Concept cartoons: miljöfrågor, årskurs 7–9

Här hittar du concept cartoons om miljöfrågor. Eleverna kan diskutera kring serieteckningar om naturvetenskapliga ämnen som: Är biobränslen bra?

Stöd och inspiration till undervisning i biologi, kemi och fysik i årskurs 7–9. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.

Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanerna för biologi, kemi och fysik:

Grundskolans läroplan och kursplaner

Concept cartoons, eller begreppsbubblor, är serieteckningar som uttrycker tankar om olika naturvetenskapliga fenomen eller sammanhang i vardagen. Eleverna fördjupar sig i ett visst ämne eller fråga genom att utbyta idéer med varandra.

Här hittar du vårt samlade stödmaterial med concept cartoons för både tidigare och äldre årskurser:

Concept cartoons i undervisningen

Återvinning eller återanvändning

Kemi årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar återvinning och återanvändning av glasflaskor och burkar.

Concept cartoon:Återvinning eller återanvändning

Återvinning eller återanvändning?

A. Att återanvända glasflaskor och burkar kräver mindre energi än om man återvinner dem.

B. Kärl som ska återanvändas måste steriliseras, och det kräver mer energi.

C. Kärlen måste samlas in och sorteras för att kunna återanvändas eller återvinnas och då går det åt energi.

D. Glas är tillverkat av sand, så det spelar ingen roll var vi slänger dem.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Återvinning eller återanvändningPDF (pdf, 605 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan undersöka vilka förpackningar som återvinns och återanvänds i ett gemensamt utrymme för återvinning och i någon affär. Finns det förpackningar som inte återfinns på dessa platser och hur gör de själva? De kan sedan diskutera för- och nackdelar med de olika alternativen, söka information om och ta fram faktaunderlag.

Kommunerna brukar ha bra information om hur avfall hanteras och om återvinning. Eleverna kan också hitta information om avfallsmängder och hur mycket som återvinns och återanvänds. De kan diskutera och ta ställning till vilka som är de bästa att hantera tomma burkar, flaskor och andra förpackningar, utifrån hur det fungerar den egna kommunen. Diskussion och informationssökning kan fortsätta med att jämföra för- och nackdelar för glas och plast som förpackningsmaterial.

Naturvetenskaplig förklaring

Olika kommuner hanterar avfall på olika sätt. Idag är det vanligt att bränna restavfall, sedan deponeras askan med dess innehåll. På vissa platser läggs allt restavfall på deponi, i dagligt tal kallat soptippen. Ju mer som återvinns och återanvänds desto mindre restavfall blir det.

För att kunna ta ställning till om det är bäst att återvinna eller återanvända måste man titta på den situationen som helhet. Om glas bränns går det åt energi till att smälta glaset. När ugnen svalnar stelnar glaset igen och hamnar på deponi. Resultatet är att energi har förbrukats till ingen nytta. Om glas återvinns går det åt energi till att smälta glaset men energiåtgången är mindre än för nytillverkning av glas. Vid återanvändning måste kärlen rengöras noggrant innan de kan användas igen, vilket kräver energi och andra resurser.

Plast bryts inte ner och ska därför inte deponeras. Om plast bränns omvandlas de flesta plaster till koldioxid och vatten. Den bundna energin omvandlas till värme som oftast används som fjärrvärme. Vid återvinning smälts plasten och nya plastföremål kan tillverkas. Då behöver man inte tillverka ny plast av olja. Forskning och utveckling av nya material pågår, till exempel om ved som ska kunna ersätta plast.

Tygblöjor

Kemi årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar om tygblöjor är bättre än engångsblöjor.

Concept cartoon: Är tygblöjor bättre

Är tygblöjor bättre?

A. Jag vill ha tygblöjor eftersom det är bättre för miljön.

B. Det är inte hygieniskt att återanvända blöjor.

C. Det går åt mer energi till att tvätta tygblöjor rena än att framställa engångsblöjor.

D. Engångsblöjor är inte biologiskt nedbrytbara, så det blir mer sopor.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Är tygblöjor bättrePDF (pdf, 656 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan jämföra materialen i tygblöjor och engångsblöjor. De kan läsa innehållsdeklarationer och söka information på tillverkarnas webbsidor om råmaterial, energiförbrukning, vattenförbrukning och avfallshantering.

