Så arbetar Backeboskolan med frågor om hållbar utveckling

2021 fick Backeboskolan i Saltsjö-Boo utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Utmärkelsen delas ut till skolor som jobbar med frågor som rör hållbar utveckling och integrerar frågeställningar om miljö, sociala och ekonomiska frågor i undervisningen.

Backeboskolan arbetar med stora ämnesövergripande teman där hållbar utveckling är en del i ett större sammanhang. De engagerar all personal på skolan, eleverna och hemmen i arbetet. Elevernas engagemang och vilja att bidra är den största framgångsfaktorn.

Bild på Camilla Fogelström, Sofia Grip och Monica Karlsson. Alla tittar in i kameran och ler.

Från vänster: Sofia Grip, Monica Karlsson och Camilla Fogelström. Foto: Backeboskolan.

— Jag upplever att våra elever känner ett stort hopp inför framtiden. De förstår varför vi gör det vi gör och de känner att det verkligen går att göra skillnad, säger Camilla Fogelström, utvecklings- och skolchef på Backeboskolan.

Frågor kring hållbar utveckling är viktiga för Backeboskolan. Skolans rektor och skolchef har skapat förutsättningar och utrymme att arbeta med frågorna samt att genomföra olika aktiviteter. Camilla berättar att frågorna alltid funnits med i undervisningen och skolans vision men att det var för ett par år sedan de började arbeta mer systematiskt och formaliserat.

— Vi satsade på att göra frågorna en del av det naturliga pedagogiska uppdraget och vi skapade stödprocesser för det. Vi använde det vi hade och anpassade oss efter det. Vi förankrade också arbetet på olika nivåer i skolans styrkedja. Vi började med att prova oss fram i förskolan och i fritidshemmet. Sedan tog vi arbetet vidare i grundskolan, berättar Camilla.

Satsar på upplevelser för att engagera och inspirera både vuxna och barn

2016 blev Backeboskolan medlem i Grön Flagg som är ett lärandeprogram om hållbar utveckling. Grön Flagg arrangeras av den ideella organisationen Håll Sverige Rent. Skolan arrangerade en stor ceremoni när de blev certifierade och bjöd in kommunens politiker.

— Vi förstod ganska snabbt att skapa traditioner och händelser gjorde frågorna mer synliga men också uppfattades som mer viktiga. Det senaste exemplet är den globala skräpplockardagen. Våra elever och deras vårdnadshavare deltog och plockade skräp på en lördag, berättar Camilla.

Bild på evenemanget Bokbytardagen hos Backeboskolan. På bilden syns bord med böcker.

Bokbytardag på Backeboskolan. Foto: Backeboskolan.

Varje termin väljer skolan ett nytt tema som undervisningen ska utgå ifrån. Då arrangerar skolan teater, föreläsningar eller workshops för att ta reda på vad eleverna är nyfikna på. Det är ett sätt för skolan att rikta temat inom givna ramar. Vårdnadshavarna engageras genom liknande aktiviteter på föräldramöten.

— Det senaste året har varit en utmaning med anledning av pandemin. Vi har inte fått träffa varandra i samma utsträckning som tidigare, berättar Sofia Grip, förstelärare och ämneslärare.

— Det viktigaste är att hitta ett sätt att jobba och finna ett lugn i det. Det behöver inte alltid vara särskilt ”flashigt” eller speciellt, poängterar Camilla.

Frågorna och temat behöver vara begripligt och eleverna behöver känna att de ligger dem nära

— Vad går eleverna i gång på? Den frågan ställer vi oss själva när vi planerar vårt arbete och vår undervisning, säger Camilla.

— Vi har försökt hitta vägar in till det som ligger nära eleverna, som finns i deras vardag och som de själva kan göra något åt, snarare än att rädda regnskogen. Det har gjort att deras engagemang håller över tid och att de tydligt känner att de har möjlighet att påverka, beskriver Sofia.

En elev håller upp en teckning där det står "ta hand om djur och natur".

Backeboskolan firar FN-dagen. Bild: Backeboskolan.

— Vi vuxna har ett stort ansvar att välja rätt frågor att satsa på så att vi verkligen får barnen att fundera och bygga vidare, lyfter Monica Karlsson, ämneslärare.

Camilla och Sofia beskriver hur de också medvetet arbetar med frågorna utifrån läroplanen och olika kursplaner.

— Där finns mycket inspiration och kraft att hämta, oavsett ämne. Vi grottar löpande ner oss i läroplanen och hittar nya godsaker att bygga vidare på, berättar Camilla.

