Utvecklad kunskapsuppföljning gav större fokus på pedagogiken
När Luleå kommun bestämde sig för att utveckla uppföljningarna av elevernas kunskapsutveckling på introduktionsprogrammen ledde det inte bara till bättre resultat och mer fokus på pedagogiken. Det öppnade också dörren för ett större kunskaps- och erfarenhetsutbyte – både inom och utom den egna kommunen.
I Luleå upplevde man runt 2016 att likvärdigheten på kommunens olika enheter som bedriver introduktionsprogrammen inte var tillfredsställande. Det gjorde att man tackade ja till processtöd i nätverksform från Skolverket i insatsen Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram, som bland annat gett stöd till att utveckla uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling.
– Tidigare upplevde jag inte att det fanns någon större skillnad mellan introduktionsprogrammen på de olika enheterna, men mycket förändrades efter 2015 och 2016 i och med det stora antalet ensamkommande flyktingbarn. Då ökade vårt elevantal på introduktionsprogrammen från 40 till 250. Samtidigt spred sig en bild av att det går fortare på en del enheter och att det var svårare på en del andra. Så vi kände att vi behövde likrikta oss och beskriva elevernas progression på ett likvärdigt sätt, säger Anders Wedin, en av två rektorer med ansvar för introduktionsprogrammen i Luleå kommunala gymnasieskola.
Kursplaner i fokus
Arbetet började hösten 2021 då lärarna samlades i ämnesgrupper. I fokus var de nya kursplanerna och nyheter avseende kunskapskriterier, men också kommunens nya lärplattform. Därefter fick lärarna gå tillbaka till sina verksamheter och gemensamt prova lösningar för att bygga in sina tidigare verktyg i det nya systemet.
– Hela idén med att lyfta kunskapsprogressionen in i ett nytt system var att göra det mer transparent och göra informationen mer tillgänglig för eleverna. En viktig diskussion i sammanhanget har handlat om vad som är en rimlig dokumentationsbörda. Allt går ju inte att skriva in, men var ska man dra gränsen? säger Jessicka Sörmling, utvecklingsledare på Luleå kommun.
Att Luleå har valt att lägga kraft på att utveckla kunskapsuppföljningarna på introduktionsprogrammen är ingen slump. Det finns en samsyn om värdet av tydliga, regelbundna och transparenta uppföljningar av kunskapsutvecklingen och detta gäller i särskilt hög grad på introduktionsprogrammen, menar Anders Wedin.
– De flesta som börjar på introduktionsprogrammen har gymnasiebehörighet som mål med sin utbildning, men i slutändan är det bara runt en femtedel som lyckas, resten måste vi hjälpa att byta väg. Då är det så klart jätteviktigt att kunna visa var de befinner sig kunskapsmässigt och sätta upp nya realistiska mål innan de tappar motivationen.
Arbetet med att utveckla kunskapsuppföljningarna har nu kommit en bra bit på vägen, men ännu är man inte i mål. En del tekniska och administrativa hinder har försenat arbetet.
– Om vi är ute på ett maratonlopp kanske man kan säga att vi har kommit halvvägs. Eller åtminstone till första vätskekontrollen, säger Jessicka Sörmling.
Större vilja till diskussion
Men redan nu finns det mycket positivt att ta med sig från utvecklingsarbetet. Stödet från Skolverket har genomgående varit till stor hjälp och utbytet med andra huvudmän har stimulerat och gett nya idéer och infallsvinklar. Bland medarbetarna märks en större vilja att diskutera pedagogiska frågeställningar, säger Maria Skoog, en av två rektorer med ansvar för introduktionsprogrammen i Luleå kommunala gymnasieskola.
– Vi har veckovisa möten med våra kollegor och tidigare har vi då ofta pratat om andra bekymmer än de pedagogiska, till exempel elevers frånvaro och liknande. Idag pratar vi mycket mer om kunskap och om pedagogiken. Det upplever jag som en tydlig förbättring.
Även på elevnivå märks en positiv utveckling, även om det är i tidigaste laget för att dra några slutsatser om de bakomliggande orsakerna.
– På min enhet hade vi i våras bättre resultat än någonsin. Och det som var mest glädjande var att avbrotten var betydligt färre än tidigare. Vi har ännu inte gjort någon djuplodande analys av orsakerna till detta, men jag vill tro att det till viss del handlar om att vi pratar med eleverna på ett annat sätt, säger Anders Wedin.
Skapa motivation
– När vi tydligare kan visa progressionen för enskilda elever så blir det enklare att skapa förståelse kring var de befinner rent kunskapsmässigt. Då blir det samtidigt enklare att skapa motivation för eleven, lägger Maria Skoog till.
Nu fortsätter arbetet med att utveckla kunskapsuppföljningarna, exempelvis genom att lärare provar olika sätt att använda matriser och studieplaner. Det ökade erfarenhets- och kunskapsutbytet som arbetet har medfört kommer också formaliseras, säger Jessicka Sörmling.
– Vi har nog en extra utmaning i och med att vi har introduktionsprogrammen på flera olika enheter. Andra kommuner som har verksamheten samlad kan nog få till mötesstrukturen på ett enklare sätt. Det erfarenhetsutbyte som har vuxit fram är något vi vill slå vakt om och formalisera. Det var ju något som vi delvis tappade bort under 2015 och 2016. Då tog vi, liksom många andra kommuner i Sverige, emot en våg av ensamkommande flyktingbarn och mycket handlade bara om att hålla verksamheten i gång.
Genom att utveckla uppföljningarna av elevernas kunskapsutveckling har Luleå kommunala gymnasium förbättrat resultaten, fått större fokus på pedagogiken och ökat erfarenhetsutbytet. Det är viktiga beståndsdelar för att skapa en mer kvalitativ utbildning för eleverna på introduktionsprogrammen.