Eleverna kan ta fram tvättråd för tygblöjorna. De kan undersöka hur mycket vätska de olika blöjorna kan absorbera. Sedan kan de diskutera och ta ställning till huruvida det är bra om fler använder tygblöjor.

Naturvetenskaplig förklaring

Moderna engångsblöjor kan absorbera mycket vätska, Det finns flera olika plastmaterial i dem och de kan inte återvinnas. Efter användning hamnar de i restavfallet och bränns eller deponeras. Om blöjorna bränns omvandlas den kemiska energin till värme som kan användas som fjärrvärme. Om de deponeras tar det lång tid innan de har brutits ner. Tygblöjor kan användas många gånger och tvättas i 60 grader efter användning.

Användning av marken

Biologi årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar hur vi bäst använder marken.

Concept cartoon: Hur använder vi marken bäst

Hur använder vi marken bäst?

A. Det är viktigast att använda mark för odling av grödor.

B. Det är viktigare att använda marken för boskapsdjur.

C. Det är viktigare att använda marken för bostäder.

D. Det är viktigare att använda marken för biobränslen.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur använder vi marken bästPDF (pdf, 796 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan ge exempel på och diskutera olika sätt att använda mark i den trakt eller kommun där de bor. Sedan kan de diskutera vilka marker som passar bäst för odling och vilka intressekonflikter det finns för hur mark ska användas och vad det beror på.

Eleverna kan också titta på en lokal och aktuell fråga om markanvändning – anläggning av en väg, byggen av bostäder eller affärer med mera. Sedan kan de söka information som de kan använda för olika argument. Slutligen kan de diskutera eller argumentera för olika valalternativ.

Naturvetenskaplig förklaring

Frågar om markanvändning innehåller ofta intressekonflikter. I vissa områden är marken bördig och lämplig för jordbruk. Samtidigt kan närliggande kommuner ha behov mark för att bygga bostäder eller anlägga vägar när befolkningen växer. Ibland står frågor kring biologisk mångfald och bevarande av arter i konflikt med till exempel vägbyggen.

Förbränningsanläggning

Kemi årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar om en förbränningsanläggning behövs.

Concept cartoon: Behöver vi en förbränningsanläggning

Behöver vi en förbränningsanläggning?

A. Vi vill inte ha en förbränningsanläggning – det kommer att förorena vår stad.

B. En modern förbränningsanläggning ger mycket lite föroreningar.

C. Om vi inte förbränner skräpet, kommer det att stanna kvar i marken för alltid.

D. Vi kan få energi från skräp genom att bränna det.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Behöver vi en förbränningsanläggningPDF (pdf, 704 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om för- och nackdelar med förbränningsanläggningar. De kan ta reda på hur det ser ut i den egna kommunen och kanske göra ett studiebesök på en anläggning. Sedan kan eleverna göra olika typer av framställningar där de presenterar olika argument. Framställningarna anpassas till de mottagare som eleverna har valt eller tilldelats.

Naturvetenskaplig förklaring

Förbränning sker i vedspisar, bilar, kolkraftverk, anläggningar för sopförbränning med mera. Vid förbränning reagerar organiskt material med syre och det bildas koldioxid och vatten. Beroende på vilket bränsle som används kan andra ämnen också bildas, till exempel kväveoxider och svaveloxider.

Vid förbränningen omvandlas den kemiska energin till andra energiformer – rörelseenergi och värme. I många kommuner finns förbränningsanläggningar för sopor. Värmen går då ofta ut i fjärrvärmesystemet. I anläggningarna renas avgaserna. För att förbränningen ska vara bra ska soporna endast innehålla material som inte kan återvinnas på annat sätt. Glas och metall är inte lämpligt eftersom dessa material endast smälter vilket kräver energi. Man kan bränna plast, papper och matavfall, men å andra sidan kan dessa material ofta återvinnas.

Elbilar

Fysik årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar om det ur miljösynpunkt är bra att använda elbilar.

Concept cartoon: Ska vi använda elbilar

Ska vi använda elbilar?

