Concept cartoons: levande organismer och deras miljö, årskurs 7-9

Här hittar du concept cartoons om levande organismer och deras miljö. Med serieteckningar får du igång elevernas diskussioner om naturvetenskapliga frågor, till exempel: Konkurrerar växter?

Stöd och inspiration till undervisning i biologi för årskurs 7–9. Med concept cartoons om levande organismer och deras miljö kan eleverna utbyta idéer och fördjupa sig i frågeställningarna. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.

Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanerna för biologi:

Grundskolans läroplan och kursplaner

Här hittar du vårt samlade stödmaterial med concept cartoons inom naturvetenskap:

Concept cartoons i naturvetenskap

Konkreta tips

Känseln

Eleverna på bilden diskuterar hur känseln fungerar.

Hur fungerar känseln?

A. Känseln är ett av våra fem sinnen.

B. Vi kan känna olika temperaturer så är det då inte ett av sinnena?

C. Människan har fler än fem sinnen.

D. Vi inte har något sinnesorgan för temperatur så det kan inte vara ett sinne

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur fungerar känselnPDF (pdf, 444 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad de kan känna. Vad innefattas i känseln? Vad är ett sinnesorgan och hur fungerar känseln? Finns det saker de kan registrera som inte ingår i något av sinnena? Hur fungerar det hos djuren? Har de samma sinnen som vi?

Eleverna kan göra undersökningar för att hitta olika receptorer i huden – beröring, köld och värme och eventuellt smärtpunkter. De kan undersöka hur tätt dessa sitter på olika delar av hand och arm.

Naturvetenskapligt innehåll

Vi benämner ofta de fem sinnena som syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Egentligen utgår indelningen från sinnesorganen – öga, öra, näsa, tunga och hud. Huden och örat kan registrera olika typer av yttre signaler, vilket betyder att det är begränsande att tala om fem sinnen. I huden finna flera olika typer av receptorer som registrerar beröring, köld, värme och smärta. I örat registreras både ljud – hörsel och position, rörelse och riktning – balans.

I muskler och ledband finns receptorer som känner av var olika delar av kroppen befinner sig. Receptorer i vissa inre organ registrerar smärta. Det finns också många olika receptorer inuti andra organ som registrera hur mycket syre och koldioxid det finns i blodet, blodtryck, temperatur och hur full urinblåsan är.

Elefantöron

Eleverna på bilden diskuterar varför elefanterna har stora öron.

Varför har elefanter stora öron?

A. Stora öron hjälper elefanterna att kyla ner sig.

B. Elefanters stora öron gör att de hör när rovdjuren närmar sig.

C. Stora öron hjälper dem att kommunicera med andra elefanter.

D. Stora öron hjälper dem att bedöma varifrån ljudet kommer .

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Varför har elefanter stora öronPDF (pdf, 821 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om elefanter och speciellt om deras öron. De kan jämföra elefanters öron och dess yttre och inre struktur med öronen hos några andra djurarter och diskutera likheter och skillnader samt orsakerna till dessa. De kan sedan studera afrikansk savannelefant och asiatisk elefant och jämföra öron på samma sätt och relatera skillnaderna till livsbetingelser. Sedan kan de gå vidare med att diskutera anpassningar och hur sådana uppkommit.

Naturvetenskapligt innehåll

Öron är naturligtvis hörselorganen också hos elefanter. Deras stora flaxande öron är även viktiga för att reglera kroppstemperaturen. Öronen består av ett tunt hudskikt med rik blodtillförsel. Under varma dagar flaxar elefanterna med öronen och det bildas ett luftflöde. Blodet i öronen kyls med så mycket som 6 ° C. Elefanter använder öronen också för att kommunicera. De utmanar andra elefanter eller rovdjur genom att göra sina öron bredare och få dem att se ännu större ut. Elefanthanar använder öronen under parningstiden, då de flaxar med öronen och sprider en doft som andra elefanter känner igen.

Det finns tre elefantarter. I Afrika lever savannelefanten och regnskogselefanten. I Asien lever asiatisk elefant, ibland kallad indisk elefant. Den indiska elefanten är egentligen en underart till den asiatiska. Den asiatiska elefanten lever i regnskog och savannelefanten på den torrare och varmare savannen. Det är viktigt att poängtera att elefanter inte har stora öron för olika ändamål utan att elefanter med större öron har haft fördelar och därmed större chans att överleva till fertil ålder.

