Concept cartoons: förändringar i material, årskurs 4-6

Här hittar du concept cartoons om förändringar i material. Med serieteckningar får du igång elevernas diskussioner om naturvetenskapliga frågor som: När rostar det mest?

Stöd och inspiration till undervisning i kemi för årskurs 4–6. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.

Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanen för kemi:

Grundskolans läroplan och kursplanerlänk till annan webbplats

Concept cartoons, eller begreppsbubblor, är serieteckningar som uttrycker tankar om olika naturvetenskapliga fenomen eller sammanhang i vardagen. Eleverna fördjupar sig i ett visst ämne eller en viss fråga genom att utbyta idéer med varandra.

Här hittar du vårt samlade stödmaterial med concept cartoons för både tidigare och äldre årskurser:

Concept cartoons i undervisningenlänk till annan webbplats

Salt vatten

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar hur snabbt salt löser sig i vatten.

Concept cartoon Salt vatten

Hur snabbt löser sig saltet?

A. Saltet kommer att lösas snabbare i varmt vatten än i kallt.

B. Varmt vatten kommer att lösa mer salt än kallt vatten.

C. Saltet kommer inte alls att lösas om vattnet är kallt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur snabbt löser sig saltetPDF (pdf, 504 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan planera och genomföra en undersökning där de tar reda på hur lång tid det tar att lösa salt i vatten med olika temperatur. De gör då en kontrollerad undersökning, ett "fair test". De fyller ett par bägare med lika mycket vatten och lika mycket salt, men vattnet ska ha olika temperatur. De avläser sedan hur lång tid det tar innan saltet är upplöst i de olika bägarna. Eleverna kan arbeta vidare med att till exempel undersöka vad som händer om de rör om i vattnet.

Naturvetenskapligt innehåll

Salt löses snabbare i varmt vatten än i kallt. Vatten består av små partiklar, vattenmolekyler. De rör sig mellan saltmolekylerna så att de skiljs åt och saltet löses upp. När temperaturen ökar rör sig vattenmolekylerna snabbare vilket gör att saltet löses snabbare. Så länge vattnet är i flytande form rör sig molekylerna även om det är långsamt och saltet löses även i kallt vatten. När vattnet är fruset ligger molekylerna intill varandra och vibrerar bara.

Lerigt vatten

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om filtret fångar upp leran i vattnet.

Concept cartoon: lerigt vatten

Hur bra är filtret?

A. Vattnet blir rent när det rinner genom filtret.

B. Filtret fångar bara upp stenarna.

C. Filtret fångar upp leran men vattnet är fortfarande smutsigt.

D. Det beror på vilket filter man använder.

F. Det är inte bra att dricka vattnet.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur bra är filtretPDF (pdf, 522 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan filtrera en blandning av till exempel vatten, lera, salt och sand genom olika filter och jämföra resultatet. Det kan vara filter av till exempel bomull, en fin sil, pappersfilter av olika tjocklek eller ett vattenfilter för hushåll. De kan diskutera vad ett bra resultat är och hur de kan veta hur rent vattnet blir. Vad händer om de låter det filtrerade vattnet avdunsta? Eleverna kan beskriva hur det ser ut och förklara varför det blir så. Sedan kan de diskutera vilka problem människor ställs inför i länder där dricksvattnet inte är rent.

Naturvetenskapligt innehåll

Filtreringen gör att jordpartiklar fastnar i filtret. Ju bättre filtret är desto mer material fångas upp och desto renare kommer vattnet att se ut. Däremot kan ämnen som är upplösta i vattnet passera filtret, så även om vattnet ser rent ut kan det vara farligt att dricka. Om vattnet avdunstar kan inte salterna lösas längre och de blir synliga.

Kondensation

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar varifrån vattnet på glaset kommer.

Concept cartoon: kondensation

Var kommer vattnet på glaset ifrån?

A. Glaset blir vått eftersom kylan omvandlas till vatten.

B. Kanske har isen smält på utsidan av glaset.

C. Jag tror att en del av vattnet har läckt ut från glaset.

D. Jag tror att vattenångan i luften har förvandlats till vattendroppar på glaset.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Var kommer vattnet på glaset ifrånPDF (pdf, 532 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan planera och genomföra en undersökning där de ställer ett tomt glas i frysen. Efter ett tag kan de ta ut glaset, fylla det med is och se vad som händer i rumstemperatur. Blir utsidan av glaset vått? Om det är så, varifrån kan då vattnet ha kommit? Undersökningen kan utvecklas så att eleverna undersöker vad som händer om de ställer glaset utomhus. De kan jämföra mängden kondens som bildas på olika ställen, till exempel där luften är stilla, i rörelse, kall, varm, fuktig eller torr.

De kan fortsätta med att hitta tillfällen när det blir imma, till exempel på spegeln i badrummet, när man sätter sig i en kall bil eller vad som händer med glasögonen när man går in i ett varmt rum en kylig dag. De kan fundera på vad som händer när det blir dimma.