A. Jag har en elbil så jag använder inte lika mycket fossilt bränsle.

B. De ger avgaser, men inte lika mycket som vanliga bilar.

C. Elbilar ger inga föroreningar.

D. Fossila bränslen används för att framställa elen som bilen använder.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Ska vi använda elbilarPDF (pdf, 735 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om bilar som drivs på olika sätt och jämföra hur de påverkar miljön. De kan ta fram för- och nackdelar med olika lösningar, diskutera dessa och ta ställning för huruvida elbilar är en bra lösning. Sedan kan eleverna söka information om och diskutera olika lösningar för transporter i kommunen eller i landet.

Naturvetenskaplig förklaring

Elbilar drivs med el som har genererats på något sätt. Beroende på hur elen har producerats blir miljöeffekterna olika. Bilarna har också batterier som kräver energi och material för framställning. Alla bilar kräver energi och material för tillverkning. Vid förbränning av bensin och diesel bildas växthusgaser. Diesel ger mindre växthusgaser än bensin men genererar mer partiklar och kväveoxider, Utsläppen varierar också med hur bränslesnål bilen är.

Kärnkraft

Fysik årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar om kärnkraften är miljövänlig.

Concept cartoon: Är kärnkraft miljövänlig

Är kärnkraft miljövänlig?

A. Kärnkraft kommer inte att ta slut.

B. Kärnkraft producerar inte växthusgaser.

C. Kärnkraft är miljövänligt.

D. Den kan inte vara miljövänligt eftersom det går åt mycket energi att bygga och driva reaktorn.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Är kärnkraft miljövänligPDF (pdf, 728 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan börja med att diskutera olika energislag och vilka som är mer eller mindre miljövänliga. De kan söka information om vilka miljöeffekter olika energislag har. Låt eleverna ta fram information om kärnkraft, hur den fungerar och jämföra kärnkraft, fossila bränsle och förnyelsebara bränslen med avseende på miljö, effekt med mera. De kan också ta fram argument för eller emot att stänga de kärnkraftverk som finns kvar i Sverige.

Naturvetenskaplig förklaring

I en kärnreaktor värms vatten upp av den energi som frigörs då urankärnor klyvs – fission. Det går att få ut mycket stora energimängder ur ett kärnkraftverk. Avfallet är radioaktivt och behöver lagras under säkra förhållanden under mycket lång tid. Också brytningen av uran kräver energi och alstrar radioaktivt avfall. Kärnkraft ger inga andra föroreningar och det bildas inga växthusgaser. Det är energikrävande och dyrt att bygga kärnreaktorer.

Biobränslen

Kemi och fysik årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar om det är bra att använda biobränslen.

Concept cartoon: Är biobränslen bra

Är biobränslen bra?

A. Jag använder biobränslen för att spara energi.

B. Det kräver mer energi att tillverka biobränslen än vad man sparar.

C. Biobränslen ger mindre föroreningar.

D. Biobränslen gör att vi använder mindre olja.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Är biobränslen braPDF (pdf, 855 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om biobränslen, vad som räknas som sådana, hur de framställs och vilka miljöeffekter de har. De kan diskutera olika intressekonflikter om hur olika resurser ska användas, till exempel om jordbruksmark ska användas för odling av grödor till mat eller biobränslen.

Naturvetenskaplig förklaring

Biobränslen tillverkas av växter eller organiskt avfall och vid rötning av slam ifrån avloppsreningsverk. De är förnyelsebara bränslen eftersom den koldioxid som bildas vid förbränning har tagits upp i nutid till skillnad mot fossila bränslen. Där frigörs koldioxid som bundits in för många miljoner år sedan. För att bedöma miljöeffekter måste man se på hela kedjan från odling, tillverkning och förbränning. Det finns många intressekonflikter om hur jordbruksmark ska användas. Är det bäst att av rapsen tillverka olja för livsmedel eller för bränsle?

Klimatförändringar

Fysik årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar klimatförändringar.

Concept cartoon: Är det klimatförändringar på gång

Är det klimatförändringar på gång?

