Främlingsfientlighet – teori och regelverk

Skolan ska aktivt motverka tendenser till diskriminering på grund av bl.a. kön, etnisk tillhörighet, religion, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Främlingsfientlighet och intolerans ska mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

För att skolan ska kunna göra det behöver lärare och annan personal ha kunskap om vad främlingsfientlighet, rasism och intolerans är och hur problemen kan visa sig i skolan och i samhället i stort. Inom forskningen och i samhällsdebatten uttrycks olika uppfattningar om vad begreppen står för och hur de kommer till uttryck. En del menar att begreppen är synonyma, andra menar att de står för olika betydelser och vissa anser att det finns begrepp som är problematiska att använda.

Stereotypa föreställningar

Förenklat kan främlingsfientlighet, rasism och intolerans sägas representera idéer, företeelser och förhållningssätt som i grunden handlar om förutfattade och stereotypa föreställningar om en grupp människor utifrån t.ex. kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet eller om människor som uppfattas bryta mot majoritetssamhällets normer när det gäller t.ex. sexualitet och identitet.

Historiskt sett har främlingsfientlighet, rasism och intolerans framförallt ansetts komma till uttryck på en individuell nivå genom enskilda individers övertygelser och medvetna handlingar. På senare år har ett strukturellt synsätt vuxit fram i forskningen och i samhällsdebatten som menar att främlingsfientlighet, rasism och intolerans inte i första hand handlar om enskilda människors medvetna agerande utan att problemen är en del av samhällets struktur och normer.

Samsyn eftersträvansvärd

Ordens betydelser är viktiga och en samsyn är eftersträvansvärd men i och utanför klassrummet sker allt direkt - lärare och annan personal i skolan behöver ofta agera snabbt. Det kräver att skolan kontinuerligt diskuterar frågor om rasism, främlingsfientlighet och intolerans, hur problemen kan komma till uttryck i skolan och vilket uppdrag skolan har kopplat till dessa frågor.

Här hittar ni frågor och svar om lagstiftningen och skolans ansvar i arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans.

1. I vilka olika lagar finns bestämmelser som kan vara nödvändiga att känna till i arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans?

Skolans arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans styrs inte bara av skollagen och läroplanerna. Arbetet kan väcka frågor som kräver viss kunskap om annan lagstiftning. Här är några exempel:

Regeringsformen (grundlag):

I regeringsformen finns bestämmelser som är generellt utformade och som beskriver mål för hur samhällets verksamhet ska bedrivas. Här anges t.ex. att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet och att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Regeringsformen innehåller också bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter som ger var och en ett skydd i förhållande till det allmänna. Här finns t.ex. de olika opinionsfriheterna (som yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och religionsfrihet) och de begränsningar som får göras av dessa. Ett exempel är att det allmänna inte får tvinga någon att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (grundlagar):

Här finns åsikts- och yttrandefrihet som offentliggörs i olika medier inskrivna. Det innebär att barn och elever har rätt till åsikter som inte är förenliga med skolans värdegrund. Det innebär dock inte en obegränsad rätt att uttrycka och sprida sina åsikter. Detsamma gäller för lärare som i sin yrkesutövning ska förmedla och förankra den värdegrund som finns beskriven i skollagen.

Brottsbalken:

Om det är fråga om brott gäller brottsbalken. Brott som kan ha samband med främlingsfientlighet och intolerans kan vara exempelvis hets mot folkgrupp eller olaga diskriminering.

Diskrimineringslagen:

Vid trakasserier och annan diskriminering som har samband med någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, till exempel etnisk tillhörighet, blir diskrimineringslagen tillämplig. Skollagens bestämmelser om kränkande behandling är endast tillämpliga om det inträffade inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Offentlighets- och sekretesslagen:

Här kan det finnas begränsningar för vilka uppgifter som får lämnas ut vid till exempel olika former av samarbete mellan skolor, huvudmän och myndigheter.

