Concept cartoons: elektricitet och magnetism, årskurs 7-9, 4-6

Här hittar du concept cartoons om elektricitet och magnetism. Med serieteckningar får du igång elevernas diskussioner om naturvetenskapliga frågor, till exempel: Tar magnetismen slut?

Stöd och inspiration till undervisning i fysik för årskurs 7–9. Vissa övningar lämpar sig också för årskurs 4–6. Med concept cartoons om elektricitet och magnetism kan eleverna utbyta idéer och fördjupa sig i frågeställningarna. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.

Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanerna för fysik:

Grundskolans läroplan och kursplaner

Här hittar du vårt samlade stödmaterial med concept cartoons inom naturvetenskap:

Concept cartoons i naturvetenskap

Konkreta tips

Effekt eller energi

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar om effekt och energi är samma sak.

Effekt eller energi?

A. Effekt och energi är samma sak.

B. Effekt är ett annat ord för elektrisk energi.

C. Effekt beskriver hur starkt något är.

D. Effekt beskriver hur snabbt något överför energi.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Effekt eller energiPDF (pdf, 528 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera vad orden kraft, energi och effekt kan betyda. De kan använda olika ordböcker och söka på webben för att ta reda på hur orden används i vardagsspråket och i naturvetenskapen.

Naturvetenskapligt innehåll

Kraft och energi är vanliga ord i vardagsspråket med många olika betydelser. I fysiken mäts kraft i enheten newton. Den definieras som att 1 N är den kraft som behövs för att accelerera massan 1 kg med 1 m/s2. Jordens dragningskraft är ungefär 10 N på massan 1 kg.

Det är svårare att definiera begreppet energi. Man skulle kunna beskriva energi som något som medför en förändring, som orsakar någon form av rörelse. Energi finns överallt, den kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas till andra former. Människans första energikällor var ved, vind och vatten och senare fossila bränslen. Ursprunget till den mesta energin är solen.

Beroende på energiformen mäter man energi med olika enheter som newtonmeter (Nm), joule (J), wattsekunder (Ws) och kalorier. En newtonmeter är ungefär det arbete som utförs eller den energi som behövs för att lyfta 0,1 kg 1 meter rakt upp. 1 Nm är det samma som 1 J och 1 Ws och ungefär 0,24 kalorier. Effekt beskriver hur lång tid det tar att utföra arbetet eller vilken mängd energi som omvandlas per tidsenhet. Enheter för effekt är 1 J/s, 1Nm/s eller 1 W.

Kraftledningar och fåglar

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Eleverna på bilden diskuterar om hur fåglar kan sitta på kraftledningar utan att skadas.

Varför kan fåglar sitta på kraftledningar utan att skadas?

A. Fåglarnas fötter isolerar mot strömmen annars skulle de dödats.

B. Eftersom strömkretsen inte är sluten går det ingen ström.

C. Strömmen kan gå upp genom ena benet och ner genom det andra.

D. Fågeln måste röra vid marken för att kretsen ska slutas.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kraftledningar och fåglarPDF (pdf, 677 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna rita ett kopplingsschema med en fågel på ledningen och diskutera vad som krävs för att ström ska kunna passera genom den. Sedan kan de söka efter artiklar om faran med elektrisk ström. De kan även ta reda på var och varför det finns varningsskyltar på vissa elledningar.

Naturvetenskapligt innehåll

En elektrisk ström genom kroppen kan vara farlig och är dessutom direkt dödande om den är tillräckligt hög. Förutsättningen för att det ska bli en ström är att strömkretsen är sluten. Eftersom fågeln sitter med båda fötter på samma ledning är det inte någon skillnad i spänning mellan fötterna och då blir det heller inte någon ström. Om fågeln däremot har den andra foten på marken, på en annan ledning eller mot stolpen, blir det en spänningsskillnad. Om denna skillnad blir tillräckligt stor dödas fågeln direkt. Att detta skulle inträffa i praktiken är ganska osannolikt om fågeln är liten men för en stor fågel är det fullt möjligt.

