Concept cartoons: livsprocesser hos djur och växter, årskurs 1–6
Här hittar du concept cartoons om livsprocesser och samband i naturen. Serieteckningar får igång elevernas diskussioner om naturvetenskapliga frågor, till exempel: Kan frön gro i mörker?
Stöd och inspiration till undervisning i naturorienterande ämnen i årskurs 1–3 samt biologi, kemi och fysik i årskurs 4–6. Eleverna kan diskutera kring olika concept cartoons om livsprocesser och samband i naturen. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.
Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanerna för biologi, kemi och fysik:
Grundskolans läroplan och kursplaner
Här hittar du vårt samlade stödmaterial med concept cartoons inom naturvetenskap:
Frön i mörker
Biologi och kemi årskurs 4–6.
Kan frön gro i mörker?
A. Fröna gror inte om jag ställer dem i ett mörkt skåp.
B. De gror bättre om det är mörkt.
C. Det spelar ingen roll hur ljust det är.
D. De gror bättre under en stark lampa.
Vad tror DU?
Ladda ner och skriv ut bilden i större format:
Concept cartoon: Kan frön gro i mörker
Pdf, 403 kB, öppnas i nytt fönster.
Idéer för arbete med eleverna
Eleverna kan planera en undersökning, där de undersöker vilken betydelse ljuset har för om frön gror eller inte. I försöket sår eleverna frön av samma art i några krukor. Dessa placeras på olika platser klassrummet – till exempel i ett mörkt skåp, ute i klassrummet och under en stark lampa.
För att veta om ljuset har betydelse måste alla betingelser i övrigt vara samma – ett så kallat fair test. Krukorna ska vattnas lika mycket, vara lika stora och innehålla lika mycket jord. Temperaturen ska vara densamma, så därför bör ingen kruka placeras nära ett element. Att så några frön i varje kruka är bra eftersom det kan finnas frön som av olika anledningar inte gror.
Eleverna kan upprepa försöket med frön från andra arter. De kan också diskutera betydelsen av andra faktorer. Kan man till exempel vattna för mycket? Alternativt kan olika grupper så frön från olika arter.
Efter att eleverna avläst resultatet kan de göra nya undersökningar med de krukor där fröna grott och ett skott kommit upp. Då kan de jämföra vad om händer med växten om den placeras i mörker respektive ljus.
Naturvetenskapligt innehåll
I fröet finns en grodd och energirik materia. När fröet blir fuktigt regerar den energirika materian med syre och omvandlas till koldioxid och vatten. Den bundna energin omvandlas så att grodden kan växa och komma ut och fröet. Det är en förbränningereaktion som inte kräver ljus.
För att frön ska gro behöver de ibland aktiveras på olika sätt. Det kan vara kyla, eld eller ibland ljus. Det senare gäller till exempel salladsfrön. Detta ljus har inte med själva förbränningen att göra så man kan säga att frön inte behöver ljus för att gro.
När grodden når ljuset startar fotosyntesen och växten bygger energirik materia av koldioxid och vatten. Energi från ljuset omvandlas till bland annat kemisk energi. Fröet behöver alltså vatten och syre för att gro. Om man vattnar frön för mycket kan groningen avstanna på grund av syrebrist.
Upp och nervända frön
Naturorienterande ämnen årskurs 1–3.
Spelar det någon roll om fröet sås upp och ner?
A. Man måste så fröna med rätt sida upp.
B. Om man sår dem upp och ner kommer roten att växa uppåt.
C. Det spelar ingen roll hur man lägger dem i krukan.
D. De kommer inte att gro om man sår dem upp och ner.
Vad tror DU?
Ladda ner och skriv ut bilden i större format:
Concept cartoon: Spelar det någon roll om fröet sås upp och ner Pdf, 367 kB, öppnas i nytt fönster.
Idéer för arbete med eleverna
Eleverna kan planera och genomföra en undersökning. De kan resonera om hur de kan ta reda på vem som har rätt. Då behöver eleverna fundera på hur de ska kunna göra en rättvisande undersökning så kallat fair test. De kan så frön i små krukor. Solrosfrön fungerar bra. Då måste alla betingelse vara lika utom fröets placering. Eftersom det finns risk att inte alla frön gror behöver de så några frön i varje kruka. Krukorna ska innehålla lika mycket jord, vattnas lika mycket och placeras på samma plats.