Arbetsmiljölagen:

Denna lag reglerar arbetsmiljön för både elever och personal.

Socialtjänstlagen:

Här finns en skyldighet för bland annat personal i förskola och skola att vid misstanke om att ett barn eller en elev far illa göra en anmälan till socialnämnden.

2. Vad innebär skollagens bestämmelse om skolans värdegrund och demokratiska uppdrag?

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta kunskap och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (1 kap. 4 § skollagen).

Formuleringarna är allmänt hållna och utgör i första hand en utgångspunkt för tolkningen av andra mer konkret utformade bestämmelser i skollagen och läroplanerna. Med värden avses förskolans och skolans värdegrund som ska utgå från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Det närmare innehållet i dessa rättigheter uttrycks i flera internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Bestämmelser om utbildningens syfte finns bl.a. i art. 29 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) samt i art. 13 i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar innebär att det måste finnas kunskap hos såväl förskollärare, lärare och annan personal som hos barn och elever om vad dessa värderingar och rättigheter innebär och hur de kan förverkligas. (prop. 2009/10:165 s 634)

Värdegrunden och utbildningens innehåll regleras också i de olika skolformernas läroplaner.

3. Vilka delar av skollagen kan det vara bra att känna till?

För att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete för alla elevers lika rättigheter och möjligheter är det viktigt att känna till vilka skyldigheter som finns i skollagens olika delar. Här följer några exempel på kapitel i skollagen som kan bli tillämpliga beroende på den aktuella situationen.

1 kapitlet:

Här finns bland annat bestämmelser som gäller förskolans och skolans värdegrund och demokratiska uppdrag och utbildningens utformning i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. I kapitlet finns den så kallade portalparagrafen om särskild hänsyn till barnets bästa och en direkt hänvisning till diskrimineringslagen.

2 kapitlet:

Här finns bland annat bestämmelser om rektorns och lärarnas ansvar och befogenheter samt bestämmelser om varning och återkallelse av lärarlegitimation. Här regleras även elevhälsan. Även bestämmelser om registerkontroll av personal samt kompetensutveckling för personal finns här.

3 kapitlet:

Här finns bland annat regelverket som gäller särskilt stöd. Särskilt stöd ges när det kan befaras att en elev inte kommer att nå upp till kunskapskraven. Det kan också ges om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation, till exempel sociala svårigheter.

4 kapitlet:

Här regleras bland annat det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel kravet på att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det kommer fram att det finns brister i verksamheten. Även bestämmelser om elevers och vårdnadshavares rätt till delaktighet och inflytande finns här.

5 kapitlet:

Här finns regelverket om trygghet och studiero, till exempel de disciplinära åtgärder som finns för vissa skolformer. Här finns också bestämmelsen om att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero samt en hänvisning till arbetsmiljölagen.

6 kapitlet:

Här finns bestämmelserna om kränkande behandling. Det är dock viktigt att komma ihåg skillnaden mellan trakasserier och annan kränkande behandling. Trakasserier har samband med någon av de diskrimineringsgrunder som finns i diskrimineringslagen och då är det den lagstiftningen som gäller.

7 kapitlet:

Här finns bland annat reglerna om skolplikt och rätt till utbildning. Även de elever som agerar i strid mot skolans värdegrund och kanske även begår brott har fortfarande rätt till utbildning och, om eleven är bosatt i landet, även skolplikt.

10 kapitlet:

Här finns bland annat bestämmelserna om möjligheten till permanent omplacering i kommunala grundskolor.

29 kapitlet:

Här finns bland annat hänvisningen till socialtjänstlagen där anmälningsskyldigheten vid misstanke om att barn far illa regleras.

4. Vad innebär skollagens bestämmelse om utbildningens utformning?

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare anges att var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska också vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 § skollagen).

