”Som utbildare har vi ett ansvar att bidra till en grön omställning”

Med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling fick Wilhelm Haglunds gymnasium en bekräftelse på sitt framgångsrika arbete med lärande för hållbar utveckling. Ett arbete som genomsyrar både undervisning och övrig verksamhet, från kurser i industriteknik till ämnen som historia och samhällskunskap.

I uppländska Gimo fem mil från Uppsala ligger Wilhelm Haglunds gymnasium (WHG), en friskola med ett treårigt industritekniskt program med inriktningen produkt- och maskinteknik. Inom programmet kan eleverna välja mellan två olika inriktningar där de antingen läser mer verkstadskurser eller mer teoretiska kurser.

Efter examen kan eleverna välja mellan att börja arbeta direkt som industritekniker eller studera vidare på universitet och högskola. De har också möjlighet att läsa in den särskilda behörighet som krävs för tekniska utbildningar på universitet och högskolor.

Hållbarhetsperspektivet en självklarhet

Wilhelm Haglunds gymnasium startades 2007 av Östhammars kommun och Sandvik AB och bedrivs i dag i ett nära samarbete mellan Sandvik Coromant, det lokala näringslivet och kommunen.

Sedan dess har hållbarhetsperspektivet varit något av en självklarhet bland både personal och elever, berättar Niklas Sköld, lärare i historia, samhällskunskap och religion samt hållbarhetsansvarig på skolan.

Stort ansvar att bidra till omställning

I uppdraget som hållbarhetsansvarig ingår att arbeta för att hållbarhetsperspektivet ska finnas med i så stor del av verksamheten som möjligt, inom allt från ämnen som historia och samhällskunskap till andra årets kurs i produktutveckling.

– Den industritekniska branschen är inne i en grön omställning. Därför behöver vi ständigt fråga oss själva hur vi som utbildare kan bidra till det kompetenslyft som krävs för att industrin ska klara av denna omställning. Där har vi ett stort ansvar.

Uppenbarligen är det också en fråga som engagerar eleverna på gymnasieskolan, konstaterar Niklas Sköld.

– Eleverna fäster generellt stor vikt vid både social och miljömässig hållbarhet. Vi märker en ganska stor skillnad från det att eleverna börjar till det att de slutar. Det som kanske var nytt i början blir något självklart mot slutet av elevernas utbildning.

Utgår från FN:s globala mål

Utgångspunkten för skolans arbete är FN:s globala mål för hållbar utveckling inom ramen för Agenda 2030. Det innebär att skolan inte bara arbetar med miljömässig hållbarhet utan även med ekonomisk och social hållbarhet.

– Som skola står vi naturligtvis bakom samtliga 17 globala mål, men vi har valt att fokusera extra mycket på målen 3, 4, 5, 10, 12 och 13, där vi känner att vi kan göra en tydlig konkret skillnad.

Niklas Sköld konstaterar att det är värdefullt att kunna ta upp sådana frågor inom ramen för ett yrkesprogram. Det kan till exempel gå till så att de mänskliga rättigheterna tas upp i ett ämne som engelska.

– Jag väver också in hållbarhet i min historieundervisning, säger han. Vilken påverkan hade den industriella revolutionen på naturresurser och miljö? Vilka var fördelarna respektive nackdelarna? Vad fick det för konsekvenser?

Konsekvenser för individ och samhälle

Även Niklas Skölds kollega Mårten Lundqvist, som har arbetat på Wilhelm Haglunds gymnasium sedan 2009, integrerar hållbarhetsperspektivet i sin undervisning i matematik, fysik, produktutveckling och programmering.

– Hållbarhet kan vara med i många olika sammanhang. Inom fysiken till exempel är hållbarhet ständigt närvarande, både som förklaring till och beskrivning av vad energi är samt hur energikällor fungerar, säger Mårten Lundqvist.

– Där diskuterar vi inte bara begrepp och hur saker fungerar utan också vilka konsekvenser det kan få för individ och samhälle, hur djurliv kan påverkas av vattenkraft och vindkraft eller vilken påverkan det kan få på livskvalitet hos boende i närheten av större satsningar på sådana energikällor.

Både utmaningar och möjligheter

Det övergripande hållbarhetsperspektivet i undervisningen kan innebära både möjligheter och utmaningar för de båda lärarna. En sådan utmaning är att hitta relevanta infallsvinklar och perspektiv i alla de ämnen och sammanhang där hållbarhetsperspektivet ska finnas med.

– Men det ger oss också många goda möjligheter. Vi kan visa på bredden i frågorna eftersom vi tar upp det i olika ämnen, säger Mårten Lundqvist.

– Att det finns en koppling mellan den teoretiska undervisningen och vad eleverna upplever under sina olika praktiker är också något vi upplever som en stark fördel.

Projekt för bättre hållbarhetsarbete

Ett exempel på hur hållbarhetsfrågor införlivas i utbildningen på ett naturligt sätt är det projektarbete i årskurs 1 där eleverna får i uppgift att ta fram förslag på hur skolan kan förbättra sitt hållbarhetsarbete.