Samma sak händer om någon klättrar i en stolpe eller upp på ett tåg och kommer i kontakt med ledningarna. En vanlig spänning i kraftledningen är ca 100 000 V, att jämföra med jordens noll. Lite beroende på omständigheterna kan en människas resistans variera mellan 1000 och 100 000 Ω. Med Ohms lag kan man räkna ut att strömmen blir minst 1 A. Redan en ström på 0,1 mA känns rejält. Är den starkare krampar musklerna och det är svårt att släppa taget. En ström på 10 mA kan vara dödande om den passerar genom hjärtat.

Tar strömmen slut

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Eleverna på bilden diskuterar om strömmen tar slut i en strömkrets.

Tar strömmen slut i en strömkrets?

A. Om vi kopplar in en lampa till kommer den inte att lysa eftersom strömmen är slut.

B. Den första lampan kommer att lysa lite starkare.

C. Alla lampor kommer att lysa lika starkt eftersom strömmen inte tar slut.

D. Det kommer ström från båda hållen så alla lampor lyser lika starkt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: PDF (pdf, 527 kB)Tar strömmen slut i en strömkretsPDF (pdf, 527 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna undersöka detta genom att koppla in olika många likadana lampor i en strömkrets. De kan också ta reda på var en sådan här strömkrets används i praktiken.

Naturvetenskapligt innehåll

För att lampan ska lysa måste den vara inkopplad i en sluten strömkrets. Först då kan elektroner flöda runt i kretsen från strömkällan till lampan. Alla komponenter har ett visst motstånd. Det är det sammanlagda motståndet i kretsen tillsammans med batteriets spänning som avgör hur stark strömmen blir i kretsen. Elektronerna i kretsen förflyttas i riktning från minuspolen till pluspolen men av gammal tradition säger man tvärtom. De kan bara förflyttas i denna riktning. Det är alltså lika stor ström genom alla lampor och de lyser därför lika starkt. Om en lampa i en sådan här krets går sönder fungerar den som en strömbrytare och ingen lampa kommer att lysa. Kopplingen kallas seriekoppling och den bör jämföras med en parallellkoppling.

Elektrisk ström

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar hur man beskriver elektrisk ström.

Hur beskriver du elektrisk ström?

A. En spiralformad rutschbana är en bra modell för att förklara elektrisk ström.

B. En cykelkedja är den bästa modellen.

C. Någon som delar ut brev är ett bättre sätt att förklara på.

D. En vattenslang är ett bättre sätt att förklara på.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur beskriver du elektisk strömPDF (pdf, 924 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna fundera på hur de själva skulle beskriva strömmens väg i en strömkrets med ett batteri och en lampa. Därefter kan de i grupper jämföra sin beskrivning med andra elevers samt med förslagen i pratbubblorna.

Naturvetenskapligt innehåll

Eftersom man inte kan se strömmen kan det vara svårt att förstå vad som händer när man sluter kretsen. Ett sätt att förklara är att använda olika modeller som hjälp för att förstå något. Problemet är att en sådan modell kan vara bra att förklara vissa saker men inte andra. Vattenflödet i en slang kan jämföras med flödet av elektroner i en ledning. Höjdskillnaden i rutschbanan kan illustrera spänningsskillnaden och energiomvandling. Brevbäraren kan jämföras med att strömmen transporterar energi till alla platser brevbäraren besöker. Cykelkedjan kan förklara att strömmen inte förbrukas och att energi överförs till alla delar i kretsen.

Trampa fortare

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar vad som händer med dynamon när man trampar fortare på cykeln.

Vad händer när du trampar fortare?

A. Ju fortare du trampar desto fortare går strömmen.

B. Ju fortare du trampar desto starkare blir strömmen.

C. Ju fortare du trampar desto högre blir spänningen.

D. Ju fortare du trampar desto högre blir laddningen.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Cykelbelysning med dynamoPDF (pdf, 740 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Kanske finns det någon elev som har en cykelbelysning med en dynamo. I så fall kan denne beskriva vad som händer när man trampar fortare. Alternativt kan låta eleverna undersöka en handdriven ficklampa. Man kan också bygga en modell av en generator med hjälp av en spole och en magnet.