Kaninöron

Eleverna på bilden diskuterar varför kaniner har stora öron.

Varför har kaniner stora öron?

A. Kaninernas stora öron gör att de lättare hör när rovdjuren närmar sig.

B. Stora öron hjälper dem att bedöma varifrån ljudet kommer.

C. Stora öron hjälper dem att kommunicera med andra kaniner.

D. Stora öron hjälper kaninerna att kyla ner sig.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Varför har kaniner stora öronPDF (pdf, 563 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om kaniner och speciellt om deras öron. De kan jämföra kaninens öron och dess yttre och inre struktur med öronen hos några andra djurarter, diskutera likheter och skillnader samt orsakerna till dessa. Eleverna kan också diskutera hur kaninerna använder sina öron och söka information om det. Sedan kan de fortsätta med att diskutera anpassningar och hur sådana uppkommit.

Naturvetenskapligt innehåll

Kaniner svettas inte utan reglerar kroppstemperaturen med öronen. Öronen är ganska tunna med många blodkärl som löper genom dem, vilket hjälper till att kyla kaninen i varmt väder. Kaniner använder också öronen för att kommunicera med varandra. När de är avslappnade pekar öronen oftast bakåt, men när de känner sig hotade är öronen mer upprätta och andra kaniner kan uppmärksamma det.

De stora öronen skyddar också kaninen. Många rovdjur äter kaniner. Kaniner äter växter på marken och när de betar, brukar de ha huvudet nedåt. De stora öronen kan vinklas åt olika håll och lyftas ett taget vilket gör att kaninerna har bra hörsel. Det betyder att de kan springa iväg när de hör rovdjur närma sig.

Kaktusen

Eleverna på bilden diskuterar hur en kaktus får näring.

Hur får en kaktus näring?

A. Växter har blad så att de kan tillverka näring.

B. En kaktus tillverkar näring i stammen.

C. En kaktusstam är inte tunn och platt som ett löv, så den kan inte tillverka näring.

D. En kaktus tillverkar näring i taggarna.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur får en kaktus näringPDF (pdf, 746 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan titta på några kaktusar eller på kaktusbilder och noggrant beskriva hur de ser ut, deras struktur, delar, färg med mera. De kan diskutera hur kaktusen lever och var fotosyntesen sker. De kan resonera om vilka anpassningar kaktusen har gjort till sin torra miljö. Hur kan anpassningarna hjälpa till att skydda kaktusar från växtätande djur? Eleverna man sedan studera andra arter och deras anpassningar till torra miljöer och andra miljöer.

Naturvetenskapligt innehåll

I de flesta växter förekommer fotosyntes i bladen. Kaktusar är anpassade till att leva i varma, torra miljöer. I sådan miljö skulle vanliga blad förlora mycket vatten genom transpiration och växten skulle dö. De flesta arter av kaktusar har blad som utvecklats till taggar. Tunna, plana taggar har liten yta och därmed minskar vattenförlusten. Taggar ger också skydd mot betesdjur och hindrar därmed vätskeförlust från såriga växtdelar. Taggarna har inget klorofyll och därmed ingen fotosyntes. I stället försiggår fotosyntesen i den gröna stammen.

Näringskedjan

Årskurs 7-9, även 4-6.

Eleverna på bilden diskuterar vad som finns i en näringskedja.

Vad finns i en näringskedja?

A. Näringskedjor börjar alltid med en växt.

B. Näringskedjor slutar alltid med en växt.

C. Vissa näringskedjor innehåller inga växter.

D. Vissa näringskedjor innehåller inga djur.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad finns i en näringskedjaPDF (pdf, 619 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera var maten de äter kommer ifrån. De kan rita näringskedjor för olika slags föda där de härleder tillbaka till växter och motiverar varför alla näringskedjor börjar med en växt.

De kan diskutera sin favoritmat och försöka bygga näringskedjor för att visa var energin i maten kommer ifrån. Kan alla näringskedjor som eleverna kan tänka ut börja med växter? Finns det någon näringskedja som inte börjar med en växt? Vem av eleverna kan skapa den längsta näringskedjan? För att visa att också alger har klorofyll kan läraren lägga en brunalg i kokande vatten.