A. Vissa dagar är det väldigt kallt, så det kan inte vara någon klimatförändring.

B. Vissa dagar är det väldigt varmt, så det måste vara klimatförändringar på gång.

C. Man kan inte använda vädret för att bedöma om vi har en klimatförändring.

D. Det finns mätningar under många år och de visar att klimatet ändras.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Är det klimatförändringar på gångPDF (pdf, 697 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera och söka information om skillnaden mellan väder och klimat, om global uppvärmning och klimatförändringar och vilka orsakerna är. De kan ta reda på vad effekterna av uppvärmningen blir på olika platser. Eleverna kan sedan ta fram förslag på hur vi kan minska utsläpp av växthusgaser genom insatser på olika nivåer. De kan föreslå saker som de själva kan göra utifrån sin egen situation.

Naturvetenskaplig förklaring

Vädret beskriver det vi dagligen upplever, till exempel temperatur, regn, vind och andra förhållanden. Det kan förändras snabbt. Klimatet är ett genomsnitt av mätningar som gjorts under många år. En typisk klimatlängd som används i meteorologin är 30 år. Medeltemperaturen har höjts och koldioxidhalten i luften har ökat under många år. De festa forskare är överens om att det har ett samband och att vi ser klimatförändringar som orsakas av den globala uppvärmningen.

Växthuseffekten

Fysik årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar vad växthuseffekten beror på.

Växthuseffekten

Växthuseffekten

A. Jordens atmosfär fungerar som ett växthus eftersom det finns en massa CO2.

B. Det finns flera gaser i atmosfären som ger växthuseffekt.

C. CO2 orsakar surt regn, inte växthuseffekten.

D. Det är hålet i ozonskiktet som ger extra värme.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: VäxthuseffektenPDF (pdf, 693 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om den naturliga och förhöjda växthuseffekten på webbsidor, till exempel SMHI och Naturvårdsverket. De kan diskutera fördelar och nackdelar med att använda liknelsen växthus.

Eleverna kan mäta temperaturen utomhus och i ett växthus under olika väderbetingelser. De kan också göra en modell av ett växthus med en glaskupa, belysa det och mäta temperaturen. Vidare kan de ge förslag på hur man kan arbeta för att hejda klimatförändringarna på individuell och strukturell nivå. Eleverna kan klargöra frågan om uttunningen av ozonskiktet och vilka effekter det har.

Naturvetenskaplig förklaring

Solens strålningsenergi omvandlas på jorden till olika energiformer. Slutligen blir all energi värme som går ut i rymden. Tack vare växthuseffekten har vi en temperatur på jorden som ger förutsättningar ör livet här. Växthusgaser i atmosfären som vattenånga, koldioxid och metan har absorberat en del värme Ett balanserat system har utvecklats. Det är den så kallade naturliga växthuseffekten, Så länge värme som motsvarar den instrålande energin lämnar jorden sker ingen ändring av jordens temperatur. Men när halten av växthusgaser, framför allt av koldioxid, ökar absorberas mer värme och temperaturen stiger. Vi får en ökad växthuseffekt. Effekten varierar olika platser på jorden.

Försurning orsakas av framför allt svavel- och kväveoxider som bildas vid förbränning. På senare tid har det dock uppmärksammats att haven blir surare, Den huvudsakliga orsaken är koldioxid som bildas vid förbränning av olja, kol och gas löses i haven. Koldioxid bildar då kolsyra och pH sjunker. Under det senaste seklet har haven tagit upp ca 40 % av koldioxidutsläppet.

Odla tomater

Biologi årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar var det är bäst att odla tomater.

Concept cartoon: Var ska vi odla tomater

Var ska vi odla tomater?

A. Det är bättre att odla tomater i varma länder, så att inga växthus behöver värmas upp.

B. Vatten kan vara bristvara i varma länder.

C. Det är bättre att bara äta tomater på sommaren.

D. Om vi inte importerar dem kommer människor att bli arbetslösa.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Var ska vi odla tomaterPDF (pdf, 862 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om hur tomater odlas i Sverige under olika årstider och i olika delar av landet. De kan till exempel lista händelser som påverkar miljön på olika sätt – odling, transporter och uppvärmning av växthus och vilka miljöeffekterna är. På samma sätt kan de göra med tomater som odlas i till exempel Sydeuropa. Därefter kan de ta fram olika förslag på hur man kan resonera när man väljer tomater under olika årstider och motivera dessa alternativ. De kan vara bra att begränsa uppgiften till att titta på koldioxidutsläpp och klimatpåverkan.

