnar är det upp till oss alla att fortsätta driva förändringsarbetet, säger Per.

Insatser och utfall

Under de fyra terminerna var det hela 13 olika insatser som genomfördes. Bland annat var det flera pedagoger som fick möjlighet att läsa 7,5 poäng SVA på distans vilket var mycket uppskattat. Även kursen om Traumamedveten omsorg, TMO, i Rädda barnens regi var väldigt uppskattad bland personalen. Idag finns det TMO-ambassadörer i varje arbetslag på högstadiet och gymnasieskolan.

– En effekt på förskolenivå är hur vi arbetar med värdegrund och språkutveckling, berättar Karolina Vesterlund Grebius, utvecklingsledare inom förskolan, vilket bidragit till en större förståelse för vårdnadshavarna.

– Utbildningssuget hos personalen är märkbart. ”Jag trodde inte att jag kunde men nu har jag sökt in”. Många har fått ny råg i ryggen, menar Anna.

På frågan om det här arbetet hade varit möjligt utan Skolverkets hjälp blir det ett unisont ”Nej” till svar.

– Den här samarbetsformen är genial, menar Henric, och borde kunna appliceras inom fler områden. Tänk om vi visste att det fanns ett gäng på Skolverket att bolla med och som kan vara de där kritiska kompisarna när man ska göra sin egen analys.

Senast uppdaterad 03 september 2019