Så utvecklade Upplands-Bro kommun undervisningen för nyanlända och flerspråkiga elever
2018 deltog lärare från Upplands-Bro kommun i högskolekursen Det globala klassrummet som anordnades lokalt i kommunen av Uppsala universitet på uppdrag av Skolverket. Kursen är en introduktion till ämnet svenska som andraspråk och kommunen bjöd in alla lärare från kommunens tio grundskolor.
Ann-Louise Rantanen
Emilia Kihlstrand och Ann-Louise Rantanen (skolutvecklare och utredare vid utbildningsstaben på Upplands-Bro kommun) berättar hur de gick till väga och hur kursen stärkte samarbetet mellan modersmålslärare, SVA-lärare och ämneslärare i kommunen.
– Vårt skolutvecklingsprogram innehåller en punkt som heter språkutvecklande arbetssätt och det var utifrån det vi ville jobba med Det globala klassrummet. Vi har tidigare arbetat med Uppsala universitet och kurser i förskolan utifrån deras utvecklingsprogram. I samband med en informationsträff hos dem fick vi en presentation av kursen. De berättade att kursen kan arrangeras lokalt i kommunen och att den kan anpassas till de behov som finns, berättar Ann-Louise.
Eftersom vi hade behov av att utveckla undervisningen för nyanlända och flerspråkiga elever valde vi att arrangera kursen hos oss. Vi kände att det skulle vara en fördel att arrangera det lokalt eftersom fler av våra lärare då skulle få möjligheten att delta och kompetensutveckla sig. Kursen startade i oktober 2018 och avslutades i maj 2019. På kursen deltog personal från årskurs ett till nio, berättar Emilia.
Emilia Kihlstrand
Ökat samarbete med modersmålslärare
– Vi upplever att kursen skapade förutsättningar för samarbete mellan modersmålslärare och övriga lärare. Det är mer transparens mellan verksamheterna och de har fått en förståelse för varandras vardag och verklighet.
Lärarna har uppskattat att de fått tid att lära känna varandra. Det har gett dem en möjlighet att få dela med sig av goda exempel men också diskutera hur de kan ta hjälp av varandra framöver. Kontakten mellan skolorna och modersmålsenheten i kommunen är mycket bättre idag, berättar Ann-Louise.
Undervisningsmetoder som fungerar för alla elever
– Lärarna upplever att de fått med sig metoder som de kan använda i undervisningen generellt, även med elever som har svenska som modersmål. Exempelvis hade en lärare framgångsrikt använt metoderna med elever som var något svaga i läsning, berättar Emilia.
Planerade kursen tillsammans med Uppsala universitet
– Uppsala universitet utgick ifrån våra behov av språk- och kunskapsutvecklande undervisning och våra kursdeltagares förutsättningar. Universitetet hjälpte oss att skapa en röd tråd i kursen. Vi valde att fokusera på kultur, språk och samarbete mellan modersmålslärare, SVA-lärare och studiehandledare. Vi fick också träffa lärarna som skulle hålla i utbildningen. De var också öppna för att ändra upplägget under kursens gång utifrån den återkoppling vi fick från lärarna.
Kursen var intensiv och lärarna fick arbeta hårt. Kursen bestod av totalt fem fysiska träffar och där emellan fick lärarna arbeta själva. De fick ta del av en hel del litteratur och arbeta med praktiska uppgifter som handlade om hur de skulle genomföra olika metoder i klassrummet med sina elever, berättar Ann-Louise.
– Vi planerade kursen under våren 2018 och under sommaren tog vi hand om det administrativa. Vi bokade lokaler och beställde kurslitteratur och tog hand om anmälningarna till utbildningen, berättar Emilia.
Fem fysiska träffar
– Under vår första träff gick vi igenom utbildningens mål, syfte och upplägg. Vi fick en övergripande genomgång av kurslitteraturen samt diskuterade lärarnas förväntningar. En kurs som heter ”Det globala klassrummet” ger många olika associationer. Vi fick också en bakgrund till varför det är viktigt att arbeta med modersmål och studiehandledning med nyanlända och flerspråkiga elever.