Naturvetenskapligt innehåll

Näringskedjor beskriver överföringen av energi genom ett ekosystem. Gröna växter använder energi i solljus för att tillverka sockerarter genom fotosyntes. De kallas producenter eftersom de producerar energirik materia. Alger är viktiga producenter i havet, men alla är inte gröna även om de innehåller klorofyll. Det beror på att de, beroende på vilket djup de lever på, har olika färgämnen som kan fånga andra våglängder av ljuset än klorofyllet.

Djur får energi genom att äta andra organismer – växter eller djur som ätit växter eller djur som ätit växter och så vidare. De är konsumenter. Egentligen slutar alla näringskedjor med nedbrytare (svampar och bakterier) som lever på döda organismer. Ofta är de dock inte inritade i bilder på näringskedjor. Det finns också köttätande växter. De har fotosyntes men kan få ett tillskott av näringsämnen genom att fånga, döda och smälta djur som flugor.

Insektsmedel

Eleverna på bilden diskuterar vad insektsmedel gör.

Vad gör insektsmedel?

A. Sprayen dödar bladlöss men inte något annat.

B. Om sprayen dödar bladlöss så måste den döda de nyttiga insekterna också.

C. Om den dödar bladlöss blir insekter som äter dem att förgiftade.

D. Om den dödar bladlöss så kommer insekterna som äter dem att svälta.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad gör insektsmedelPDF (pdf, 384 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan titta på några bladlöss på skotten av unga gröna växter, och uppskatta hur många bladlöss som finns på varje skott. Eleverna kan söka information om vad bladlöss äter, vilka djur som äter bladlöss och vilka näringskedjor de ingår i. De kan diskutera vilken skada bladlössen gör och hur man kan bli av med dem.

De kan ta reda på vad kemiska bekämpningsmedel innehåller, hur de verkar och hur nedbrytbara ämnena är. Eleverna kan söka information om biologisk bekämpning och vilka effekter den har. De kan ta reda på vilka argument det finns för att välja kemisk eller biologisk bekämpning.

Naturvetenskapligt innehåll

Bladlöss, mjöllöss (vita flygare) och knott tillhör en grupp insekter som kallas aphids. De äter genom att suga in näringsrik växtsaft. Bladlössen kan föröka sig snabbt och producera hundratals avkommor som kan suga tillräckligt med saft från en växt för att skada eller döda den.

Vissa insektsmedel dödar bladlöss, men många insektssprayer dödar också nyttiga insekter. Bladlössen är små, saftiga och långsamma och utgör föda för många rovdjur. Om bladlössen har fått i sig insektsmedel, kommer de rovdjur som äter dem också få i sig det. Eftersom varje rovdjur äter många bladlöss, får de i sig mycket insektsmedel och kan bli förgiftade. Det beror på hur nedbrytbara de giftiga ämnena är. Om bladlössen dödas av insektsmedlet, blir det mindre föda för de djur som äter bladlöss. Vid biologisk bekämpning används djur som äter bladlöss, till exempel nyckelpigor.

Döda organismer

Eleverna på bilden diskuterar vad som händer när en organism dör.

Vad händer när någonting dör?

A. Döda organismer blir jord och marknivån blir högre varje år.

B. Det är bara några döda organismer som blir jord, så det gör ingen stor skillnad.

C. Döda organismer blir jord, och sedan används den av växterna.

D. Döda organismer blir inte jord, de ruttnar bara.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad händer när någonting dörPDF (pdf, 528 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan gräva i marken i sin närmiljö och studera de olika lagren. De kan leta efter levande organismer och delar av organismer – levande eller döda. En bra övning är att ta in jord i klassrummet och studera den med lupp eller mikroskop. Finns det en kompost kan de studera den.

Eleverna kan göra undersökningar med nedbrytning under olika förhållanden, genom att till exempel lägga ett äpple på olika platser och se vad som händer med det. De kan intervjua en trädgårdsmästare om kompostering.

Naturvetenskapligt innehåll

Jord är en blandning av levande och icke levande material. Delar av jorden består av större eller mindre partiklar från bergarter. En annan del är döda växter och djur som brutits ned i olika grad. Ryggradslösa djur som lever i marken äter döda växter och djur. De bryts också ned av bakterier och svampar. För vissa delar till exempel ben och trä kan nedbrytningen ta många år.

