Concept cartoons: ljud, årskurs 1–6

Här hittar du concept cartoons om ljud. Eleverna kan diskutera kring serieteckningar om naturvetenskapliga ämnen som: Blåser ljudet bort?

Stöd och inspiration till undervisning i naturorienterande ämnen i årskurs 1–3 och fysik i årskurs 4–6. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.

Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanerna för biologi och kemi:

Grundskolans läroplan och kursplaner

Concept cartoons, eller begreppsbubblor, är serieteckningar som uttrycker tankar om olika naturvetenskapliga fenomen eller sammanhang i vardagen. Eleverna fördjupar sig i ett visst ämne eller fråga genom att utbyta idéer med varandra. 

Här hittar du allt vårt samlade material med concept cartoons:

Concept cartoons i undervisningen

Trummor

Fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om storleken på trumman påverkar ljudet.

Concept cartoon: Vilken trumma låter mest

Vilken trumma låter mest?

A. Den större trumman ger ett starkare ljud.

B. Den stora trumman ger ett lägre ljud.

C. Om du slår på dem på samma sätt låter de likadant.

D. Ljudet från den större trumman varar längre.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vilken trumma låter mestPDF (pdf, 427 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Diskutera påståendena på bilden tillsammans så att eleverna vet skillnaden mellan ljudstyrka och tonhöjd. Eleverna kan planera och genomföra en systematisk undersökning för att ta reda på hur olika trummor låter. Om det finns trummor i musiksalen kan de kanske få möjlighet att undersöka dem. Alternativt kan de bygga egna trummor av tomma burkar, pappers- eller plaströr som de spänner ett skinn eller en plastduk över. Rören kan ha olika storlek och skinnet eller plastduken kan spännas olika hårt. När de slår på trummorna på samma sätt kan de försöka beskriva hur de olika trummorna låter.

Påminn dem om att de måste planera ett fair test, det vill säga att de bara får ändra en variabel åt gången och att de andra ska vara konstanta. Uppgiften kan innefatta alla steg i en systematisk undersökning. Be eleverna att även titta på trummans yta eller lägga några riskorn som illustration för att diskutera att ljudet som bildas är förtätningar och förtunningar i luften. Fortsätt gärna med en diskussion om trumhinnans funktion i örat.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljudet från ett ihåligt föremål påverkas av flera saker, som formen, storleken, materialet och hur man slår på trumman. Trummans skinn skapar ljud genom vibrationer som ger förtätningar och förtunningar i luften. Ju hårdare skinnet är spänt desto högre blir tonen. Normalt ger större trummor en lägre ton som varar längre men den behöver inte alltid låta starkare. Ljudet styrka beror på hur hårt man slår på trumman.

Rör

Fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar hur ljudet överförs i ett rör.

Concept cartoon: Var transporteras ljudet bäst

Var transporteras ljudet bäst?

A. Jag kan skicka meddelanden genom att knacka på röret. Metallen för ljudet vidare.

B. Röret måste vara fullt med vatten för att överföra ljudet.

C. Det är luften i röret som för ljudet vidare.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Var transporteras ljudet bästPDF (pdf, 342 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera de olika förslagen på bilden. Gör en undersökning genom att använda ett långt metallrör eller en lång plastslang. Fyll röret eller slangen först med luft och sedan vatten och låt en elev prata i ena änden och en elev lyssna i den andra. Det är lättare att göra en sådan undersökning när man är i badhuset.

Ett annat alternativ är att undersöka hur ljudet transporteras genom en sytråd eller en tråd av plast eller metall. Fäst tråden mellan två muggar, prata i den ena muggen och lyssna i den andra.

Ett sista alternativ är att söka i olika källor efter ljudets hastighet i olika material och utifrån detta resultat diskutera när ljudet transporteras bäst. Om man söker hittar man säkert även information om ljud i vacuum och ultraljud som kan ge intressanta diskussioner.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljud är vibrationer som kan transporteras genom många olika material i gasform, flytande eller fast form. Generellt kan man säga att vibrationerna transporteras lättare genom fasta ämnen än genom vätskor och sämst genom gaser.

Ljudets hastighet genom ett ämne beror på ämnets densitet och elasticitet men också på temperaturen. Ljudet överförs bättre genom metallrören än genom vattnet och luften i rören. Ljudets hastighet är ca 5000 m/s i en metall jämfört med ca 1500 m/s i vatten och 330 m/s i luft. I ett lufttomt rum eller i rymden finns det inget medium som kan transportera ljudet.

Hörlurar

Naturorienterande ämnen årskurs 1–3, fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar hur hörlurar fungerar.

Concept cartoon: Vilken nytta gör en hörlur

Vilken nytta gör en hörlur?

A. Hörluren förstärker ljudet.

B. Hörluren hjälper dig att höra var ljudet kommer ifrån.

C. Ljuden låter baklänges om du vänder på den.

D. Man hör bara ljud från ena hållet.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vilken nytta gör en hörlurPDF (pdf, 509 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna göra en enkel hörlur genom att rulla ett papper som en strut och undersöka påståendena. För att göra undersökningen rättvis kan de använda en ögonbindel. De kan göra en systematisk undersökning genom att använda papper av olika storlek och tjocklek samt forma tratten på olika sätt.