När skotten kommit upp kan de fortsätta med att till exempel undersöka ljusets betydelse för hur växten utvecklas.
Naturvetenskapligt innehåll
Växter i naturen verkar växa rakt upp oavsett hur fröna har landat på marken. Det beror på att det finns ämnen i grodden som reglerar i vilken riktning roten och skottet växer.
För att gro behöver ett frö vatten och syre. Det är den energirika materian i fröet som omvandlas till koldioxid och vatten. Det krävs inget ljus för att fröet ska gro. Det är först när skottet kommer upp ur jorden och fotosyntesen startar som ljus krävs. Om man vattnar för mycket så att jorden blir väldigt blöt kan syrebrist uppstå och fröna gror inte.
Muskler
Biologi och fysik årskurs 4–6.
Hur arbetar musklerna?
A. En muskel lyfter armen uppåt och trycker sedan ner den igen.
B. Armen faller bara ner.
C. Det finns en fjäder i armbågsleden.
D. En annan muskel drar den nedåt.
E. En annan muskel trycker den nedåt.
Vad tror DU?
Ladda ner och skriv ut bilden i större format:
Concept cartoon: Hur arbetar musklerna Pdf, 380 kB.
Idéer för arbete med eleverna
Eleverna kan ta reda på hur muskler arbetar genom att känna på musklerna i armen. När en muskel dras samman känns den hård och spänd. När den slappnar av känns den mjuk och lite sladdig. Detta blir tydligare om eleven håller i ett föremål med viss tyngd.
Efter att ha prövat armens muskler kan eleverna pröva olika rörelser och känna vilka muskler som spänns och vilka som slappnar av. De kan lyfta på benen, sitta på huk eller trycka sig mot en vägg. Eleverna kan komma med egna förslag på rörelser.
Det är lätt att göra en modell av en arm genom att använda en vikt kartongbit och gummisnoddar som får föreställa musklerna. Diskutera med eleverna huruvida modellen fungerar på alla muskler i kroppen.
Gå vidare med är att fundera på och diskutera vad som händer i muskeln vid träning och hur man kan träna musklerna på olika sätt.
Naturvetenskapligt innehåll
Muskler kan spännas eller slappna av. Skelettmusklerna sitter i par. En muskel spänns så att armen rör sig i en riktning och den andra muskeln spänns så att armen rör sig i motsatt riktning. Skelettmusklerna består av tvärstrimmig muskulatur. En muskel fäster runt en led och på så sätt bildas en hävstång som gör att muskeln får styrka. Fundera på var ett optimalt muskelfäste sitter. Om det sitter nära leden blir hävstångseffekten inte så stor. Sitter det långt från leden blir det otympligt och inte så rörligt.
Det finns andra sorters muskler i kroppen. Ringmuskler – mun och ändtarmsöppningen – är också tvärstrimmiga men fäster inte vid skelettet. Sedan finns det också glatt muskulatur i de inre organen. Dessa kan inte styras med viljan. Pappmodellen med gummisnoddar fungerar alltså bara på de muskler som fäster vid skelettet. Den visar inte heller muskler som har flera fästen.
Stå på huvudet
Biologi årskurs 4–6.
Hur känns det när man står på huvudet?
A. När man står på huvudet får fötterna inget blod.
B. Hjärnan får för mycket blod.
C. Det har ingen betydelse för hjärtat eller blodomloppet.
D. Hjärtat behöver pumpa hårdare.
Vad tror DU?
Ladda ner och skriv ut bilden i större format:
Concept cartoon: Hur känns det när man står på huvudet Pdf, 432 kB, öppnas i nytt fönster.
Idéer för arbete med eleverna
Några av eleverna kan stå på huvudet eller på händerna mot en vägg, till exempel under en lektion i idrott och hälsa. Se till att det görs på ett säkert sätt.
