Concept cartoons: ljud, årskurs 7-9

Hur låter det om man knäpper hårdare på strängarna?

A. Om du knäpper hårdare på strängarna blir tonerna högre.

B. Att knäppa på strängarna hårdare gör att tonerna varar längre.

C. Det gör tonerna både starkare och högre.

D. Det gör tonerna starkare, inte högre.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur låter det om man knäpper hårdare på strängarna Pdf, 761 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 761 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan planera och genomföra en systematisk undersökning för att ta reda på hur en stäng låter om man knäpper olika hårt på den. Om det finns några stränginstrument tillgängliga kan de undersöka dessa. Alternativt kan de bygga egna stränginstrument. Bäst är att i så fall använda en träbit med två spik och spänna fast en ståltråd mellan dem. De kan också prova med att spänna ett elastiskt band över en öppen låda.

Naturvetenskapligt innehåll

När strängen sätts i rörelse skapas förtätningar och förtunningar i luften. Dessa vibrationer rör sig genom luften, fångas upp av ytterörat och träffar trumhinnan. Ljudvågorna får trumhinnan och hörselbenen att vibrera på samma sätt som strängen. Hårcellerna i innerörat tar upp vibrationerna och förvandlar dem till kemiska signaler i hörselnerven som sedan skickar elektriska impulser till hjärnan där de tolkas som olika ljud.

När man knäpper hårdare på strängen så ökar ljudvågens amplitud. Det innebär att ljudet blir starkare och varar längre men tonhöjden påverkas inte. Elever brukar ha svårt med att skilja på de fysikaliska begreppen ljudstyrka och tonhöjd, samt hur dessa förhåller sig till de mer vardagliga begreppen volym, diskant och bas.

Längre strängar

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Hur låter det om man gör strängen längre?

A. Om jag gör strängen kortare, går ljudet snabbare.

B. Kortare strängar ger mindre vibrationer, så ljudet blir svagare.

C. Kortare strängar ger snabbare vibration, så ljudet rör sig längre.

D. Kortare strängar ger snabbare vibrationer, så tonen blir högre.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur låter det om man gör strängen längre Pdf, 504 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 504 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan planera och genomföra en systematisk undersökning för att ta reda på hur olika långa strängar låter. Om det finns några stränginstrument tillgängliga kan de undersöka dessa. Alternativt kan de bygga egna stränginstrument. Bäst är att i så fall använda en träbit med spik på olika avstånd och spänna fast samma typ av ståltrådar mellan två spik.

De kan fortsätta undersökningen med att använda olika tjocka trådar av samma material, spänna trådarna olika hårt samt använda trådar av andra material. Påminn dem om att de måste planera ett fair test, det vill säga att de bara får ändra en variabel åt gången och att de andra ska vara konstanta. Uppgiften kan innefatta alla steg i en systematisk undersökning.

Naturvetenskapligt innehåll

När strängen sätts i rörelse skapas förtätningar och förtunningar i luften. Dessa vibrationer rör sig genom luften, fångas upp av ytterörat och träffar trumhinnan. Ljudvågorna får trumhinnan och hörselbenen att vibrera på samma sätt som strängen. Hårcellerna i innerörat tar upp vibrationerna och förvandlar dem till kemiska signaler i hörselnerven som sedan skickar elektriska impulser till hjärnan där de tolkas som olika ljud. Våra öron kan urskilja antalet ljudvågor per sekund, det vill säga frekvensen.

Ju kortare, spändare och tunnare en sträng är, desto snabbare vibrerar den och desto högre blir tonhöjden. Ändring av strängens längd påverkar inte hur starkt ljudet är eller hur fort eller långt det går. Elever brukar ha svårt med att skilja på de fysikaliska begreppen ljudstyrka och tonhöjd, samt hur de förhåller sig till de mer vardagliga begreppen volym, diskant och bas.

Spegeln

Fysik årskurs 7–9.

