Forskning om Lärlingsutbildning

Här kan du läsa två forskningsrapporter om lärlingsutbildning. Lärlingscentrum på Skolverket har genomdrivit ett forskningsprojekt tillsammans med Stockholms universitet, för att ta reda på mera fakta om lärlingsutbildning.

En lärling arbetar i en hotellreception med andra medarbetare. Två gäster står på andra sidan disken.
Konkreta tips

Rapport 1: Tre fallstudier av yrkeskunnande inom lärlingsutbildning

Lärlingsutbildning på gymnasiet befinner sig under utveckling. Ett syfte för lärlingsprogrammen är att erbjuda elever möjligheter att utveckla sitt yrkeskunnande ”i praktiken”. På arbetsplatserna är yrkeskunnandet inbäddat i olika handlingar, medan teori och praktik ofta skiljs åt i skolverksamheten.

Yrkeskunnande i tre verksamheter

I projektet ”Yrkeskunnande i praktiken” studeras hur yrkeskunnande kommer till uttryck i de yrkesverksamheter som lärlingselever deltar i under sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl). Detta kunnande är i stor utsträckning ”tyst” och kommer till uttryck i handlingar. I studien undersöks vad som utgör centralt yrkeskunnande i tre yrkesverksamheter där lärlingselever deltar: en frisörsalong, en förskola och ett skolkök.

I fallstudierna ser vi att yrkeskunnande är i hög grad beroende av arbetsplatsens karaktär. Gemensamt för alla tre yrken är att eleverna bland annat behöver utveckla ett yrkesmässigt omdöme. Yrkesmässigt omdöme innebär att kunna bedöma och fatta beslut i relation till olika uppgifter i verksamheten. Detta tar tid och kräver att eleven, tillsammans med andra, återkommande deltar i ett brett spektrum av uppgifter. Först med mycket handledning och sedan allt mer självständigt.

Olika förståelser om yrkeskunnande

Eftersom yrkeslärare och handledare är orienterade mot olika verksamheter – skola respektive den specifika arbetsplatsen – har de ibland olika förståelser gällande det yrkeskunnande eleven ska utveckla. Yrkeslärarna använder lydelser ur skolans styrdokument, medan de yrkesverksamma talar utifrån villkoren på sin arbetsplats med siktet inställt på att göra eleven möjlig att anställa på arbetsplatsen när de talar om yrkeskunnande.

Forskning och fördjupning

Rapport 2: Lärling eller skolutbildning – olika vägar mot samma mål?

Ett uttalat syfte med dagens gymnasiala lärlingsutbildning är att erbjuda attraktiva alternativ för såväl elever som arbetsgivare till de reguljära yrkesprogrammen. Skola och arbete utgör olika verksamheter med åtskilda mål. Det innebär att vilka aspekter av kunnande som betonas i respektive verksamhet skiljer sig åt. Mycket av yrkeskunnandet är tyst, då så kallad färdighets- och förtrogenhetskunskap kan vara svår att uttrycka språkligt. I skolan omvandlas yrkeskunnande till kunskapsinnehåll i yrkesämnen och genomgår då ofta en teoretisering. Dessutom finns en tradition av att i skolan åtskilja teoretiskt och praktiskt kunnande.

Upplägg i två olika gymnasieprogram

I detta projekt studeras ”kunnande-i-handling” i en jämförande studie av två åtskilda utbildningssituationer: dels arbetsplatsförlagt lärande (apl) i lärlingsutbildning, dels motsvarande apl för den skolförlagda yrkesutbildningen. För att bidra till ytterligare jämförbarhet på en mer övergripande nivå, har det aktuella upplägget genomförts för två åtskilda gymnasieprogram: Barn- och fritidsprogrammet (BF) respektive Fordons- och transportprogrammet (FT). Syftet är att beskriva lärlingsutbildningarnas särart i jämförelse med skolförlagda program.

Resultaten visar att oavsett program karaktäriseras apl av ett fokus på att utveckla färdigheter och förtrogenhet i första hand. I skolundervisningen är utgångspunkten att utveckla en elementär teoretisk uppfattning (byggd på dimensioner av fakta och förståelse) som grund för praktiken; oavsett om praktiken sedan genomförs i skolans fordonsverkstad eller under apl. På detta sätt framstår det som det finns en idé om att praktiska handlingar är tillämpning av teori, något som problematiseras i en relationell kunskapssyn.

Elever uppvisar självständighet

Att lärlingseleverna är ute på apl i längre sammanhängande perioder än de skolförlagda eleverna leder till att lärlingseleverna får fler möjligheter att öva på uppgifter där färdighet och förtrogenhet är i förgrunden, vilket kan komma till uttryck i ett relativt högre tempo eller att ha en blick för vad de ska göra på arbetsplatserna. Lärlingseleverna uppvisar därmed något större självständighet och har en mer etablerad plats i en yrkesgemenskap visavi de skolförlagda eleverna.

En grundläggande skillnad mellan utbildningsformerna utgörs av att lärlingseleverna huvudsakligen ska utveckla yrkeskunnande på arbetsplatsen, medan de skolförlagda eleverna till övervägande del ska utveckla yrkeskunnande genom skolundervisningen. På arbetsplatser och i skolans verksamhet betonas olika aspekter av yrkeskunnande. Därav framstår det som motsägelsefullt att eleverna till syvende och sist bedöms utifrån dimensioner formulerade med utgångspunkt i skolans ämnesplaner och examensmål.

Forskning och fördjupning
Senast uppdaterad 21 februari 2020