Naturvetenskapligt innehåll

Vattnet som bildas på glas och andra ytor kallas för kondens. Normalt sett finns det vattenånga i luften, men eftersom det är en färglös gas syns den inte. Ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den hålla. Om temperaturen sjunker kan inte luften hålla lika mycket vattenånga och beroende på luftfuktigheten kan den kondensera. Det bildas då små vattendroppar som syns som dimma. När fuktig luft träffar en kallare yta kondenserar vattenångan på den. Därför bildas det imma på glasögonen när man kommer utifrån kylan in ett varmt rum. När vi går in i den kalla bilen kondenseras vattenångan i utandningsluften på rutorna. Och så vidare. Ett glas fyllt med is är oftast tillräckligt kallt för att vattenångan i luften ska kondensera på glasets utsida.

Rost

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar när spikarna rostar mest.

Concept cartoon: rost

När rostar det mest?

A. När spikarna blir våta rostar de.

B. De rostar inte om de är helt under vatten.

C. De rostar snabbt om de rör vid andra rostiga spikar.

D. De rostar inte om man håller dem kalla.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: När rostar det mestPDF (pdf, 551 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna leta reda på rostiga ting i sin vardag och notera var de hittat dessa. Eleverna kan planera och genomföra en undersökning för att ta reda på vad som får spik att rosta. Vad tror de att det är som påverkar? Hur kan de testa olika faktorers påverkan? De kan prova att till exempel lägga spiken på olika platser eller jämföra i luft, vatten och saltvatten. De måste då göra en kontrollerad undersökning, ett så kallat fair test. De kan också prova att smörja in spiken med olja, färg eller något annat och se vad som händer.

Naturvetenskapligt innehåll

Järnspik rostar vid kontakt med luft eftersom järnet reagerar med syre och vatten till järnhydroxid, vilket innebär att våta spikar rostar ganska snabbt. Om spikarna är helt täckta med vatten rostar de långsamt eftersom vatten normalt sett innehåller lite syre men naturligtvis mycket mindre än i luft. Ju kallare det är desto längre tid tar det för spiken att rosta. Järn tenderar också att rosta snabbare i saltvatten. En spik börjar inte rosta bara för att den kommer i kontakt med en annan rostig spik. Rost ”smittar” inte. Det finna många sätt att skydda järnet, till exempel att använda rostfritt stål som är en legering med krom eller olika typer av rostskyddsmedel.

Sött te

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om teet blir tyngre eller lättare när man tillsätter socker.

Concept cartoon: sött te

Vad väger det söta teet?

A. Vad händer med vikten om man löser lite socker i teet?

B. Det söta teet blir lättare än te och socker tillsammans.

C. Det söta teet blir tyngre än socker och te tillsammans.

D. Det söta teet har samma vikt som socker och te tillsammans.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad väger det söta teetPDF (pdf, 438 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan undersöka detta genom att väga te och socker både före och efter att de blandar dem. Använd en känslig våg. De kan också hälla lite sött te på ett fat och låta vattnet avdunsta för att ta reda på om sockret fortfarande finns kvar i teet. De kan jämföra sötat te med samma mängd vatten med samma mängd socker.

Naturvetenskapligt innehåll

Ämnen försvinner inte när de har lösts upp. Den totala vikten av te och socker ändras alltså inte när sockret löses upp. Sockret finns fortfarande kvar men det syns inte. Därför smakar teet sött. När teet avdunstar syns sockret igen. Det spelar ingen roll om man löser socker i vatten eller te.

Socker löser sig olika bra i olika vätskor. Lika löser lika. Det löser sig snabbare i varm vätska än i kall och snabbare om man rör om. Däremot betyder lösningshastigheten ingenting för hur vikten ändras.

Ett brinnande ljus

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar vad det är i ljuset som brinner, stearinet, veken eller båda.

Concept cartoon: ett brinnande ljus

Vad är det som brinner i ljuset?

A. När ett ljus brinner smälter stearinet och veken brinner.

B. Jag tror att det är stearinångan som brinner och inte veken.

C. Jag tror att både stearinångan och veken brinner.

D. Stearinet behövs bara för att hålla upp veken.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad är det som brinner i ljusetPDF (pdf, 550 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan börja med att observera ett brinnande ljus noggrant. Hur ser lågan ut? Eleverna kan sedan pröva att få eld på stearin och veke var för sig. De kan också ge förslag på andra saker som kan fungera som veke och pröva dessa till exempel att sticka ner en tändsticka eller en bit kartong i stearinet. Undersökningen genomföres på lämplig plats med de försiktighetsåtgärder som krävs vid arbete med levande eld. Eleverna kan ta reda på hur oljelampor fungerar.

Naturvetenskapligt innehåll

För att något ska brinna krävs ett brännbart material, syre och en viss antändningstemperatur. Det är svårt att få stearin att brinna utan veke. När ett stearinljus brinner, brinner både veken och stearinet samtidigt. När veken långsamt brinner gör den att stearinet smälter, förångas och fattar eld.

