Concept cartoons: levande ting och deras omgivning, årskurs 1–6

Concept cartoons om hur levande ting påverkas av sin omgivning. Eleverna kan diskutera kring serieteckningar om naturvetenskapliga ämnen, som: Vart tar avfallet på komposten vägen?

Stöd och inspiration till undervisning i naturorienterande ämnen, biologi och kemi i årskurs 1–6. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.

Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanerna för biologi och kemi:

Grundskolans läroplan och kursplaner

Concept cartoons, eller begreppsbubblor, är serieteckningar som uttrycker tankar om olika naturvetenskapliga fenomen eller sammanhang i vardagen. Eleverna fördjupar sig i ett visst ämne eller fråga genom att utbyta idéer med varandra. 

Här hittar du allt vårt samlade material med concept cartoons:

Concept cartoons i undervisningen

Ruttnande äpple

Biologi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar under vilka förhållanden äpplet ruttnar snabbast.

När ruttnar äpplet snabbast? A. Äpplet ruttnar snabbt om jorden är fuktig. B. Det ruttnar snabbt om det är kallt ute. C. Det ruttnar snabbt om man skalar det. D. Det ruttnar snabbt om mikroorganismer äter på det. Vad tror du?

När ruttnar äpplet snabbast?

A. Äpplet ruttnar snabbt om jorden är fuktig.

B. Det ruttnar snabbt om det är kallt ute.

C. Det ruttnar snabbt om man skalar det.

D. Det ruttnar snabbt om mikroorganismer äter på det.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Ruttnande äpplePDF (pdf, 560 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan undersöka hur snabbt ett äpple ruttnar genom att lägga det på olika underlag inomhus och utomhus. De kan dra slutsatser om vilken betydelse fukt och temperatur har för hur fort äpplet ruttnar.

De kan också undersöka vad som händer när de packar in äpplet i olika material till exempel plastfolie eller tyg eller om man skalar det.

Eleverna får lära sig att göra kontrollerade undersökningar så kallade fair tests där endast en variabel ändras åt gången.

Naturvetenskapligt innehåll

Äpplen ruttnar på grund av att mikroorganismer – olika bakterier och svampar använder den energirika materian till sin förbränning och får på så sätt energi. Mikroorganismerna trivs bäst i fuktig och varm miljö, men dör i för hög temperatur.

Om äpplet tvättas och läggs på ett rent papper eller liknande går nedbrytningen långsammare eftersom mikroorganismerna tvättats bort. Också skalet skyddar äpplet från angrepp av mikroorganismer.

Om äpplet läggs på fuktig mark ruttnar det snabbare eftersom där finns gott om mikroorganismer.

Maskar

Biologi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar maskar och hur de lever.

Hur lever maskarna? A. Maskar kan se i mörker eftersom de lever i jorden. B. Maskar blir inte uppätna eftersom de lever i jorden. C. Maskar har gott om mat eftersom de lever i jorden. D. Maskar är de enda djur som lever i jorden. Vad tror du?

Hur lever maskarna?

A. Maskar kan se i mörker eftersom de lever i jorden.

B. Maskar blir inte uppätna eftersom de lever i jorden.

C. Maskar har gott om mat eftersom de lever i jorden.

D. Maskar är de enda djur som lever i jorden.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: MaskarPDF (pdf, 618 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan gräva upp mask i skolans närmiljö eller studera dem i en kompost. Det är också enkelt att ha en burk med fuktig jord, löv och några maskar i klassrummet.

Vad äter maskarna och hur får de tag i sin mat? Är de ljuskänsliga? Eleverna kan pröva att lysa på maskarna och se hur de reagerar. De kan resonera om varför det kan vara svårt att leva i jorden. Hur kan maskarnas kroppsform och beteende göra det lättare att leva där?

Eleverna kan leta upp fler djurarter i jorden och läsa om olika djur som lever i marken. De kan skriva berättelser om djuren.

Naturvetenskapligt innehåll

Maskar är anpassade för att leva i jorden. Jorden håller maskarna fuktiga och där finns föda i form av döda löv och annat organiskt material. Jorden ger också maskarna skydd från fåglar som äter mask.