Under vår andra träff hade vi fokus på hur lärare, studiehandledare och modersmålslärare kan samarbeta med varandra. Vi fick besök från en skola i Uppsala som delade med sig av lyckade exempel på hur de jobbar i olika klasser och hur deras upplägg ser ut. Efter den träffen fick lärarna uppgifter som handlade om samarbete med studiehandledare. Det var inte en enkel uppgift eftersom alla skolor inte ens har studiehandledning. Det fick dock många att inse hur viktig kontakten med studiehandledare är och vilket värde det ger eleven. Lärarna fick en helt ny bild av studiehandledarens uppgift och förstod vikten av vad de kan åstadkomma när de får arbeta tillsammans, berättar Ann-Louise.
– Den tredje träffen fokuserade vi på att öka lärarnas kunskap om olika kulturer. Det tillfället var en ögonöppnare för många och vi upplever att det var den mest uppskattade delen av hela kursen.
Den fjärde och sista träffen innan examinationen arbetade vi med litteratur och språkutveckling. Lärarna fick konkreta tips på olika arbetsmetoder som de sen fick testa på sina elever. På examinationsdagen berättade lärarna hur de hade arbetat och de hade fantastiska berättelser att dela med sig av, berättar Emilia.
Tre framgångsfaktorer
- Förankring av kursen med rektorerna i kommunen
- Kompensation för lärarna som deltog i kursen
- Planering av utbildningen och flexibilitet
Förankring av kursen med rektorerna i kommunen
– En framgångsfaktor var att vi förankrade kursen hos rektorerna tillsammans med vår utbildningschef. Vi hade en dialog med dem och diskuterade syfte och mål. Vi samlade också in de behov som var viktiga att ta med i planeringen av utbildningen med Uppsala universitet. Utifrån diskussionerna fick rektorerna ta beslut om huruvida de hade möjlighet att delta. Rektorerna hjälpte oss också att förankra utbildningen hos lärarna och argumentera för vad utbildningen skulle leda till, berättar Ann-Louise.
Kompensation för lärarna som deltog i kursen
– Deltagarnas rektorer fick tillsammans diskutera hur mycket tid de behövde frigöra för de lärare som skulle delta i utbildningen. Rektorerna diskuterade också vilka tillfällen som skulle vara lämpliga för de fysiska träffarna och om det fanns nuvarande nätverk och forum som lärarna kunde använda för läsning och uppgifter.
Lärarna fick information om hur de skulle få tid att göra uppgifter och det förankrades i verksamheterna, berättar Emilia.
Planering av utbildningen och flexibilitet
– De som deltog i kursen uppskattade att vi i förvaltningen också var engagerade i deras deltagande. De upplevde att vi var lyhörda för deras tankar och idéer. De uppskattade att vi med hjälp av universitetet hade möjlighet att justera i upplägget under kursens gång, avslutar Emilia.
Om kursen Det globala klassrummet
Det globala klassrummet är en högskolekurs (7,5 högskolepoäng) som riktar sig till alla som är anställda som lärare, oavsett undervisningsämne och oavsett lärarexamen. Det är en introduktion till ämnet svenska som andra språk och syftar till att orientera och leda till förståelse för hur lärare bättre kan ta sig an den aktuella lärandemiljön. På så sätt kan undervisningen stärkas för flerspråkiga och nyanlända elever.
Kursen anordnas på uppdrag av Skolverket av ett lärosäte som har möjlighet att förlägga kursen till huvudmannens lokaler. Innehållet i kursen är fastslaget genom lärosätets uppdrag från Skolverket, men genom att kommunförlägga kursen ges större möjligheter till flexibilitet och till att skräddarsy. Lärare kan också anmäla sig till kursen själva via ett lärosäte med godkännande från huvudmannen (kommunen eller skolans styrelse om det är en fristående skola).