Påminn dem om att de måste planera ett fair test, dvs att de bara får ändra en variabel åt gången och att de andra ska vara konstanta. Uppgiften kan innefatta alla steg i en systematisk undersökning. Fortsätt gärna med en diskussion om ytterörats storlek och utseende hos olika djur och vilken betydelse det har för deras hörsel.

Naturvetenskapligt innehåll

Ytterörats uppgift är att samla in ljud som sen reflekteras på örats insida för att till slut nå hörselgången. Tratten eller en kupad hand bakom örat gör ”ytterörat” större och kan samla in mer ljud. Det betyder att ljudet kommer att bli starkare. Det har även betydelse hur du riktar hörluren. Det finns däggdjur som kan vrida på ytterörat och på så sätt avgöra varifrån ljudet kommer.

Simhallen

Fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar varför ljudnivån är så hög i simhallen.

Concept cartoon: Varför är det oväsen i simhallen

Varför är det oväsen i simhallen?

A. Det är alltid oväsen i simhallen eftersom väggarna är blanka.

B. Det skulle vara tystare med gardiner för fönstren.

C. Det är vattnet som reflekterar ljudet.

D. Ljud färdas bara i luften så vattnet gör ingen skillnad.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Varför är det oväsen i simhallenPDF (pdf, 604 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera påståendena i bilden. Be dem föreslå olika miljöer där de upplever ljudet behagligt och mindre behagligt. De kan undersöka ljudmiljön i olika utrymmen i skolan om ni har tillgång till en ljudmätare. Om ni inte har någon sådan finns det appar att ladda ner. För att kunna jämföra är det bäst att använda ett inspelat standardljud. Låt eleverna ge förslag på hur man kan dämpa ljudet i bullriga utrymmen. Låt dem gärna söka efter information om decibel och skadliga ljudnivåer.

Naturvetenskapligt innehåll

Hårda, släta och blanka ytor är bra på att reflektera ljud. I en simhall eller i omöblerade rum blir det bullrigt eftersom det finns många hårda ytor. Där det finns mjuka, ytor som gardiner, mattor och andra textilier absorberas ljudet och gör rummet tystare. Även vattenytan reflekterar mycket ljud. Ljudet från simmarna och lekande barn i simhallen kommer snarare att reflekteras än att absorberas. Det betyder att man hör ekon.

Flygplan

Fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om man hör eller ser flygplanet först.

Concept cartoon: Var ska man titta för att se flygplanet

Var ska man titta för att se flygplanet?

A. Man kan se planet om man tittar framför det håll ljudet kommer ifrån.

B. Man måste titta bakom det håll ljudet kommer ifrån för att se planet.

C. Varför tittar ni inte bara åt det håll ljudet kommer ifrån?

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Var ska man titta för att se flygplanetPDF (pdf, 438 kB)

Idéer för arbete med eleverna

För att undersöka detta behöver man vara nära en flygplats eller flygrutt. Man kan göra en undersökning med ljud på ett kortare avstånd, till exempel över ett stort fält, genom att slå ihop cymbaler och ta reda på om man ser eller hör det hända först. Ett annat alternativ är att inleda med en diskussion om åska och därefter låta eleverna diskutera när man ser flygplanet.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljus rör sig mycket fortare än ljud vilket gör att du oftast ser ett flygplan innan du hör det. Ljusets hastighet är ca 300 000 000 m/s, att jämföra med ljudets ca 340 m/s. Om planet finns på 3000 meters höjd tar det en hundratusendels sekund att nå ögat medan ljudet behöver 9 sekunder att nå örat. På den tid det tar för ljudet att nå dig har flygplanet hunnit flyga en bit till över himlen om det inte är väldigt nära. Om planet är en bit bort ska du titta framför det håll som ljudet verkar komma från för att se det.

Stetoskop

Fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om en knut på stetoskåpet påverkar ljudet.

Concept cartoon: Kan man höra något med en knut på stetoskopet

Kan man höra något med en knut på stetoskopet?

A. Någon har gjort en knut på mitt stetoskop för att stoppa ljudet.

B. Du kommer att höra men ljuden kommer att blandas ihop.

C. Jag tror inte att det gör någon skillnad.

D. Du kommer att höra men ljuden är svagare.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kan man höra något med en knut på stetoskopetPDF (pdf, 535 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Om ni har tillgång till stetoskop kan eleverna enkelt undersöka vad som händer. Alternativt kan de använda en lättböjlig gummislang. De kan undersöka hur bra ljud transporteras genom olika material. Börja med att skapa ljud i en pappkartong – lägg till exempel en tickande klocka i den. Använd sedan föremål av olika material, till exempel en gummislang, en trästicka, ett snöre, en metallstång och ett plaströr, för att lyssna på ljuden i kartongen.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljud kan transporteras genom fasta material, vätskor och gaser och det kan röra sig runt hörn och genom hinder. Ett stetoskop är en gummislang fylld med luft. Större delen av ljudet i stetoskopet förs vidare av luften. Knuten kommer därför att delvis stoppa ljudet men en del av ljudet förs vidare av slangen vilket innebär att lite ljud kommer fram.