Eleverna får observera varandra och beskriva eventuella förändringar i hudfärg (ansikte och ben), hudtemperatur och puls. De som står med huvudet nedåt kan beskriva hur det känns i kroppen.
Eleverna kan också undersöka vad som händer när de håller händerna ovanför huvudet. Kanske kan ni göra en modell för att visa hur blodet pumpas runt i kroppen.
Naturvetenskapligt innehåll
I artärerna pumpas blodet ut i kroppen med hjärtats muskelkraft. Normalt befinner sig huvudet ovanför hjärtat. Det betyder att hjärtat kan pumpa blod uppåt, mot tyngdkraften. Det betyder också att blodet kan pumpas till fötterna även när man står på huvudet eller händerna. Men sträckan som blodet måste pumpas blir längre om man står upp och ned och hjärtat får inte hjälp av tyngdkraften. Hjärtat behöver alltså då arbeta hårdare för att pumpa blodet till fötterna.
Blodet transporteras tillbaka till hjärtat i venerna. Då har inte hjärtslaget lika stor kraft längre. I venerna finns klaffar. När man rör benen trycks musklerna ihop, blodet kommer upp en bit och venklaffarna hindrar det från att rinna tillbaka.
Normalt sett rinner blodet från huvudet tillbaka med hjälp av tyngdkraften. Det betyder att när man står på huvudet blir huden på fötterna blekare eftersom blodet har svårare att komma dit och huden i ansiktet blir rödare eftersom blodet har svårare att lämna skallen. Om står på huvudet länge kan man känna att det börja dunka i skallen.
Människoägg och fågelägg
Biologi årskurs 4–6.
Vad finns det för skillnader och likheter mellan människoägg och fågelägg?
A. Varför lägger inte människor ägg som fåglarna?
B. Skalet skulle vara för tjockt för bebisen att komma ur.
C. Människor bygger inte bon så de har ingenstans att lägga äggen.
D. Vi har ägg, men de finns inuti mamman.
E. Äggen skulle kunna bli uppätna av djur.
Vad tror DU?
Ladda ner och skriv ut bilden i större format:
Idéer för arbete med eleverna
Du kan diskutera olika fortplantningssätt hos djur med eleverna. Begränsa förslagsvis diskussionen till ryggradsdjuren. Eleverna kan då lära sig hur förändringen ser ut från enkla organismer till mer utvecklade. De kan diskutera fördelar med fåglarnas och däggdjurens ägg och foster. De kan få syn på likheter och skillnader mellan djur i olika utvecklingsstadier.
Diskutera antalet ungar i varje kull hos olika arter och vad det betyder. Finns det djur som inte passar i mönstret? Fundera på hur många överlevande ungar ett par av en djurart i genomsnitt ska producera under sin livstid för att populationen varken ska öka eller minska.
Naturvetenskapligt innehåll
Under evolutionen har reproduktionen utvecklats så att avkomman skyddas mer och under längre tid. Det finns en stor variation inom de olika utvecklingsstadierna och många avvikelser från det vanliga. Om vi håller oss till ryggradsdjuren så lägger fiskhonorna ofta väldigt många ägg i form av rom som befruktas av en hanne. Äggen är ofta oskyddade och de flesta blir uppätna. Också groddjurens ägg läggs i vatten och lämnas oskyddade av hanen och honan.
Kräldjur och fåglar lägger ägg med skal vilket skyddar fostret. Äggen innehåller också mer näring än ett fisk- eller grodägg. Det finns ormar som bär äggen inuti i kroppen tills de kläcks och de små ungarna krälar ut. En del kräldjur lägger ägg som de gräver ner och sedan lämnar. De nykläckta ungarna är mycket utsatta för rovdjur.
Fåglar kan också gräva ner äggen men det är vanligt att de ruvar och skyddar dem tills kläckning och behåller dem i bona en tid efter kläckning. Ungarna matas under denna tid av föräldrarna.
Hos däggdjuren bär honan det befruktade ägget i en livmoder. Äggen skyddas då inte av ett skal utan av moderns kropp. Efter födsel diar ungarna och tas om hand tills de klarar sig på egen hand. Ju mer skyddad avkomman är under och efter fosterstadiet desto färre ungar finns i varje kull. En större andel överlever. Människan är ett väl utvecklat däggdjur.