Backeboskolan bildade ett hållbarhetsråd och ett vuxenråd

Skolan bildade ett hållbarhetsråd där en elev från varje klass deltar. De ses en gång i månaden och diskuterar frågor de vill belysa. De tar också fram förslag på lösningar till olika problem. Camilla håller i mötena och är länken till skolans vuxenråd som hon också håller i. I vuxenrådet deltar en person från varje arbetslag men också medarbetare från kök, vaktmästeri och fritids. På mötena diskuterar de hur de kan arbeta samt tar upp frågor eller problem eleverna vill belysa. Deltagarna i gruppen tar det tillbaka till sina respektive arbetslag för att arbeta vidare.

— Eleverna har blivit mer medvetna kring frågor om hållbar utveckling. De har ett konsekvenstänk och har utvecklat sin förmåga att resonera, berättar Sofia.

Elever på Backeboskolan ritar skyltar för att uppmärksamma FN-dagen

Elever målar skyltar för att uppmärksamma FN-dagen. Bild: Backeboskolan.

— Eleverna i hållbarhetsrådet känner sig viktiga. Frågorna får en helt annan tyngd när de får engagera sig och själva ta ansvar för att driva olika aktiviteter. De tycker också att det är kul att få berätta för sina klasskompisar vad de arbetar med. Inte minst när de varje skolavslutning får komma fram och motta ett diplom till klassen för väl utfört arbete inom hållbar utveckling, berättar Monica.

— Våra elever är duktiga på att dokumentera, sätta mål och följa upp. De påminner oss ofta om arbetet och markerar tydligt om vi vuxna har tappat bort en fråga, berättar Camilla.

Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling sker bland annat genom kollegialt lärande, på arbetslagsmöten och på arbetsplatsträffar

Monica och Sofia berättar att frågorna alltid är med på agendan för att de ska påminna varandra om att de är viktiga. Skolan arbetar ämnesövergripande för att frågorna inte ska isoleras. Det är ett sätt för lärarna att fånga in olika perspektiv och ta till vara på det i undervisningen. Skolan har tagit fram checklistor för uppföljning, planering av undervisning och arbete samt en tillgänglig plats för dokumentation.

Bild på skolans höngsgård. På bilden syns ballonger och en hönsgård med höns. På bilden finns också en skylt där det står "farmen".

Backeboskolan uppmärksammar temat Farmen. Foto: Backeboskolan.

— Det är viktigt att ha en organisation där formerna för kollegialt lärande finns på plats. Vi diskuterar ofta vad vi behöver göra och lära oss mer om, för att vi och eleverna ska komma dit vi vill. Vi arbetar löpande med kompetensutveckling genom exempelvis utbildningar eller att vi deltar i olika nätverk eller projekt med forskare inom området. Vi delar också löpande med oss av lyckade exempel, berättar Camilla.

Backeboskolan har en egen trädgård, höns och kaniner

Sofia och Monika berättar att de under 2021 har arbetat med temat återvinning och teknik. Skolan har exempelvis en egen trädgård. Trädgården har hjälpt eleverna att förstå sin omvärld, var mat kommer ifrån och hur man tar hand om en trädgård.

Bild på två höns.

Två av hönsen på Backeboskolan. Foto: Backeboskolan.

Sofia berättar att skolan sedan ett år tillbaka har höns. I år fick även några kaniner flytta in. Även om det är de vuxna på skolan som har huvudansvaret så är det eleverna som sköter det mesta av det praktiska arbetet med att ta hand om djuren. De får också hämta ägg som skolrestaurangen sedan använder. Under våren kommer också skolträdgårdarna väckas till liv igen efter att ha slumrat en tid.

Bild på en kanin. Kaninen äter hö.

En av Backeboskolans kaniner. Foto: Backeboskolan.

— Att ansvara för och se och lära känna djur och natur på nära håll ger en förståelse som är djupare än att läsa om saker, säger Monica. Dessutom mår både eleverna och vi vuxna bra av att umgås med djuren, odla och se saker växa.

Vad innebär utmärkelsen Skola för hållbar utveckling för er?

— Det är en bekräftelse på att det vi gör är bra. Det är härligt att det har blivit synligt för fler än oss. Det är också kul att få skryta om det på vår webbplats och i möten med föräldrar. Det viktigaste för oss är ändå att få behålla vår utmärkelse. Det har fått oss att professionalisera vårt språk kring hållbar utveckling. Det är också en ram för att fortsätta hålla i och hålla ut, berättar Camilla.

— Det känns som att det finns en ömsesidig bild om att det här kommer att få fortsätta leva. Våra elever bär frågorna framåt och det känns tryggt och fint, lyfter Monica.

— Vi har vässat vårt arbete ännu mer och vi har förnyat våra samtal om hållbar utveckling. Jag är stolt över min arbetsplats. Både vi vuxna och barnen är stolta, säger Sofia.

— På grund av pandemin har vi inte firat att vi fått utmärkelsen ännu, men det kommer! Vi ska ha en storslagen ceremoni, avslutar Camilla.

Senast uppdaterad 20 december 2021.