– Vi börjar med att introducera de globala målen, berätta varför de finns och vad de innebär. Därefter delas eleverna in i grupper, som ska komma med förslag på aktiviteter och uppskatta vad dessa skulle kosta i tid och pengar, säger Niklas Sköld.

Förslagen kan bli verklighet

Elevernas förslag sammanfattas i rapporter, som skolans rektor och skolans vd går igenom tillsammans. De förslag som bedöms som möjliga att genomföra blir också verklighet, berättar Niklas Sköld.

Projektarbetet har ännu så länge legat utanför den ordinarie undervisningen och därför inte betygsatts.

– Det har fungerat bra men vi har funderat på att lägga in momentet i en av våra befintliga kurser som handlar om just grupparbeten och de olika typer av roller som finns på ett företag, säger han.

Eleverna provar på att driva företag

Även inom teknikkurserna finns hållbarhetsperspektivet med i olika sammanhang, bland annat kopplat till entreprenörskap och digitalisering. Ett sådant sammanhang är skolans engagemang i den ideella utbildningsorganisationen Ung Företagsamhet (UF).

I årskurs 2 och årskurs 3 får eleverna prova på hur det är att starta och driva egna företag med målet att marknadsföra och sälja egenutvecklade produkter på den årliga så kallade UF-mässan.

Bland de produkter som eleverna på Wilhelm Haglunds gymnasium har designat, konstruerat och producerat under årens lopp märks till exempel ljusstakar, servettringar, pennor, snurror och etuin för kortlekar.

Tillverkar produkter i skolans verkstad

Inte heller deltagandet i UF ligger inom skolans ordinarie undervisning. Det gör däremot elevernas arbete med att starta och driva sina egna företag samt utveckla sina produkter för försäljning, berättar Mårten Lundqvist.

– Konceptet går ut på att eleverna ska tänka ut en produkt som folk kan tänkas bli intresserade av. Men de måste själva kunna tillverka sin produkt i vår egen verkstad här på skolan, vilket sätter begränsningar för vad de kan göra. Det är kul men innebär också en utmaning för eleverna.

Hållbarhetsperspektivet en röd tråd i projektet

Hållbarhetsperspektivet löper som en röd tråd genom hela projektet – från råvarutillverkning och produktion till återvinning. I uppgiften ingår bland annat att fundera ut lämpliga material samt beräkna omfattningen av eventuellt spill under själva tillverkningen.

– Inom projektet ska våra elever arbeta med och beskriva hur framställningen av deras produkter påverkar miljön och den sociala hållbarheten för användaren, säger Mårten Lundqvist.

En aspekt av hållbarhet som eleverna själva tycks bli alltmer medvetna om, konstaterar han.

– I ett av projekten hade en grupp som förslag att de skulle tillverka mobilskal av återvunna skruvkorkar från läskflaskor. Vi möter allt oftare den typen av medvetenhet från elevernas sida. Sannolikt har det att göra med att vi jobbar utifrån de globala målen redan i årskurs 1.

Alltmer datorstyrd produktion i industrin

Själva produktionen är datorstyrd. Det innebär att eleverna ritar upp sina produkter i ett CAD-program för att sedan använda CAM-program för att simulera och programmera styrningen av verkstadens svarvar och fräsar med hjälp av koordinater.

– I dag styrs merparten av all tillverkning inom industrin av datorer. Vi har visserligen manuella svarvar, som kallas just manuella för att de inte är datorstyrda, men de används alltmer sällan. Väldigt få produkter tillverkas numera för hand, säger Niklas Sköld.

Väldigt bra arbetsmarknad för eleverna

Mårten Lundqvist beskriver utbildningen på Wilhelm Haglunds gymnasium som bred. I stället för att lära sig att tillverka en specifik produkt eller detalj lär sig nämligen eleverna att använda systemen bakom produktionen.

– Det är en stor fördel för eleverna. Den som kan läsa en ritning och programmera koordinaterna kan arbeta i stort sett var som helst, säger han.

– Därför kan våra elever göra sin utlandspraktik på Sandviks fabriker i Japan, USA, Tyskland och Italien. De har med sig ett internationellt programmeringsspråk som fungerar över hela världen. Arbetsmarknaden för våra elever är väldigt bra.

Foto: Frida Karlsson (Frida fotografi) och mediaföretaget 100 procent.

Läs mer

Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att knyta ihop de ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Vi delar ut en utmärkelse till förskolor, skolor, fritidshem och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.
Utmärkelsen skola för hållbar utveckling

Wilhelm Haglunds gymnasium

Wilhelm Haglunds gymnasium är en friskola som bedriver det industritekniska programmet med inriktning produkt- och maskinteknik. Skolan är resultatet av ett unikt samarbete mellan Sandvik Coromant, näringsliv och kommun. Utbildningen har utformats i nära samarbete med näringslivet för att motsvara industrins framtida behov och passar både praktiker och teoretiker.
Wilhelm Haglunds gymnasium Länk till annan webbplats.