Reflekterar en spegel ljud?

A. Du får dubbelt så mycket ljud från klockan om du använder en spegel.

B. Du får lite mer ljud men inte dubbelt så mycket.

C. Med en böjd spegel kan du få mer än dubbelt så mycket ljud.

D. Klockan ger samma ljud och spegeln gör ingen skillnad.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Reflekterar en spegel ljud Pdf, 575 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 575 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan undersöka hur bra olika ytor reflekterar ljud genom att använda en ljudmätare. Om ni inte har någon ljudmätare finns det appar att ladda ner. De kan göra undersökningen genom att klappa händerna mot olika ytor men det är bättre att använda ett standardljud som en tickande klocka. För att undvika att mäta ljudet av den tickande klockan och det reflekterade ljudet samtidigt bör ljudet infalla snett mot ytan. Låt dem undersöka stora och små speglar såväl som plana och krökta. Påminn dem om att de måste planera ett fair test, det vill säga att de bara får ändra en variabel åt gången och att de andra ska vara konstanta.

Naturvetenskapligt innehåll

Vi hör klockan eftersom den när den vibrerar skapar förtätningar och förtunningar i luften. Dessa vibrationer sprider sig i alla riktningar bort från ljudkällan. Om ljudet kommer emot en hård yta reflekteras det mesta av ljudet. En mycket hård, blank och slät yta ger en regelbunden reflektion. De flesta ytor är relativt ojämna även om de verkar släta och då sprids ljudet i alla riktningar. En konkav spegel reflekterar ljudet mot spegelns brännpunkt vilket ger ett starkare ljud medan en konvex spegel sprider ljudet.

Blockera ljudvågor

Fysik årskurs 7–9, även 4–6.

Vad kan blockera ljudvågor?

A. Jag stänger dörren för att blockera ljudet av din trumma.

B. Trumman gör att dörren vibrerar så att ljudet blir detsamma.

C. Trumman gör att dörren vibrerar, men ljudet blir tystare.

D. Ljudet av trumman reflekteras av hårda ytor så att det inte kan komma ut ur rummet.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad kan blockera ljudvågor Pdf, 603 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 603 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt några av eleverna slå på en trumma eller spela lite musik i ett rum med stängd dörr. Några andra elever får sedan i uppgift att undersöka hur långt bort från den stängda dörren de måste gå tills de inte kan höra ljudet.

Istället för en subjektiv bedömning bör de använda en ljudmätare. Om ni inte har någon sådan finns det appar att ladda ner. De kan även mäta ljudet om de går runt ett hörn eller om dörren är öppen.

Naturvetenskapligt innehåll

När vi slår på en trumma vibrerar trummans skinn vilket i sin tur skapar förtätningar och förtunningar i luften. Dessa ljudvågorna sprids i alla riktningar. När ljudvågorna träffar en dörr kan de skapa en viss vibration i denna. En del av dessa vibrationer kan få luften på andra sidan av dörren att vibrera så vi kan höra ljudet även när dörren är stängd. Hur mycket av ljudet som hörs på andra sidan beror på i vilken utsträckning dörren reflekterar respektive absorberar ljudet.

Ljud i vatten

Fysik årskurs 7–9.

Kan ljud höras i vatten?

A. Fiskarna kan inte höra oss eftersom de inte har öron.

B. De kan inte höra oss eftersom ljud inte kan gå genom vatten.

C. De kan inte höra oss eftersom ljudet inte förflyttar sig så lätt från luft till vatten.

D. De kan höra oss eftersom ljud får vattnets partiklar att vibrera.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kan ljud höras i vatten Pdf, 623 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 623 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera sina erfarenheter av att uppfatta ljud när de är under vatten. Om man vill undersöka detta i klassrummet behöver man tillgång till en stor balja med vatten och något som kan registrera ljud i vattnet. Alternativt kan man låta eleverna lyssna efter ljuden i klassrummet med ett öra i vattnet samtidigt som de håller för det andra. Man kan göra undersökningen i en bassäng och låta eleverna dyka ner under vattenytan och lyssna efter samtal i omgivningen.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljud är vibrationer som rör sig genom olika material. Vibrationer överförs mellan partiklar om de är tillräckligt nära varandra. Ljudvågor kan transporteras genom gaser, vätskor och fasta ämnen. När ett ljud i luften når vatten räcker inte energin i de vibrerande luftpartiklarna att få vattenpartiklarna att vibrera. Ljudet är inte starkt nog för att nå fisken i vattnet.