Vid ett kraftigt regnfall kan jorden bli vattendränkt och maskarna kryper då upp till ytan där de kan andas syre. Maskar kan inte se i mörkret men de har enkla ögon som registrerar ljus. Maskarna kan registrera om de kommer nära markytan.

Växter och djur

Biologi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar vad som skulle hända om alla växter dör.

Vad händer om alla växter dör? A. Om alla växter dör, så dör också alla djur. B. Om alla växter dör, dör kaninerna men inte rävarna. C. Om alla växter dör, överlever rävarna om det finns några kaniner som förökar sig kvar. Vad tror du?

Vad händer om alla växter dör?

A. Om alla växter dör, så dör också alla djur.

B. Om alla växter dör, dör kaninerna men inte rävarna.

C. Om alla växter dör, överlever rävarna om det finns några kaniner som förökar sig kvar.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Växter och djurPDF (pdf, 571 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan resonera om vad kaniner och rävar äter och vad som händer om olika slags organismer dör. De kan rita en näringskedja med växter, kaniner och rävar.

Eleverna kan fundera på vad som händer om det har varit en stor brand som har utplånat alla växter och djur. Kan marken fyllas av liv igen? I så fall, i vilken ordningsföljd skulle djuren och växterna återvända?

Naturvetenskapligt innehåll

En näringskedja börjar med gröna växter som tillverkar energirik materia. Växtätare äter växter och rovdjur äter växtätare eller andra rovdjur. Om växterna dör kommer också djuren att dö.

En del asätare som lever på döda djur kan leva ett tag tills de ätit upp asen. En del djur äter flera saker, därför är en näringsväv en bättre illustration än en näringskedja. Om rovdjuren dör minskar trycket på organismerna längre ned i näringskedjan. Då kan växtätarna kanske föröka sig kraftigt. Det beror på hur mycket det finns av de växter de äter och hur fort dessa förökar sig, vilket i sin tur beror på omvärldsfaktorer som fukt, närsalter med mera.

Koltrastar

Naturorienterande ämnen årskurs 1–3. Eleverna på bilden diskuterar koltrastarnas levnadsvillkor.

Hur klarar sig koltrastarna? A. Koltrastarna svälter när de har ätit upp alla maskarna. B. Det finns så många maskar att fåglarna aldrig kan äta upp allihop. C. De kommer att äta larver istället. D. De flyger iväg för att hitta maskar någon annanstans. Vad tror du?

Hur klarar sig koltrastarna?

A. Koltrastarna svälter när de har ätit upp alla maskarna.

B. Det finns så många maskar att fåglarna aldrig kan äta upp allihop.

C. De kommer att äta larver istället.

D. De flyger iväg för att hitta maskar någon annanstans.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: KoltrastarPDF (pdf, 522 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om koltrastars liv och om vad de äter. Vad äter koltrastarna under vintern när marken är frusen och det inte går att få tag på några maskar? Har de revir? Flyttar de och i så fall hur långt?

Naturvetenskapligt innehåll

Koltrasten äter insekter, daggmaskar, frön och bär. När det är brist på insekter och mask äter den bär och frukter. Den animaliska födan överväger och är särskilt viktig under häckningssäsongen.

Många koltrastar flyttar till länder söderut under vintern men en del stannar kvar, särskilt i södra Sverige. De som stannar lever ofta nära bebyggelse och kan äta frukter som äpplen med mera.

Om insekter på Wikipedia.org
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Om daggmaskar på Wikipedia.orglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Komposthögen

Biologi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om vad som händer med avfallet på komposthögen.

Vart tar avfallet på komposten vägen? A. Grönsaksavfallet på komposthögen försvinner när det ruttnar. B. Det försvinner inte, det blir annorlunda. C. Det äts upp av maskar och mikroorganismer. D. Avfallet bara försvinner. Det behövs inga maskar eller mikroorganismer. Vad tror du?

Vart tar avfallet på komposten vägen?