En blåsig dag

Naturorienterande ämnen årskurs 1–3. Eleverna på bilden diskuterar om vindens riktning påverkar ljudet.

Concept cartoon: Blåser ljudet bort

Blåser ljudet bort?

A. Du måste skrika. Vinden blåser bort ljudet.

B. Vinden gör ingen skillnad.

C. Det beror på åt vilket håll som vinden blåser.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Blåser ljudet bortPDF (pdf, 589 kB)

Idéer för arbete med eleverna

För att undersöka detta kan man gå ut en blåsig dag och låta eleverna skrika till varandra i medvind och motvind.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljudvågor rör sig genom luften. Om även luften rör sig kommer ljudvågorna att röra sig fortare i den riktning som luften rör sig i. Även om det är blåsigt kommer ljudet röra sig genom luften så att du kan höra ljudet. Om vinden blåser mot dig kommer du att höra ljudet bättre än om det blåser bort från dig.

Månpromenad

Fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om man kan höra ljud på månen.

Concept cartoon: Kan man prata på månpromenaden

Kan man prata på månpromenaden?

A. Om jag tar av mig rymdhjälmen kan jag inte höra någonting.

B. Du hör bättre om inte glaset är i vägen.

C. Vi kommer att höra varandra om vi sätter rymdhjälmarna mot varandra.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kan man prata på månpromenadenPDF (pdf, 205 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Börja med att diskutera miljön på månen, på vilket sätt den skiljer sig från jordens och varför astronauter är klädda som de är. Diskutera även vad ljud är och hur det transporteras. Utifrån dessa diskussioner bör eleverna kunna ta ställning till de olika alternativen.

Naturvetenskapligt innehåll

Synligt ljus och radiovågor kan röra sig genom ett vakuum men ljud behöver något som kan föra vibrationerna vidare. Eftersom det inte finns någon luft på månen finns det heller inget som kan transportera ljudet. Astronauterna kan inte höra något ljud om de tar av sina hjälmar. Om de sätter ihop sina hjälmar så att de rör vid varandra borde de kunna höra ljud genom hjälmarna.

Radio

Fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om ljud hörs i vatten.

Concept cartoon: Hörs radion under vatten

Hörs radion under vatten?

A. Jag har köpt en vattentät radio för att kunna lyssna på den under vattnet.

B. Ljud färdas bara i luft så du kommer inte att kunna höra något.

C. Jag tror att du kan höra radion under vattnet om du låter den spela på stranden.

D. Jag tror att vi på stranden kan höra den om du placerar den i vattnet.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hörs radion under vattenPDF (pdf, 378 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Undersökningen görs bäst i en bassäng eller som en demonstration i klassrummet. Lägg en liten radio eller något annat som ger ljud ifrån sig i en plastpåse och sänk ner den i bassängen eller i en stor balja med vattnet. Lyssna efter ljudet ovanför vattnet och därefter med ett öra under vattenytan. Håll för det andra örat. Flytta därefter radion från vattnet men fortsätt lyssna med ett öra under vattnet. I bassängen kan man även dyka ner under vattenytan och lyssna efter samtal i omgivningen.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljudvågor transporteras både i luft och i vatten. Det innebär att man kan lyssna på en vattentät radio om man tar den med sig under vattnet. När ljudvågorna går från vatten till luft eller tvärtom kan man förmodligen inte höra radion. Det beror dels på att ljudet ändrar riktning när det går från ett medium till ett annat dels att energin är för låg för att ljudet ska kunna fortplantas vidare.

Gitarristen

Naturorienterande ämnen årskurs 1–3, fysik årskurs 4–6. Eleverna på bilden diskuterar om ljud kan skada hörseln.

Concept cartoon: Skadas hörseln

Skadas hörseln?

A. Skadar inte det där ljudet dina öron?

B. Va?

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Skadas hörselnPDF (pdf, 379 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Diskutera situationen på bilden. Låt sedan eleverna få olika uppgifter att söka efter information om ljud och hörselskador.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljud är tryckförändringar i luften, det vill säga förtätningar och förtunningar, som kan mätas i decibel (dB). Ett normalt samtal ligger kring 60 dB och ljudnivåer upp till ca 80 dB anses inte riskera hörselskador. Därutöver finns risker som ökar med exponeringens längd. Om ljudnivån överstiger smärtgränsen på 130 dB finns det risk för permanenta skador även om exponeringen är kortvarig. Decibelskalan är logaritmisk vilket innebär att ljudet upplevs dubbelt så starkt vid en ökning med 10 dB.

Senast uppdaterad 21 oktober 2019