Naturvetenskapligt innehåll

En generator eller dynamo används för att omvandla rörelseenergi till elektrisk energi. Inuti dynamon finns en spole och en magnet. När man cyklar och dynamon ligger an mot cykelhjulet rotar spolen i magnetfältet och då alstras elektrisk ström som leds till lampan. Generatorn används i de flesta kraftverk. En generator har antingen en fast magnet och en rörlig spole eller tvärtom. Ju fler varv på spolen respektive ju snabbare rotation desto starkare ström. Fenomenet kallas induktion.

Spänning

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar spänning.

Vad är spänning?

A. Spänning är mängden energi i batteriet.

B. Spänning är mängden laddning i batteriet.

C. Spänningen beror på batteriets storlek.

D. Spänning är kraften som trycker runt strömmen.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad är spänningPDF (pdf, 730 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna söka efter definitioner av spänning och diskutera sedan de olika definitionerna med dem.

Naturvetenskapligt innehåll

Spänning eller den elektriska potentialen är skillnaden i laddning mellan pluspolen och minuspolen. Ju större skillnad desto större blir flödet av elektroner som hoppar från en atom till en annan i strömkretsen. En vanlig battericell har spänningen 1,5 V. I ett 4,5 V batteri finns det 3 celler seriekopplade.

Batteristorlek

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Eleverna på bilden diskuterar om batteriets storlek har betydelse.

Har batteriets storlek någon betydelse?

A. Min ficklampa har ett batteri men två borde få den att lysa starkare.

B. Jag tror att två batterier varar längre.

C. Jag tror att lampan går sönder om du tar två batterier.

D. Om du har två batterier måste du ha två lampor.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Har batteriets storlek betydelsePDF (pdf, 700 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna koppla en krets med en lampa och ett batteri men välj en lampa som tål 3 V. Eleverna kan sedan göra en systematisk undersökning genom att dels ersätta ett batteri med två, dels ersätta en lampa med två. Eftersom både batterierna och lamporna kan kopplas i serie eller parallellt finns det många varianter att undersöka. För att dokumentera undersökningen bör eleverna rita ett kopplingsschema till varje variant.

Naturvetenskapligt innehåll

Om man seriekopplar två 1,5 volts batterier ökar spänningen till 3 V och lampan lyser starkare. Om man däremot parallellkopplar dem blir spänningen oförändrad men kombinationen fungerar längre. Flera seriekopplade lampor ökar motståndet och lamporna lyser svagare. Om man i stället parallellkopplar likadana lampor till ett batteri kommer alla att lysa lika starkt men batteriet tar slut snabbare.

Brödrosten

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar varför trådarna i brödrosten blir varma.

Varför blir trådarna varma i brödrosten?

A. Trådarna i brödrosten blir röda eftersom strömstyrkan är hög.

B. De blir röda eftersom spänningen är hög.

C. De blir röda eftersom resistansen är hög.

D. Sladden till brödrosten borde också bli röd.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Varför blir trådarna varma i brödrostenPDF (pdf, 587 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Uppgiften lämpar sig bäst för diskussioner.

Naturvetenskapligt innehåll

Inuti brödrosten finns flera element med tunna, oisolerade metalltrådar tillverkade av en legering med krom, aluminium, kobolt och järn. På grund av trådens resistans blir den varm när elektrisk ström passerar igenom den. Tråden i brödrosten har precis rätt längd och tjocklek för att den ska bli glödande men inte brinna av när man ansluter den till väggkontakten. Ledningstråden i sladden mellan väggkontakten och brödrosten är tjockare och har mycket mindre resistans och blir därför inte varm. Samma princip används i vissa säkringar. De innehåller en tunn tråd som brinner av och bryter strömmen om den blir för hög.

Elektricitet och magnetism

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar om elektricitet kan skapa magnetism.

Kan elektricitet skapa magnetism?