Smältande is

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om isen blir lättare eller tyngre när den smälter.

Concept cartoon: smältande is

Hur tung är isen?

A. Isen tar mindre plats när den smälter så den måste bli lättare.

B. Is flyter på vatten så isen måste bli tyngre när den smälter.

C. Vikten ändras inte när isen smälter.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur tung är isenPDF (pdf, 457 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan ge planera och genomföra en undersökning där de tar reda på hur vikten – massan förändras när en isklump smälter. De kan fundera på hur de kan mäta volymen. De kan sedan söka information om vilken densitet vatten har vid olika temperaturer och vad det betyder för vattnets egenskaper samt vad det betyder för hur vatten beter sig i naturen.

Vad händer när andra vätskor fryser? Fryser de på samma sätt som vatten?

Naturvetenskapligt innehåll

Det är lätt att blanda ihop begreppen massa (vikt), volym och densitet. Is har lägre densitet än vatten, vilket är anledningen till att den flyter. När isen smälter förändras inte dess massa (vikt). 10 gram is kommer att smälta till att bli 10 gram vatten. Däremot förändras volymen när isen smälter. 10 gram vatten tar mindre plats än 10 gram is. Det innebär att isens densitet är lägre än vattnets densitet. Det förklarar varför isberg flyter och att fiskar kan överleva vintern när vattnet fryser.

Ballonger

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar vad är det som gör att ballongen blir mindre i kyla.

Concept cartoon: ballonger

Varför blir ballongen mindre i kyla?

A. Ballongen blir mindre i frysen eftersom kylan gör luftpartiklarna mindre.

B. Kylan gör att luftpartiklarna packas tätare samman.

C. Kylan gör att gummit i ballongen krymper.

D. Kylan gör att partiklarna rör sig långsammare.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Varför blir ballongen mindre i kylaPDF (pdf, 376 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan mäta omkretsen på en ballong och lägga den i frysen och sedan mäta omkretsen igen. De kan resonera om resultatet och vad det kan beror på.

Naturvetenskapligt innehåll

Partiklarna som finns i luft och i alla andra ämnen ändrar inte storlek oavsett vad som händer med temperaturen. Vid lägre temperaturer rör sig partiklarna i luften långsammare (de har mindre energi) och närmar de sig varandra mer och mer ju kallare det blir. Det innebär att gasens volym i ballongen minskar och ballongen krymper. Gummit krymper väldigt lite vid låg temperatur så det är lufttrycket inuti ballongen som får ballongens volym att förändras.

Rostiga spikar

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om spiken blir tyngre eller lättare när den rostar.

Concept cartoons: rostiga spikar

Hur ändras vikten när spik rostar?

A. När spikarna rostar blir burken med spik tyngre.

B. När spikarna rostar blir burken med spikar lättare.

C. Vikten ändras inte när spiken i burken rostar.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur ändras vikten när spik rostarPDF (pdf, 348 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan planera och genomföra en undersökning där de tar reda på om massan ändras hos spik som rostar. De kan jämföra massan av spik före och efter att de rostat genom att väga burken med spikarna.

Naturvetenskapligt innehåll

När spikar rostar blir de tyngre. Järnet reagerar med syret i luften och bildar järnoxid (rost). Eftersom det består av järn plus det syre som tagits från luften är det tyngre än järn. Det har skett en kemisk reaktion. Om burken inte är stängd kommer därför burken och spikarna att väga mer. Om burken är lufttät kan det inte komma in något syre i burken och massan (vikten) ändras inte.

Vatten fryser

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar hur vattnets volym och massa förändras när den fryser.

Concept cartoons: vad händer när vattnet fryser?

Vad händer när vatten fryser?

A. Fyll islådan upp till kanten – vattnet tar mindre utrymme när det fryser.
B. Volymen ändras inte, men vattnet blir lättare.
C. Jag tror att vattnet både tar mer utrymme och blir tyngre.
D. Jag tror att volymen ökar, men att massan inte förändras.

Vad tror du?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad händer när vatten fryserPDF (pdf, 201 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera frysning och smältning och de kan planera och genomföra undersökningar där de testar sina idéer. De kan till exempel väga is, låta den smälta och väga vattnet för att undersöka om massan ändras.

Naturvetenskaplig förklaring

Vatten skiljer sig från andra ämnen genom att densiteten sjunker när det fryser. Vatten har också hög kokpunkt jämfört med ämnen med samma molekylvikt. Det beror på att vattenmolekylen är polariserad. Molekylen är vinklad och syreatomen är negativt laddad och väteatomerna positivt laddade. De gör att molekylerna binds till varandra med vätebindningar och att smältpunkt och kokpunkt blir högre än för ämnen som inte har den typen av bindningar. Vattenmolekylens struktur gör också att de bildas speciella kristaller när det fryser. Detta gör att isen får större volym och alltså lägre densitet när det fryser.

Senast uppdaterad 18 oktober 2019