A. Grönsaksavfallet på komposthögen försvinner när det ruttnar.

B. Det försvinner inte, det blir annorlunda.

C. Det äts upp av maskar och mikroorganismer.

D. Avfallet bara försvinner. Det behövs inga maskar eller mikroorganismer.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: KomposthögenPDF (pdf, 619 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan lägga grönsaksavfall i olika burkar. I en burk lägger de endast grönsaker, i en annan lägger de också lite jord och i en tredje lägger de jord och mask. Eleverna observerar burkarna regelbundet under en tid. De kan också lägga grönsaksavfall på en kompost och se vad som händer.

De kan mäta temperaturen vid observationerna och rita och berätta om hur grönsakerna ser ut. Burkarna ska inte förseglas och det ska endast läggas vegetabilier i burkarna. Inga animaliska produkter ska användas.

Naturvetenskapligt innehåll

Grönsaksavfall på en komposthög försvinner inte – det omvandlas. Maskar och mikroorganismer lever på den energirika materian. Den kemiska energin omvandlas till rörelseenergi och värme och därför stiger temperaturen i komposten.

Materian reagerar med syre och det bildas koldioxid och vatten. Det tar lång tid innan materian omvandlats fullständigt. Först blir det jordliknande materia – jord eller kompost. Allt eftersom koldioxiden avges minskar kompostens massa.

Min katt

Naturorienterande ämnen årskurs 1–3. Eleverna på bilden diskuterar skillnaden mellan människor och katter.

Är människan ett djur? A. Jag är en människa men min katt är ett djur. B. Vi är inte djur, vi är däggdjur. C. Vi gör allt som djur gör så vi måste vara djur. D. Vi kan inte producera föda, som växter gör, så vi måste vara djur. Vad tror du?

Är människan ett djur?

A. Jag är en människa men min katt är ett djur.

B. Vi är inte djur, vi är däggdjur.

C. Vi gör allt som djur gör så vi måste vara djur.

D. Vi kan inte producera föda som växter gör, så vi måste vara djur.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Min kattPDF (pdf, 450 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan ta reda på hur ryggradsdjur sorteras i grupper. Vilka djur grupperas tillsammans? Tillhör människor någon av grupperna? Hur är det med katter och fiskar? Vad gäller för ryggradslösadjur som spindlar?

Naturvetenskapligt innehåll

Det finns många olika djurarter som kan se mycket olika ut. De två stora grupperna är ryggradslösa djur och ryggradsdjur. De delas sedan in i mindre grupper. Människan ingår i grupperna hominider, däggdjur och ryggradsdjur. Katten ingår i grupperna kattdjur, däggdjur och ryggradsdjur. Till vilken grupp hör Svarta änkan?

Linné var den som ordnade alla organismer i en systematik. Han klassificerade organismerna i släkten, familjer och ordningar och gav arterna latinska namn. Han grundade systematiken på noggranna och detaljerade observationer och beskrivningar.

Föroreningar

Kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar föroreningar och vad det är.

Vad är föroreningar? A. Kasta inte chipspåsen - den är en förorening. B. Jag tror att föroreningar kommer från fabriker. C. Jag tror att föroreningar kommer från bilar och lastbilar. D. Jag tror att föroreningar kommer från människor som röker. Vad tror du?

Vad är föroreningar?

A. Kasta inte chipspåsen – den är en förorening.

B. Jag tror att föroreningar kommer från fabriker.

C. Jag tror att föroreningar kommer från bilar och lastbilar.

D. Jag tror att föroreningar kommer från människor som röker.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: FöroreningarPDF (pdf, 549 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera och söka information om vad föroreningar är och vad som orsakar olika föroreningar. Vad är ”skräp” och vad innehåller cigarettfimpar?

Det kan vara bra att välja en eller ett par verksamheter och undersöka dem. Eleverna kan till exempel diskutera några exempel på fordon och någon lokal fabrik. De kan ta reda på vilka föroreningar som bildas, hur dessa tas om hand och vilken påverkan de har på miljö om de kommer ut. Hur kan föroreningar undvikas?

Naturvetenskapligt innehåll

Förorening innebär något som kan orsaka skada på miljön. Skräp kan se otrevligt ut men alla tycker inte att det är en förorening. Det beror på att det mesta av skräpet inte orsakar någon allvarlig skada på miljön. Samtidigt kan en del skräp som plastpåsar vara skadligt.