När nedbrytningen är fullständig har organismen omvandlats till olika ämnen. En del av dessa är närsalter som kan tas upp av växterna. Mer eller mindre nedbrutna växt- och djurdelar bildar en del av jorden. På lång sikt omvandlas alla dessa delar.

Bakterier

Eleverna på bilden diskuterar kroppens bakterier.

Bakterier i kroppen

A. Bakterier kan komma in i kroppen genom ett sår.

B. Det finns speciella celler i blodet som attackerar bakterier.

C. Goda bakterier finns i matsmältningssystemet, inte i blodet.

D. De goda bakterierna i blodet bekämpar de inkräktande bakterierna.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Bakterier i kroppenPDF (pdf, 512 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan berätta om vilka skadliga och nyttiga bakterier i naturen och l kroppen som de känner till. De kan diskutera var i kroppen det finns bakterier. De kan arbeta med immunförsvaret och hur infektioner tas om hand i kroppen.

Sedan kan de arbeta med tarmfloran och dess betydelse. Eleverna kan söka information om antibiotika och antibiotikaresistens och diskutera olika möjligheter för att komma till rätta med problemet.

Naturvetenskapligt innehåll

Det är vanligt att tro att alla bakterier är skadliga. Det finns bakterier överallt runt omkring oss. De lever i mark, luft, vatten och på insidan och utsidan av kroppen. En del bakterier som orsakar infektioner är skadliga för människan. Andra är nyttiga, till exempel alla de som normalt ingår i tarmfloran. En del bakterier är varken nyttiga eller skadliga för människan.

Bakterier överlever om betingelserna tillåter det. Det första steget i att skydda sig mot infektioner är att undvika smitta och att vaccinera sig. Sjukdomar sprids till exempel genom direktkontakt, luftburen smitta, mat, sår eller genom olika djur.

Kroppens immunförsvar består av ett yttre och inre försvar. Hud, slemhinnor, magsyra, tarmflora med mera hindrar bakterier från att komma in i kroppen. Om bakterierna kommer in i blodet aktiveras immunförsvaret. I första hand aktiveras vita blodkroppar som heter makrofager. Sedan finns det ett specifikt immunförsvar som består av B- och T-lymfocyter.

Malaria

Eleverna på bilden diskuterar hur malaria sprids.

Hur får vi malaria?

A. Människor får malaria av myggor.

B. Människor får malaria av smutsigt vatten.

C. Människor får malaria av mikroorganismer.

D. Människor får malaria av dålig luft – det är vad ordet betyder.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur får vi malariaPDF (pdf, 578 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om malaria, hur den yttrar sig, hur den sprids, utbredningen i världen och hur den kan bekämpas på olika nivåer. De kan sedan diskutera betydelsen av myggor, våtmarker och klimat.

Naturvetenskapligt innehåll

Malaria sprids av honmyggor av släktet Anopheles när de suger blod. Då en mygga sticker skickar den ut ett ämne som gör att blodet inte koagulerar. Om myggan är infekterad kan en mikroorganism, Sporozoit, som utgör det första stadiet av malariacykeln, komma in i blodet. Den utvecklas sedan till nya stadier i lever och blod och det är en komplicerad livscykel. Det är endast myggor som sugit blod från infekterade människor som bär på smittan. Myggor lägger ägg i vatten, men äggen smittar inte och alltså inte heller vattnet.

Myggor finns alltså där det finns vattensamlingar och mest i varma och fuktiga trakter. Malaria förebyggs genom att bära klädsel som täcker huden och att ha myggnät för fönster och över sängar. Malaria kan bekämpas genom att myggorna dödas. Här har DDT varit ett viktigt medel. Enskilda myggor kan dödas i ett hem eller så sprutas medlet över vattensamlingar med ägg. DDT är ett starkt gift och inte nedbrytbart. Andra sätt att begränsa malaria är att dränera vattensamlingar där myggor lägger ägg. Det pågår också forskning inom biologisk bekämpning.

Under barrträdet

Eleverna på bilden diskuterar vad som växer under barrträd.

Vad växer under barrträd?

A. Det är inte många växter som kan växa under barrträden eftersom träden tar all näring.

B. Träden tar allt ljus från de andra växterna.

C. Träden tar upp allt vatten så att de andra växterna inte får något.

D. Träden förgiftar de andra växterna.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad växer under barrträdPDF (pdf, 1 MB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan studera växtligheten under träden i närmiljön och titta på bilder av olika typer av tall- och granskog och särskilt studera vegetationen under träden. Eleverna kan prata om vad de ser på bilderna och varför det ser ut som de gör. De kan jämföra med hur det ser ut i en lövskog under vår och sommar.

