Skolchefer samverkar för ny kunskap

Vikten av att reflektera över sitt eget ledarskap, och att man som chef faktiskt kan påverka undervisningens kvalitet. Det är bara ett par av de insikter som framkom under ett seminarium för tre nätverk med skolchefer som initierats av Skolverket.

Skolsegregation, lärarförsörjning samt styrning och ledning. Det är prioriterade frågor för Skolverket, som därför satt ihop tre nätverk med sammanlagt 26 skolchefer runt om i Sverige, med uppdrag att ta fram ny kunskap om dem. Syftet är bland annat att deltagarna genom kollegialt lärande ska kunna komma vidare i sitt arbete och samtidigt generera ny kunskap inom de olika områdena.

– Om vi vill ha likvärdighet måste vi ha fungerande styrning, skickliga lärare och komma tillrätta med skolsegregationen. Nätverkens uppgift är att söka svar på vad man som skolchef kan göra, och ta fram beprövad erfarenhet som även andra kan ta del av, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson ledde seminariet.

Tillit till kompetensen

Nätverken arbetar löpande under två år, och slutrapporterna ska vara klara först i januari 2022. Men redan under halvtidsseminariet kom det fram reflektioner kring skolchefens roll i relation till de tre områdena. I sitt inledande anförande betonade Peter Fredriksson det professionella omdömets betydelse.

– Vi behöver tillit till vår kompetens. Professionellt omdöme är att vara verksamhetskompetent. För det krävs ett vetenskapligt förhållningssätt, att hela tiden ställa sig frågan vad som fungerar bra, vad som kan förbättras och vilken kunskap vi grundar våra beslut i, säger han och hänvisar till Skolverkets nya kunskapsöversikt Att ställa frågor och söka svar.

Liknande erfarenheter trots stora skillnader

Katarina Arkehag är skolchef i Örebro kommun. Hennes nätverk arbetar med frågan om lärarförsörjning och hon konstaterar att de olika huvudmännen, trots stora skillnader sinsemellan, ändå har liknande erfarenheter i frågan.

– Gemensamt för alla är att vi har ett ökat antal elever i kombination med stora pensionsavgångar. Därför är vi i behov av långsiktiga strategier, vi löser det inte bara genom att utbilda nya lärare, säger hon.

Exempel på insatser som de deltagande huvudmännen arbetar med är aspirantprogram tillsammans med lärosätena, gemensamma tillträdesdagar för att undvika att lärare byter arbetsplats mitt i terminen och professionsbeskrivningar av olika yrkesgrupper i skolan.

– Ett önskat framtida läge för oss är tillgång till behöriga lärare, en bank av goda exempel och strategier för att säkerställa kompetensförsörjningen, säger Katarina Arkehag.

Fokus på det som går att påverka

Nätverket med området skolsegregation betonar att de fokuserar på vad en skolchef faktiskt kan påverka, och därför inte kommer att diskutera exempelvis bostadspolitik. Däremot är kvalitet i undervisningen en viktig faktor, enligt Sofie Lindén, utbildningsdirektör i Norrköpings kommun.

– En lärdom är att det vi skolchefer sätter fokus på verkligen hamnar i strålkastarljuset, och därför blir extra viktigt. Det går att ställa frågor kring vad som är framgångsrik undervisning utan att inkräkta på professionen, säger hon.

Många av deltagarna framhåller att de genom nätverken fått möjlighet att reflektera över sitt eget ledarskap. Flera anser också att de genom arbetet blivit bättre på att se hur saker hänger ihop, tydligare kan sätta fokus på det som är viktigt och fått syn på styrkor och svagheter i den egna organisationen.

Utmaningar i förankring och spridning

Några av utmaningarna de ser framför sig är hur man som skolchef ska kunna förankra de nya lärdomarna i den egna organisationen och dessutom sprida dem till huvudmän utanför nätverken.

Peter Fredriksson är nöjd med det erfarenhetsutbyte som seminariet har bidragit till, och poängterar att han gärna ser att arbetet med nätverken så småningom leder fram till en större diskussion om skolchefens roll.

– Ibland kan jag önska att skolchefer tog ett större ansvar för att driva skolutveckling och för att lärare och annan personal gör rätt saker. Ska vi få en styrning som duger så måste de våga utmana dem på nivån under. Starka, kompetenta och handlingskraftiga skolchefer bör sitta i förarsätet i utvecklingen av svensk skola, säger Peter Fredriksson.

Fakta: Nätverk för skolchefer

  • Nätverken utgörs av 20 skolchefer och har satts samman på initiativ av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
  • De omfattar de prioriterade områdena styrning och ledning, skolsegregation samt lärarförsörjning.
  • Syftet är bland annat att initiera ett förändringsarbete hos de olika huvudmännen, öka kunskapen om vad som är möjligt att göra inom de olika områdena och stärka skolans auktoritet.
  • Nätverken testar möjliga modeller för att ta fram beprövad erfarenhet.
  • Projektet pågår mellan höstterminen 2019 och höstterminen 2021. Slutrapporterna ska vara inne i januari 2022.
  • Nätverken utgörs av 20 skolchefer och har satts samman på initiativ av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
  • De omfattar de prioriterade områdena styrning och ledning, skolsegregation samt lärarförsörjning.
  • Syftet är bland annat att initiera ett förändringsarbete hos de olika huvudmännen, öka kunskapen om vad som är möjligt att göra inom de olika områdena och stärka skolans auktoritet.
  • Nätverken testar möjliga modeller för att ta fram beprövad erfarenhet.
  • Projektet pågår mellan höstterminen 2019 och höstterminen 2021. Slutrapporterna ska vara inne i januari 2022.
Senast uppdaterad 16 november 2020