Koldioxid bildas vid förbränning av fossila bränslen i fordon och kraftvärmeverk. Koldioxid bildas också till exempel i stålindustrin. Vid förbränning bildas också kväveoxider som är försurande.

Återvinning

Biologi och kemi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar varför vi återvinner papper.

Varför återvinna papper? A. Papper bryts ner så det  behöver vi inte återvinna. B. Till slut kommer allt  papper  ta slut om vi inte återvinner. C. Träden kommer att dö ut om vi inte återvinner papper. D. Det krävs mindre energi för att återvinna papper än att tillverka nytt. Vad tror du?

Varför återvinna papper?

A. Papper bryts ner så det behöver vi inte återvinna.

B. Till slut kommer allt papper ta slut om vi inte återvinner.

C. Träden kommer att dö ut om vi inte återvinner papper.

D. Det krävs mindre energi för att återvinna papper än att tillverka nytt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: ÅtervinningPDF (pdf, 524 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan lägga papper på några olika ställen utomhus. Sedan kan de regelbundet kontrollera vad som händer.

De kan söka information om hur mycket energi som behövs för att tillverka nytt papper och sådant som tillverkas av återvunnet papper. Är det lika mycket för båda? Vilka blir konsekvenserna om man inte återvinner papper?

Sedan kan man fortsätta med andra material som återvinns. Vad ska läggas i de olika behållarna i soprummet eller återvinningsstationen eller i facken i sopkärlen? Vad görs med innehållet efter uppsamling? Det kan vara intressant att göra studiebesök på den lokala avfallshanteringen.

Naturvetenskapligt innehåll

Man brukar skilja på återanvändning och återvinning. Återanvändning är när förpackningen rengörs och användas igen. Vid återvinning återvinns materialen. Det går åt mindre energi för återvinning än för nyproduktion. Vissa material kan också användas för energi i kommunens fjärrvärmeverk till exempel papper och plast. Andra material blir oanvändbart avfall om det inte återvinns eller återanvänds, till exempel glas och metall.

Kaniner och rävar

Biologi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar varför det alltid finns fler kaniner än rävar.

Varför finns det alltid fler kaniner än rävar? A. Det finns alltid fler kaniner än rävar, så det finns tillräckligt med mat åt rävarna. B. Det beror på att kaniner inte behöver äta lika mycket. C. Det beror på att kaniner får fler ungar. D. Det beror att rävarna är på toppen i näringskedjan. Vad tror du?

Varför finns det alltid fler kaniner än rävar?

A. Det finns alltid fler kaniner än rävar, så det finns tillräckligt med mat åt rävarna.

B. Det beror på att kaniner inte behöver äta lika mycket.

C. Det beror på att kaniner får fler ungar.

D. Det beror att rävarna är på toppen i näringskedjan.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kaniner och rävarPDF (pdf, 575 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan ta reda på kaniners och rävars populationsförändringar genom att själv göra beräkningar eller söka information. De kan kanske använda ett simuleringsprogram. På så sätt kan de ta reda på hur de två populationerna kan påverka varandra och försöka förutsäga hur antalet djur kommer att förändras om utifrån olika antal kaniner och rävar.

Eleverna kan fundera på vad som hände när kaniner togs till Australien, där denna art tidigare inte funnits.

Naturvetenskapligt innehåll

De finns flera faktorer som påverkar en arts (djurs) populationsstorlek. Det är tillgång på föda, tillväxthastighet, förökningstakt och hur många som blir uppätna av andra djur. Kaninernas förökningstakt måste vara snabbare än rävarnas om populationen ska överleva eftersom många kaniner blir uppätna av rävarna. Det behövs en stor kaninpopulation för att stödja en liten rävpopulation.

I Australien fanns från början inga kaniner och inte heller några rovdjur som äter kaniner. Det gjorde att, när kaniner introducerades från Europa. kunde de föröka sig snabbt och blev till en plåga.

Kaktustaggar

Biologi årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar varför kaktusen har taggar.

Vad har kaktusen taggarna till? A. Kaktusen har taggar för att djur inte ska äta upp den. B. Kaktusen har taggar eftersom den får näring från jorden och då behöver den inga blad. C. Kaktusen har taggar för om den hade blad skulle den förlora mer vatten. D. Kaktusen har taggar eftersom de ramlar av och växer till nya kaktusar. Vad tror du?