Eleverna kan planera en undersökning om olika faktorers betydelse för några olika arter. Det kan handla om ljus, pH eller olika typ av jord. De kan diskutera varför man ofta hitta svamp under barrträd.

Naturvetenskapligt innehåll

Det finns många anledningar till att växter inte växer under tallar och andra barrträd. Tallar planteras ofta mycket tätt vilket gör det svårt för ljuset att nå ned till markytan. Detta hindrar många växter från att växa, men det finns växter som trivs i skugga. Tallar tar upp det mesta av tillgängligt vatten som andra växter behöver för att växa. Tallarna tar också upp kväve och andra näringsämnen från jorden, vilket gör det svårare för andra växter att växa. De döda tallbarren är också sura, varför marken blir sur. Svamp växer ofta mycket bra under barrträd eftersom de inte har fotosyntes och ofta trivs i sur miljö.

Konkurrens

Eleverna på bilden diskuterar om växter konkurrerar med varandra.

Konkurrerar växter med varandra?

A. Sätt inte ut för många plantor – de kommer att konkurrera ut varandra.

B. De har alla tillräckligt med ljus och jord så de kommer inte konkurrera ut varandra.

C. De konkurrerar bara med andra typer av växter, inte med varandra.

D. Det är bara djur som konkurrerar med varandra, inte växter.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Konkurrerar växter med varandraPDF (pdf, 605 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan så frön eller plantera plantor i en såbädd med olika principer för avstånd genom att till exempel ge några ett visst utrymme och plantera andra väldigt tätt. De kan sedan observera vad som händer när det växer och redovisa och diskutera resultaten. Eleverna kan prata med en trädgårdsmästare eller någon i närheten som är intresserad av odlingar och fråga om hur de tänker när de sår eller sätter ut plantor.

Naturvetenskapligt innehåll

Växter i samma område konkurrerar med varandra om resurser som ljus, vatten och närsalter. Om växterna inte får tag i det de behöver kan de dö. Generellt överlever de mest framgångsrika individerna och kan överföra sin genetiska information till nästa generation. Växter konkurrerar med varandra, oavsett art, eftersom de alla behöver tillgång till vatten, ljusenergi och närsalter från jorden. Planterar eller sår man tätt kan växterna så småningom skugga varandra och det blir brist på till exempel ljus.

Giraffens hals

Eleverna på bilden diskuterar hur giraffernas halsar utvecklades.

Hur utvecklades giraffernas halsar?

A. Giraffernas halsar blev längre när de sträckte sig för att komma åt löven högst upp.

B. Giraffernas halsar blev längre eftersom de behövde se rovdjuren.

C. Giraffernas halsar blev längre eftersom de med längre halsarna överlevde längre.

D. Giraffernas halsar blev längre eftersom de med de längsta halsarna producerade mest avkommor.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur utvecklades giraffernas halsar PDF (pdf, 857 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om Lamarckism, namngiven efter den franska forskaren Lamarck. De kan ta reda på vem Darwin var, och hur han förklarade evolutionen. De kan diskutera hur dessa teorier skiljer sig och hur giraffernas långa halsar kan förklaras med respektive teori. De kan fortsatta med att beskriva och förklara andra exempel på anpassningar i djurvärlden. Till exempel kan de undersöka hur isbjörnar och bruna björnar, eller rävar och arktiska rävar har utvecklats så att de kan överleva i sina miljöer.

Naturvetenskapligt innehåll

Djur av samma art är aldrig helt genetiskt identiska. Det finns alltid små genetiska skillnader mellan dem. Det kallas variation. Variation inom arten uppstår genom att individer korsas vid fortplantningen. Mutationer ger också upphov till genetisk variation. Under vissa omständigheter kan en viss genetisk variation vara till fördel. Då överlever de som har denna lättare till fertil ålder och ökan överföra sina gener vidare till nästa generation. Över lång tid kan detta leda till stora förändringar i arten eller att helt nya arter utvecklas. Det är populationen av djur som gradvis förändras under lång tid. Denna process kallas evolution. Det är en av biologins viktigaste teorier. Det finns inget ändamål eller någon plan med evolutionen som det uttrycks i första repliken. Evolutionen är inte behovsstyrd.