A. Elektricitet kan skapa magnetism men magnetism kan inte skapa elektricitet.

B. Elektricitet kan skapa magnetism och magnetism kan skapa elektricitet.

C. Man kan inte skapa elektricitet utan en magnet.

D. Elektricitet kan göra en magnet starkare men den kan inte skapa magnetism.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kan elektricitet skapa magnetismPDF (pdf, 582 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna bygga en enkel elektromagnet genom att linda en isolerad ledning runt en stor järnspik och ansluta ledningen till ett batteri. De kan undersöka magnetismen genom att hålla elektromagneten mot en hög med gem eller knappnålar. Fortsätt med att bygga en modell på en motor respektive en generator alternativ ta reda på hur dessa fungerar genom att söka information.

Naturvetenskapligt innehåll

Elektricitet kan skapa magnetiska fält och magnetism kan skapa elektrisk ström. Exempel på detta är motorer, generatorer och elektromagneter. När elektrisk ström passerar genom en ledare skapas ett magnetiskt fält. Det magnetiska fältet blir starkare om ledningen är i form av en spole med en mjukjärnskärna. Det som påverkar elektromagnetens styrka är strömmens styrka, antal varv på spolen och spolens form. En mjukjärnskärna i mitten av spolen förstärker magnetfältet. Fördelen jämfört med en permanentmagnet är att elektromagneten slutar vara magnetisk när strömmen slås av.

I en elektrisk motor omvandlas elektrisk energi till rörelseenergi när ström passerar genom elektromagneten. I generatorn är det tvärtom, att rörelseenergi omvandlas till elektrisk energi.

Magnetism

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Eleverna på bilden diskuterar om magnetism tar slut.

Tar magnetismen slut?

A. Man kan använda magneten hur mycket som helst utan att den blir svagare.

B. Magnetismen försvinner om du inte förvarar den rätt.

C. Magnetismen blir svagare om du tappar den.

D. Magneten fungerar inte eftersom magnetismen tagit slut.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Tar magnetismen slutPDF (pdf, 580 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Börja med att mäta en stavmagnets styrka. Om ni inte har en mätare finns det appar att ladda ner. Alternativt kan man, som ett ungefärligt mått, räkna hur många gem magneten kan lyfta. Använd sedan magneten till att magnetisera en järnspik genom att stryka spiken flera gånger i samma riktning mot ena ändan av magneten. Undersök om stavmagneten blev svagare när den användes för att magnetisera spiken. Ta även reda på om det har någon betydelse hur många gånger man stryker magneten mot spiken för den nya magnetens styrka.

Naturvetenskapligt innehåll

Permanentmagneter tillverkas av ferromagnetiska material genom att placera dem i ett starkt magnetfält. Ett ferromagnetisk material kännetecknas av att atomens laddade partiklar, framför allt elektronerna, växelverkar och skapar små magnetiska domäner. Ursprungligen har de olika domänerna olika riktning men ett starkt magnetfält kan få dem att riktas på samma håll. Ju fler domäner som är riktade åt samma håll desto starkare blir permanentmagneten. Exempel på ferromagnetiska material är järn, stål, kobolt och nickel.

En permanentmagnet magnetiska styrka kan minska om domäner ändrar riktning. Detta händer till exempel om man tappar magneten eller utsätter den för starka magnetfält eller hög värme men den förlorar inte sin magnetism för att man använder den.

Magneten

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Eleverna på bilden diskuterar vad som händer om man bryter av en magnet.

Vad händer om man bryter av en magnet?

A. Om jag bryter av magneten fungerar den inte längre.

B. En del kommer att vara nordpol och den andra sydpol.

C. Man får två mindre och svagare magneter.

D. Ena delen kommer att vara magnetisk men inte den andra.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad händer om man bryter av en magnetPDF (pdf, 624 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Man kan undersöka detta genom att magnetisera en järnspik som sedan bryts i två delar. Börja med att såga halvvägs genom en spik. Magnetisera sedan spiken genom att stryka den flera gånger i samma riktning mot ena ändan av en stavmagnet. Undersök spikens magnetiska styrka. Om ni inte har en mätare finns det appar att ladda ner, alternativt kan man räkna hur många gem magneten kan lyfta som ett ungefärligt mått. Bryt av spiken och undersök den magnetiska styrkan hos båda delarna och jämför med den hela spiken.