Utvecklingen har skett därför att arters individer med vissa egenskaper har gynnats och kunnat föra sina gener vidare. Det finns ingen plan för utvecklingen. Det är vanligt med ändamålsförklaringar men sådana bör undvikas.
Tunga växter
Biologi och kemi årskurs 4–6.
Var kommer massan i växterna från?
A. Det som gör att växten blir större kommer från jorden.
B. Massan kommer från luften.
C. Jag tror att växten blir större men inte tyngre.
D. Massan kommer från vattnet som den suger upp genom rötterna.
Vad tror DU?
Ladda ner och skriv ut bilden i större format:
Concept cartoon: Var kommer massan i växterna ifrån Pdf, 524 kB, öppnas i nytt fönster.
Idéer för arbete med eleverna
Eleverna kan resonera om var massan kommer ifrån. Du kan berätta om Van Helmonts försök på 1600-talet. Sedan kan ni diskutera vilka slutsatser han drog och varför de är felaktiga.
Naturvetenskapligt innehåll
Många båda unga och äldre tror att växterna tar upp byggmaterial med rötterna från jorden. Det är fel och skulle innebära att jorden blir lättare. Van Helmont som levde på 1600-talet undrade var växternas massa växterna kommer ifrån. Han vägde en liten växt och en kruka med jord. Sedan planterade han växten i krukan, placerade den på ett ljust ställe och vattnade regelbundet. Efter 5 år vägde han växten och krukan igen. Jorden hade minskat några gram i vikt medan växten hade ökat med flera kilo. Van Helmont drog slutsatsen att växtens massa kom från vattnet. Det var inte riktigt korrekt.
I fotosyntesen omvandlas koldioxid och vatten till kolhydrater med hjälp av ljusenergi. Solenergi omvandlas då bland annat till kemisk energi som binds in i kolhydraterna. Sedan behöver växterna vissa näringsämnen, till exempel fosfor och kväve, för att kunna tillverka ämnen som proteiner och DNA. Mängderna av dessa är små i förhållande till mängden koldioxid. Det mesta vatten som växten tar upp med rötterna används inte till fotosyntesen utan fungerar bland annat som lösningsmedel och transportmedium. Ofta ser vi ju effekten av att vattna och ge växterna näring. Det är lätt att tänka att det är detta som bygger upp massan, men det är alltså koldioxid tillsammans med en del av vattnet.
Ägg
Biologi årskurs 4–6.
Hur ändras äggen under ruvningen?
A. Jag tror att äggen blir tyngre när fågelungarna växer.
B. Jag tror att äggen blir lättare när fågelungarna växer.
C. Jag tror att äggen kommer att behålla samma vikt.
Vad tror DU?
Ladda ner och skriv ut bilden i större format:
Concept cartoon: Hur ändras äggen under ruvningen Pdf, 488 kB, öppnas i nytt fönster.
Idéer för arbete med eleverna
I uppgiften kan eleverna resonera om olika möjligheter och ge naturvetenskapliga förklaringar till dessa.
Det finns klasser som arbetar praktiskt med ägg och hönor och bygger egna äggkläckningsmaskiner. Då kan de regelbundet väga äggen medan kycklingarna utvecklas.
Naturvetenskapligt innehåll
Ett ägg innehåller ett foster tillsammans med mat – energirik materia. När hönan har lagt ägget tillförs inget nytt innehåll till ägget. När kycklingen utvecklas används den energirika materian i äggulan till att bygga upp kroppen. Samtidigt omvandlas en del av den energirika materian i gulan till koldioxid och vatten. För processen krävs syre, som tas in genom skalet. På så sätt frigörs energi till cellens processer. Koldioxiden kan lämna ägget genom skalet.
Koldioxid är något tyngre än syrgas vilket gör att ägget bör bli lite lättare. Det är alltså gasutbytet med omgivningen som kan påverka massan – inte det faktum att själva kycklingen växer. När ägget har kläckts börjar kycklingen äta och den ökar i vikt.