Naturvetenskaplig förklaring

I Sverige odlas tomater i växthus på vintern. De kräver uppvärmning och även belysning, särskilt i de norra delarna av landet. Beroende på hur det görs blir klimateffekterna olika. Å andra sidan kräver tomater som odlas på sydligare platser transporter. Det är svårt att avgöra vilket som är det bästa alternativet.

Spara vatten

Kemi årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar om vi behöver spara vatten.

Concept cartoon: Måste vi spara vatten

Måste vi spara vatten?

A. Vi behöver inte spara vatten när det regnar.

B. Vi behöver samla upp vatten så att vi har när det inte regnar.

C. Vi kan alltid få vatten genom att vrida på kranen.

D. Vattnets kretslopp innebär att det alltid finns vatten.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Måste vi spara vattenPDF (pdf, 791 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad de själva använder vatten till och uppskatta eller mäta hur mycket vatten de använder under ett dygn. De kan diskutera vad vatten används till i samhället i stort – i olika verksamheter och näringsgrenar. Eleverna kan söka information om var dricksvattnet i kommunen kommer ifrån och hur det behandlas innan det går ut ledningarna. De kan söka information om och diskutera när och varför det blir torka och vilka effekterna kan bli. Eleverna kan resonera om det finns behov av att spara vatten och hur det kan gå till.

Naturvetenskaplig förklaring

Tillgång till rent vatten är ett grundläggande behov för människan. Dricksvattnet i Sverige kommer från grundvatten och insjöar. Vattnet behandlas och renas innan det går ut som dricksvatten. Vattens kretslopp beskriver hur vatten förflyttas mellan mark, luft och vattendrag.

Konsekvenser av skogsavverkning

Biologi årskurs 7–9. Eleverna på bilden diskuterar vilka konsekvenser skogsavverkningen har.

Concept cartoon: Vilka konsekvenser har skogsavverkningen

Vilka konsekvenser har skogsavverkningen?

A. Att avverka skog är inget problem så länge vi planterar nya träd.

B. Att odla mat är viktigare för oss än skogen.

C. Vissa länder har redan blivit av med det mesta av sina skogar, så avskogning är inte något problem.

D. Skogen hjälper till att stabilisera väder och klimat.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vilka konsekvenser har skogsavverkningenPDF (pdf, 740 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan söka information om skog, miljö och klimat. De kan ta reda på hur svenskt skogsbruk fungerar och vilka intressekonflikter det finns. De kan använda många olika webbplatser, till exempel Skogen i skolan, Naturvårdsverket och andra organisationers. Eleverna kan sedan ta fram information om jordens regnskogar, var de finns, vad de betyder och vilka intressekonflikter som finns.

Naturvetenskaplig förklaring

Träden i skogen tar upp koldioxid i fotosyntesen. De tar upp mer koldioxid än vad som avges i förbränningen, även kallat respirationen. På nätterna och under de månader de saknar löv eller det är för kallt för fotosyntes, producerar träden koldioxid i förbränningen. Ingen koldioxid tas då upp i fotosyntes. Dött material som kvistar barr/löv med mera förbrukar också koldioxid i förbränningen. I en växande skog bildas det mer koldioxid än vad som används. När ved används som bränsle frigörs koldioxid. Men ved är ändå en förnyelsebar energikälla eftersom koldioxiden som frigörs har tagit upp från luften i nutid. I fossila bränslen frigörs koldioxid som tagits upp för många miljoner år sedan.

Om skog återplanteras efter avverkning tar de växande plantorna upp koldioxid och det bli ingen ökning av koldioxidhalten på grund av avverkning. Träd höjer grundvattennivån och hindrar jorderosion. Sverige är efter Ryssland Europas skogrikaste land och skogen är en viktig näringsgren.

Regnskog finns i tropikerna. Nederbörden där är riklig. Träden är höga och bildar nästan ett tak vilket gör att inte mycket ljus når marken och det finns i princip ingen markvegetation. Värmen och fukten gör att organiskt material bryts ner snabbt och jordlagret blir därmed tunt. Om regnskogen avverkas är det stor risk för kraftig erosion.

Senast uppdaterad 17 oktober 2019