Naturvetenskapligt innehåll

Permanentmagneter tillverkas av ferromagnetiska material genom att placera dem i ett starkt magnetfält. Ett ferromagnetisk material som järn kännetecknas av att atomens laddade partiklar, framför allt elektronerna, växelverkar och skapar små magnetiska domäner. Ursprungligen har alla domäner olika riktning men ett starkt magnetfält kan få dem att peka på samma håll. Ju fler domäner som är riktade åt samma håll desto starkare blir permanentmagneten. Exempel på ferromagnetiska material är järn, stål, kobolt och nickel. Om man delar en permanentmagnet rakt över förändras inte domänerna utan varje del blir en ny magnet. Eftersom varje del innehåller färre domäner blir de halva magneterna svagare än den ursprungliga. Varje domän i magneten har en nord- och en sydpol det vill säga det är inte möjligt att få en enda pol i en bit av magneten.

Magnetiska fältlinjer

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar magnetiska fältlinjer.

Vad menas med magnetiska fältlinjer?

A. Järnfilspånen visar var fältlinjerna går.

B. Det finns en magnetisk kraft mellan linjerna.

C. Det finns inte någon magnetetisk kraft mellan linjerna.

D. Fältlinjerna är en modell som visar hur stark kraften är.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad menas med magnetiska fältlinjerPDF (pdf, 826 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Gör i ordning plastfickor med järnfilsspån och förslut dem väl. Skaka så att spånen fördelas ganska jämt i plastfickan. Lägg en stavmagnet ovanpå plastfickan och rita av vad som händer. Byt till en svagare eller starkare magnet och beskriv vad som händer. Lägg sedan två stavmagneter med samma poler respektive olika poler mot varandra och rita av.

Använd aldrig lösa järnfilspån eftersom det är svårt att få bort dem från magneten.

Naturvetenskapligt innehåll

Det finns ett osynligt magnetfält runt alla magneter. Fältets styrka ändras med avståndet från magneten. För att illustrera detta ritar man fältlinjer men de existerar inte i verkligheten. Om fältet är starkt ritar man många linjer nära varandra och när det är svagt längre ifrån varandra. Magnetfältet finns överallt runt magneten, inte bara där linjerna finns ritade. Man kan jämföra det med nivåkurvor på en karta. När man lägger en stavmagnet på järnfilspånen ställer de in sig i linjer som kan illustrerar magnetfältet. Det beror på att varje litet spån fungerar som en liten magnet eftersom materialet är ferromagnetiskt.

Säkringar

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Eleverna på bilden diskuterar hur säkringar fungerar.

Hur fungerar säkringar?

A. Säkringen i vattenkokaren har utlösts eftersom strömmen var för stark.

B. Den behöver jordas och ha en säkring för att vara säker.

C. Jordningen gör den säker så det behövs ingen säkring.

D. Det finns en automatsäkring som gör den säker så jordning och säkring är onödig.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur fungerar säkringarPDF (pdf, 473 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna söka efter information om elsäkerhet. Det kan handla om hur säkringar, jordning, strömfelsbrytare fungerar men även om märkning av elektrisk utrustning.

Naturvetenskapligt innehåll

Alla elektriska apparater och installationer ska vara gjorda på rätt sätt och bara användas till vad de är avsedda för. En säkring har till uppgift att hindra en överbelastning i elnätet vilken kan skada både människor och fysiska föremål. Orsaken till överbelastningen kan vara att man ansluter för många apparater eller att strömmen blir för hög på grund av något fel på en apparat.