Ljudet som skapas i vatten går dock så bra att valar kan kommunicera över tusentals kilometer med ljud. Fisken har inre öron och de upptäcker också vibrationer i vattnet med hjälp av en linje av sensorer längs sidorna som kallas sidolinjen.

Ljud i material

Fysik årskurs 7–9.

Genom vilka material går ljud?

A. Jag kan höra när folk springer eftersom ljudet går bra genom marken.

B. Man hör ljudet bäst genom luften.

C. Ljudet går bäst genom vätskor – det gör att valar kan prata med varandra.

D. Ljudet färdas på samma sätt genom allt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Genom vilka material går ljud Pdf, 568 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 568 kB)

Idéer för arbete med eleverna

För att undersöka detta behöver man minst en meter långa rör med samma tjocklek av olika material som trä, plast och metall samt en tickande klocka. Lyssna först på klockan och sätt den sedan mot vart och ett av rören. Håll för ett öra och lägg det andra mot den fria änden av röret. Hur skiljer sig ljudet från klockans tickande genom de olika materialen?

Naturvetenskapligt innehåll

Ljud är vibrationer som rör sig genom olika material. Vibrationer överförs mellan partiklar om de är tillräckligt nära varandra. Ljudvågor kan transporteras genom gaser, vätskor och fasta ämnen. Ju närmare partiklarna är varandra desto bättre förflyttas ljudet.

Partiklarna i gaser är utspridda, så ljudet går långsammast i gaser. Ljuden går snabbast i fasta ämnen och nästan lika snabbt i vätskor. De flesta av de ljud vi hör går genom luften. Ljud som når oss via fasta ämnen eller vätskor kan låta annorlunda. Detta beror på att ljudets frekvens ändras när det går från ett ämne till ett annat.

Ljud runt hörn

Fysik årskurs 7–9.

Kan ljudet fortplanta sig runt hörn?

A. Stå inte framför radion, du kommer att blockera ljudet.

B. Ljudet färdas i alla riktningar, så du kommer fortfarande att höra det.

C. Ljudet färdas i vågor, så du kommer fortfarande att höra det.

D. Ljudet tar sig runt hinder, men det kommer inte vara lika starkt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kan ljudet fortplanta sig runt hörn Pdf, 680 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 680 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan undersöka detta med en ljudmätare. Om ni inte har någon sådan finns det appar att ladda ner. Börja med att mäta ljudet på olika avstånd och i olika riktningar från en ljudkälla. Placera en stor bok eller något annat hinder framför ljudkällans högtalare och gör om mätningarna på samma avstånd och i samma riktningar som tidigare. Anteckna de värden ni uppmäter och diskutera vilken information detta ger om hur ljud transporteras.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljud rör sig i alla riktningar bort från ljudkällan. Ju längre från ljudkällan desto svagare blir ljudet. Ljud kan reflekteras av hårda ytor och det kan gå runt saker, men ju oftare det händer desto svagare blir ljudet. Till slut är det för svagt för att kunna uppfattas av örat.

Jordbävningen

Fysik årskurs 7–9.

Kan man höra en jordbävning?