Strömlinjeformade pingviner

Eleverna på bilden diskuterar hur pingvinernas strömlinjeform utvecklades.

Hur har pingvinernas kroppsform utvecklats?

A. Pingviner har utvecklat strömlinjeform för att kunna simma genom vattnet.

B. Pingviner har inte utvecklats, de har alltid sett ut så.

C. Pingviner har utvecklat strömlinjeform eftersom de simmar genom vattnet.

D. Pingviner har utvecklat strömlinjeform på grund av mutationer i pingviner för många år sedan.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur har pingvinernas kroppsform utvecklatsPDF (pdf, 670 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan titta på en bild av en pingvin och beskriva kroppsformen och på vilket sätt den är bra för det liv pingviner lever. Eleverna kan ge exempel på och diskutera andra anpassningar i naturen. De kan arbeta med att förklara hur pingvinen har utvecklats ur en tidigare flygande fågel. Vilka likheter och skillnader finns och hur har processen gått till?

Strömlinjeformen används i av människan framtagna produkter. Finns det fler former i naturen som vi använder i olika tekniska sammanhang?

Naturvetenskapligt innehåll

Evolutionen är en teori vilket betyder att den bygger på vetenskap. Stöd för teorin är bland annat fossil, jämförande anatomi och DNA-analyser. Man tror att pingviner utvecklades från en typ av fågel som kunde flyga. Kosten bestod huvudsakligen av fisk så alla mutationer som gjorde det möjligt för dem att simma i stället för att bara skumma vattnet kan ha hjälpt dem att lättare få tag i födan. Det ökade chansen att överleva till fertil ålder och generna kunde överföras till efterkommande generationer. Simförmåga och strömlinjeformad kroppsform är konkurrenskraftiga egenskaper.

Resistenta bakterier

Eleverna på bilden diskuterar antibiotikaresistenta bakterier.

Antibiotikaresistenta bakterier

A. Bakterier som gör oss sjuka håller på att bli resistenta mot läkemedel.

B. Forskare kommer att ta fram nya läkemedel för att lösa problemet.

C. Oavsett vilka läkemedel som tas fram utvecklar bakterierna resistens.

D. Det går att ta fram nya läkemedel snabbare än bakterier utvecklas.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Antibiotikaresistenta bakterier PDF (pdf, 502 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera olika grupper av sjukdomsalstrande mikroorganismer och vilka sjukdomar de orsakar. De kan söka information om sjukdomarna och om de kan botas med läkemedel. De kan studera några av de senaste nyhetsrapporterna om MRSA. Vad det är, varför det är ett problem och varför de utgör nyheter.

Eleverna kan diskutera och söka information om hur livet var innan antibiotika upptäcktes och om hur läkemedlet utvecklades av Howard Florey vid Sir William Dunn utifrån Alexander Flemings upptäckt. De kan diskutera och göra framställningar om varför läkare är restriktiva med antibiotikaförskrivning för till exempel öroninflammation och halsfluss.

Naturvetenskapligt innehåll

Många svampar producerar olika typer av antibiotika. Det kan inbära en konkurrensfördel gentemot bakterier som också lever på dött organisk material. Alexander Flemming upptäckte penicillinet hos en mögelsvamp. Så småningom utvecklades det till ett läkemedel och därefter har flera olika antibiotika tagits fram för behandling av olika infektionssjukdomar.

I en bakteriepopulation på några miljarder individer finns det alltid bakterier som är resistenta mot någon typ av antibiotika. Oftast spelar det inte så stor roll, eftersom detta för det mesta inte innebar någon fördel for bakterierna. Men om man ofta behandlar med antibiotika får de bakterier som är resistenta mot den aktuella antibiotikan goda möjligheter att föröka sig eftersom konkurrensen från övriga bakterier minskat. Deras andel i populationen ökar till att slutligen vara dominant. Det är alltså inte den person som behandlas som blir resistent utan bakterier. Om många populationer är resistenta mot antibiotika hjälper det inte att behandla med antibiotika vid infektioner.

Det förekommer att djuruppfödare ger sina djur antibiotika för att de ska växa bättre. I Sverige är det sedan 1996 förbjudet att behandla friska djur med antibiotika och inom EU sedan 2006.

Senast uppdaterad 14 juli 2020