Det finns olika typer av säkringar. De vanliga propparna innehåller en mycket tunn tråd genom vilken all ström ska passera. Det klarar precis den strömstyrka som de är avsedda för. Om den blir större smälter tråden och strömmen bryts. Liknande säkringar kan finnas i elektriska apparater och då är tråden ofta innesluten i glas. En annan typ av säkringar är automatsäkringar som slår av strömmen om den blir för hög. Dessa reagerar mycket snabbt.

Alla apparater med ett hölje av metall ska vara jordade och anslutna till ett jordat uttag. Det innebär att de har en extra ledning (gul/grön) som gör att strömmen bryts direkt om en apparat som är inkopplad till uttaget blir strömförande.

Statisk elektricitet

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Eleverna på bilden diskuterar statisk elektricitet.

Vad är statisk elektricitet?

A. Statisk elektricitet kan inte skada dig eftersom spänningen är mycket låg.

B. Blixtar är statisk elektricitet och de kan skada dig.

C. Statisk elektricitet uppstår när man stryker saker mot varandra så blixtar kan inte vara statisk elektricitet.

D. Statisk elektricitet kan uppstå från tryck eller värme.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad är statisk elektricitetPDF (pdf, 676 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Om man gnider olika föremål mot varandra kan statisk elektricitet bildas. Undersök olika material som att gnida ballonger och andra plastmaterial med olika tygbitar eller dra olika kammar genom håret. Sök efter information om statisk elektricitet och åska.

Naturvetenskapligt innehåll

Statisk elektricitet bildas när elektroner från ett föremål förs över till ett annat. Om man till exempel kammar sig med en plastkam blir den negativt laddad och håret positivt. Det gör att hårstråna kan repellera varandra och stå åt alla håll eller att kammen kan attrahera små bitar av silkespapper. Hur laddningarna flyttas och hur många som flyttas beror på hur lättrörliga de olika föremålens elektroner är.

Om den statiska elektriciteten är liten skadar den inte dig men om den är så stor som i åskmoln kan den vara farlig. I ett bymoln transporteras partiklar upp och ner av kraftiga vindar och då bildas laddade partiklar. Oftast samlas de positivt laddade partiklarna i övre delen av molnet och de negativa i undre delen. Varför vet man inte säkert men det kan bero på partiklarnas sammansättning. När laddningsskillnaden blir för stor sker en urladdning, en blixt, inom molnet, mellan två moln eller mellan mark och blixt. Åska kan även bildas vid fronter mellan varma och kalla luftmassor.

Kraftfält

Fysik årskurs 7–9.

Eleverna på bilden diskuterar vad som menas med kraftfält.

Vad menas med kraftfält?

A. Kraftfält finns bara i science fiction.

B. Magnetiska kraftfält påverkar utan att man rör vid dem.

C. Föremål måste röra vid varandra för att det ska finnas en kraft – som knuffar och drar.

D. Jag känner inte av ett kraftfält så det måste vara mycket svagt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad menas med kraftfältPDF (pdf, 659 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Diskutera vilka kraftfält och sök efter mer information om de olika typerna av kraftfält. Vad karaktäriserar dem och på vilket sätt skiljer de sig från till exempel dragkraft och friktion.

Naturvetenskapligt innehåll

Det finns tre typer av kraftfält; gravitation, elektriska fält och magnetiska fält. Ett kraftfält påverkar på avstånd utan fysisk kontakt. Jordens gravitationskraft drar alla föremål mot jordens centrum. Kraften är proportionell mot föremålets massa och mäts i newton. Det är exempelvis gravitationskraften mellan jorden och månen som håller månen i en bana runt jorden. Den verkar mellan alla föremål, även mellan två personer och beror på föremålens massa. I det här sammanhanget är personernas sammanlagda massa för liten för att man ska märka av gravitationskraften mellan dem.

Runt varje magnet finns ett magnetfält som minskar med avståndet från magneten. Andra magneter och magnetiska material inom detta fält påverkas av fältets magnetiska kraft genom att attraheras eller repelleras. Elektriska fält skapas av elektriska laddningar som i sin tur kan påverka andra laddningar.

Senast uppdaterad 14 juli 2020