A. Det sägs att man kan höra hur jorden vibrerar under en jordbävning.

B. Vibrationerna färdas långa vägar genom jorden så att de kan höras.

C. Vibrationerna överförs till luften och därför kan man höra dem.

D. Vibrationerna är alldeles för långsamma för att vi ska kunna höra dem.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kan man höra en jordbävning Pdf, 684 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 684 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna söka information om jordbävningar, vilken frekvens de har, hur långt de når och hur de registreras. Diskutera sedan utifrån informationen möjligheten att höra en jordbävning.

Naturvetenskapligt innehåll

De flesta jordbävningar uppkommer på grund av spänningar mellan de tektoniska plattorna som bygger upp jordskorpan. Jordbävningar kan även uppkomma vid vulkanutbrott och landhöjningar. När detta sker frigöres stora mängder energi som sprids med seismiska vågor genom jorden. De seismiska vågorna är av två slag. De longitudinella som kan beskrivas med förtätningar och förtunningar i jorden. Den andra sorten kallas transversella och går vinkelrät mot de longitudinella. Det är dessa vågor som gör mest skada.

Rörelserna i jorden mäts med en seismometer. Vibrationer som orsakas av en jordbävning har mycket låg frekvens, normalt sett för låg för att kunna höras, men vi kan känna dem i våra kroppar. Vibrationerna i en jordbävning får andra saker kring oss att vibrera. De kan även fortplantas till luften och kanske kan vi uppfatta dessa vibrationer. Precis som ljudvågor transporteras jordskalven längre och snabbare genom jorden (som är mestadels fasta ämnen och vätskor) än genom luften.

Ljudisolatorer

Fysik årskurs 7–9.

Vad isolerar bäst?

A. Mina öronmuffar håller mig varm men jag kan fortfarande höra saker.

B. Goda värmeisolatorer är vanligtvis bra ljudisolatorer.

C. Ljudisolering har inget att göra med värmeisolering.

D. Bra ljudisolatorer är vanligtvis bra elektriska isolatorer.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad isolerar bäst Pdf, 698 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 698 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera vad som menas med ledare och isolator när det gäller värme, ljud och elektrisk ström och ge exempel på bra ledare och isolatorer. De kan sedan söka efter information vilka ämnen man använder till värme- och ljudisolering. De kan också söka information om vilka ämnen som leder respektive inte leder ström.

Naturvetenskapligt innehåll

Värme kan spridas genom strålning, strömning eller ledning. Här handlar det om ledning och då är luft är en bra värmeisolator. För att klä sig varmt väljer vi kläder som innehåller mycket luft som ull och dun. Vi kan också skapa lager på lager av luft mellan olika plagg. Andra material som används för att isolera är mineralull och frigolit.

En ljudisolator stoppar ljudvågor från att passera igenom genom att absorbera eller reflektera ljudvågor. Hårda material som glas reflekterar ljud och mjuka material med mycket luft absorberar. Många värmeisolatorer är därför även ljudisolatorer. Men vissa hårda material som trä kan vara värmeisolatorer men ändå överföra ljud mycket bra.

Goda elektriska isolatorer hindrar elektrisk ström att passera genom dem på grund av hur partiklarna i materialet beter sig. Material som är bra ljudisolatorer är ofta elektriska isolatorer men inte alltid. Stålull kan vara en bra ljudisolator men leder elektricitet. Ett vakuum förhindrar de flesta typer av energiöverföring, men tillåter att elektromagnetisk strålning överförs.

Fyrverkeriet

Fysik årskurs 7–9.

Ser eller hör du fyrverkeriet först?

A. Om vinden blåser bort ljudet ser vi fyrverkeriet först.

B. Vi ser fyrverkerierna samtidigt som vi hör dem.

C. Vi ser det alltid innan vi hör det.

D. Om det är ett större fyrverkeri blir ljudet snabbare.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Ser eller hör du fyrverkeriet först Pdf, 652 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 652 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera alternativen och söka efter information för att motivera sin uppfattning. Be dem föreslå andra händelser när de upplever att de inte ser och hör en händelse samtidigt.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljus rör sig mycket fortare än ljud vilket gör att man ser vad som händer innan man hör det. Ljusets hastighet är cirka 300 000 000 m/s, att jämföra med ljudets ca 340m/s. Ju längre ifrån man befinner sig desto mer upplever man skillnaden. En tumregel när det gäller åska är att den är 1 km bort om man hinner räkna ett-två-tre, det vill säga att det 3 sekunders tidsskillnad mellan blixt och knall. Det spelar ingen roll om det är blåsigt eller hur stort fyrverket är.