Vad har kaktusen taggarna till?

A. Kaktusen har taggar för att djur inte ska äta upp den.

B. Kaktusen har taggar eftersom den får näring från jorden och då behöver den inga blad.

C. Kaktusen har taggar för om den hade blad skulle den förlora mer vatten.

D. Kaktusen har taggar eftersom de ramlar av och växer till nya kaktusar.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: KaktustaggarPDF (pdf, 476 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Du kan ta med en kaktus till klassrummet. Eleverna kan resonera om vilka svårigheter växter har i torra miljöer och sedan fundera på hur kaktusen kan klara torkan. Eleverna kan sedan leta upp fler exempel på anpassningar till torra miljöer.

De kan fortsätta med att fundera över hur växter som lever i fuktiga miljöer eller i skugga ser ut. De kan få se bilder på växter och diskutera i vilken miljö växten kan finnas med tanke på utseendet.

Naturvetenskapligt innehåll

Kaktustaggarna är kaktusens blad och kaktusar är anpassade för liv i torra miljöer. Taggarnas lilla yta minskar vattenförlusten och att de är vassa gör det svårare för djur att äta upp de saftiga stammarna. Därmed minskar vattenförlusterna.

Kaktusar innehåller klorofyll och använder koldioxid, vatten och solljus för fotosyntesen på samma sätt som andra gröna växter. Till skillnad från de flesta andra växter finns klorofyllet i den köttiga stammen och inte i bladen – taggarna.

Vid resonemang om anpassning är det viktigt att inte använda ändamålsförklaringar, som görs i yttrande A. De individer som bäst klarat torkan har haft bäst möjligheter att leva så länge att de har kunnat reproduceras och föra generna vidare. Så småningom blir anpassningarna allt bättre. Men det finns ingen plan eller avsikt med utvecklingen av dessa anpassningar.

Koltrastungar

Biologi årskurs 4-6. Eleverna på bilden diskuterar vad som händer med koltrastungarna.

Vad händer med koltrastungarna? A. Det finns så många koltrastungar så det blir många vuxna koltrastar nästa år. B. De flesta ungarna blir uppätna. C. De flesta  ungarna svälter ihjäl under vintern. D. De flesta  ungarna flyger iväg för att hitta någon annanstans att leva. Vad tror du?

Vad händer med koltrastungarna?

A. Det finns så många koltrastungar så det blir många vuxna koltrastar nästa år.

B. De flesta ungarna blir uppätna.

C. De flesta ungarna svälter ihjäl under vintern.

D. De flesta ungarna flyger iväg för att hitta någon annanstans att leva.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: KoltrastungarPDF (pdf, 528 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad som kan hända med koltrastungarna under året. De kan ta reda på hur länge en koltrast kan leva och hur många kullar ett par kan ge upphov till under sin livstid.

Eleverna kan fundera vidare på hur antalet ungar påverkar populationens storlek. De kan utforma en modell över populationsförändringar genom att själv göra en uträkning eller använda ett datorprogram. Vad händer om massor av koltrastungar överlever och förökar sig? Vad händer om nästan ingen överlever? Vilket djur har störst avkomma? Vad kan det bero på? Står mängden avkomma i relation till den miljö djuren lever i? Eleverna kan ta hjälp av diagram eller tabeller för att analysera detta.

Naturvetenskapligt innehåll

Varje par i djurvärlden behöver i genomsnitt producera två avkommor som överlever och fortplantar sig vidare om populationen ska vara densamma. Om det inte är så kan de antingen komma att dö ut eller öka eventuellt till ohållbara nivåer.

Koltrastpopulationen varierar lite från år till år. Ett stort antal koltrastar kan betyda att fler blir uppätna eller att fler kommer att svälta ihjäl under vintern. De kan kanske hitta nya revir någon annanstans men om det redan finns massor av koltrastar kan alla revir redan vara upptagna. Populationens storlek beror på tillgång på föda, konkurrens med andra fåglar eller om arten utsätts för tryck av rovdjur. Sjukdomar kan också spela roll.

Senast uppdaterad 28 juni 2019