Reflektion och brytning

Fysik årskurs 7–9.

Kan både ljud och ljus reflekteras och brytas?

A. Ljud och ljus kan både reflekteras och brytas.

B. Ljudet kan reflekteras men inte brytas.

C. Om ljuset bryts med vatten måste ljudet också brytas.

D. Ljus kan brytas av luft, men det kan inte ljud.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Kan både ljud och ljus reflekteras och brytas Pdf, 572 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 572 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera och jämföra ljuset och ljudets egenskaper. Använd speglar och linser för att förklara vad som händer när de träffas av ljus. Be dem förklara varför en sked ser böjd ut när den står i ett glas vatten som på bilden. Tipsa dem att söka på synvillor eller hägringar. Ett bra exempel på att ljud reflekteras är eko. Att bryta ljudet är svårare att undersöka.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljus kan både brytas och reflekteras. När ljuset rör sig från vatten till luft bryts det mot vattenytan. Det beror på att ljusets hastighet i vatten är lite lägre än i luft. När ljuset når ögat, tolkar hjärnan vad den ser utifrån tidigare erfarenheter. Den ”vet inte” att ljuset har brutits i vattenytan utan tolkar det som om ljuset rört sig i en rak linje. Rita en bild på strålgången för att underlätta förståelsen.

För att kunna se olika föremål måste ljus reflekteras från dem till våra ögon. Även ljud kan reflekteras och brytas. Om du står framför en hög byggnad och ropar, reflekteras ljudet tillbaka till dig. Du hör ett eko. Ljudets hastighet i luft beror på temperaturen. När ljudet rör sig genom luft med olika temperatur ändras dess hastighet och därmed dess riktning.

Ultraljud

Fysik årskurs 7–9.

Är ultraljud ett ljud?

A. Det kan inte vara ljud eftersom vi inte kan höra något ljud från skannern.

B. Du kan ta en bild med hjälp av röntgenstrålar, men ultraljud är säkrare.

C. En ultraljudsskanning är det enda sättet att ta reda på om barnet utvecklas normalt.

D. Det kan inte vara ljud eftersom vi kan se en bild av barnet på skärmen.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Är ultraljud ett ljud Pdf, 524 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 524 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna söka information om vad som menas med ultraljud och hur det kan användas. Förutom medicinsk användning bör de även hitta ekolodning och djur som navigerar med ultraljud. Prata om vad ordet "ultra" betyder och vad skillnaden är mellan ljud och ultraljud.

Naturvetenskapligt innehåll

Unga människor kan höra ljud mellan 20 och 20 000 Hz och med åldern minskar den övre gränsen. Frekvenser högre än 20 000 Hz är fortfarande ljud men vi kan inte höra dem. Vi kallar dem ultraljud och de används bland annat för att undersöka organ i kroppen, När man sänder ultraljudsvågor in i kroppen reflekteras dessa tillbaka från de olika organen. Det reflekterade ljudet omvandlas till en bild som vi kan se på en skärm.

Reflekterat ljud, ekolod, används för att upptäcka fisk, ubåtar och andra föremål under vatten. Fladdermöss har mycket dålig syn och använder istället ultraljud för att navigera och hitta sitt byte.

Ljudfrekvenser

Fysik årskurs 7–9.

Finns det ljud som vi inte kan höra?

A. Din hund kan höra hundpipan men jag kan inte höra den.

B. Jag tror det beror på att det är en mycket hög frekvens.

C. Jag tror det beror på att det är en mycket lång våglängd.

D. Jag tror det beror på att ljudet rör sig för snabbt för att kunna höras.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Finns det ljud som vi inte kan höra Pdf, 693 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 693 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna få lyssna på ljud med hög frekvens, antingen från en tongenerator eller en hundvisselpipa. Låt dem sedan söka efter information om vilka frekvenser människan och olika djur kan höra. Låt dem även ta reda på praktisk användning av ljud med hög frekvens.

Naturvetenskapligt innehåll

Unga människor kan höra ljud mellan 20 och 20 000 Hz. Med åldern minskar den övre gränsen. Frekvenser högre än 20 000 Hz är fortfarande ljud men vi kan inte höra dem. Vi kallar dem ultraljud. Hundar kan höra mycket högre ljud än människor, upp till ca 60 000 Hz beroende på hundens typ och ålder. Hundpipor ger ett mycket högt ljud som vi inte kan höra men hundar kan. Ultraljud används för att undersöka organ i kroppen, När man sänder ultraljudsvågor in i kroppen reflekteras dessa tillbaka från de olika organen. Det reflekterade ljudet omvandlas till en bild som vi kan se på en skärm. Ekolod är en annan praktisk användning.

Doppler-effekt

Fysik årskurs 7–9.

Vad är doppler-effekt?

A. När bilen närmar sig hörs det som om ljudets frekvens ökar.

B. Händer samma sak när en ljuskälla flyttas?

C. När bilen kör iväg hörs det som om ljudet från avgaserna får en lägre ton.

D. När en ljudkälla flyttas mot eller från mig ändras tonhöjden.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad är doppler-effekt Pdf, 878 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 878 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Be eleverna beskriva hur ljudet från ett utryckningsfordon ändras när det närmar sig respektive kör ifrån dem. Kanske kan ni hitta en inspelning på internet att lyssna på. Låt dem även göra en sökning på dopplereffekt och ljus.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljudets frekvens är antalet vågor per sekund som ljudkällan gör. Ju högre frekvens desto högre tonhöjd. Om ljudkällan rör sig mot dig, hör du ljudet snabbare vilket innebär att tiden mellan vågtopparna minskar och att frekvensen ökar. Ljudvågen blir hoptryckt. När ljudkällan rör sig bort från dig blir ljudvågen mer utsträckt och frekvensen minskar. När objektet passerar dig ändras ljudet snabbt i frekvens från högre till lägre. Örat kan urskilja frekvenser med 5 Hz skillnad.

Samma sak händer när ljus rör sig mot eller från oss. Astronomer använder detta för att beräkna hur snabbt stjärnor eller galaxer närmar sig eller flyttar sig bort från jorden. Denna förändring i frekvensen av en våg kallas Doppler-effekten.

Ljud i vakuum

Fysik årskurs 7–9.

Finns det ljud i vakuum?

A. Ljud existerar inte om det inte finns någon som kan höra det.

B.Ljudet finns även om ingen kan höra det.

C. Ljud existerar inte i vakuum.

D. Ljudet existerar i vakuum men du kan inte höra det.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Finns det ljud i vakuum Pdf, 505 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 505 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna söka efter information om hur astronauterna kommunicerar med varandra. Vilka ljud kan man höra på månen och i rymden? Kanske kan de hitta en science fictionfilm och diskutera hur sanningsenlig den är när det gäller ljudeffekter.

Naturvetenskapligt innehåll

Ljud är vibrationer som rör sig från en ljudkälla till våra öron. Dessa vibrationer fortplantas genom luften och de finns där även om ingen uppfattar dem, det vill säga att ljud kan existera även om det inte är någon som lyssnar. På månen finns det ingen atmosfär och då finns det inte heller några molekyler som kan transportera ljud vilket innebär att det är tyst. Ju fler molekyler det finns i en given volym desto bättre sprids ljudet.