Av förarbetena framgår att enligt läroplanen sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. Här ingår också att utbildningen ska syfta till att förverkliga barnets specifika rättigheter enligt barnkonventionen, bland annat respekt för barnets kulturella identitet och språk. Med uttrycket ”var och en som verkar inom utbildningen” avses anställda och andra som har uppdrag i verksamheten.

5. Vad kan vara viktigt att komma ihåg när det gäller åsikts- och yttrandefrihet?

Det är viktigt att komma ihåg att bland de mänskliga rättigheter som skolan ska förmedla och förankra respekt för finns åsikts- och yttrandefriheten. Det innebär att barn och elever har rätt att ha åsikter som står i strid med skolans värdegrund. Skolpersonal kan och ska bemöta sådana åsikter, men kan inte tvinga en elev att ändra sin åsikt eller berätta varifrån den kommer.

När det gäller skolans personal innebär dock skyldigheten för var och en som verkar inom utbildningen att främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling att det inte finns utrymme för att inom ramen för åsikts- och yttrandefriheten utsätta elever för trakasserier eller annan kränkande behandling.

6. Vad har skolan för ansvar för att arbeta mot diskriminering och annan kränkande behandling?

Skolan har ett ansvar för att se till att barn och elever inte utsätts för diskriminering och kränkande behandling samt att utreda och åtgärda om något sådant inträffar. Det finns också en skyldighet enligt både skollagen och diskrimineringslagen att arbeta med aktiva åtgärder. Det är huvudmannen för verksamheten som är ytterst ansvarig för att de krav som ställs enligt skollagen och diskrimineringslagen uppfylls. Huvudmannen har därmed också ett ansvar för diskriminerande handlingar som utförs av anställda i förhållande till barn och elever.

7. Vad är det för skillnad mellan kränkande behandling och diskriminering?

I skollagen menas med kränkande behandling ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet (6 kap 3 §).En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna – kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns olika former av diskriminering- direkt, indirekt, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (1 kap 4 §). Vad som är diskriminering eller inte bedöms i varje enskilt fall.

8. Vad innebär trakasserier?

Trakasserier är en form av diskriminering och innebär ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen (1 kap 4 §). De skyddade diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

9. Finns det några undantag från diskrimineringsförbudet?

I vissa fall kan det finnas undantag från diskrimineringsförbudet. Inom förskolan och grundskolan får man till exempel behandla barn och elever olika utifrån ålder, till exempel dela upp dem i olika grupper eller klasser. Inom övriga utbildningsområdet är särbehandling som har samband med ålder tillåten om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

10. Vad innebär utrednings- och åtgärdsskyldigheten?

En huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev har upplevt sig eller upplever sig trakasserad i samband med verksamheten, är skyldig att utreda om trakasserier eller sexuella trakasserier har ägt rum och i så fall agera för att det inte ska inträffa igen. Hur omfattande utredningsskyldigheten är bedöms utifrån det enskilda fallet. Huvudmannen måste, i det enskilda fallet, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Ansvaret för att genomföra utredningen och åtgärderna är ofta delegerat till rektor, lärare eller annan personal i den dagliga verksamheten.

Utredningens- och åtgärdsskyldigheten gäller trakasserier från personal eller från andra barn eller elever. Ansvaret gäller trakasserier som har samband med verksamheten och det innebär att det även kan omfatta händelser som inträffat utanför skolområdet till exempel på en skolutflykt.

11. Vad är aktiva åtgärder?

Huvudmannen för en förskola eller skola ska se till att det inom varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling[1] eller diskriminering[2] av barn och elever så kallade aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka kränkande behandling och diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever.

Huvudmannen ska se till att det dels genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, dels årligen upprättas en plan mot kränkande behandling.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

12. Vad innebär arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen?

Huvudmannen ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg. De fyra stegen är att undersöka, åtgärda och följa upp. Utbildningsanordnaren ska också ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Arbetet ska dokumenteras löpande.

DO:s webbplats om aktiva åtgärderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

13. Vad är skolan skyldig att göra vid trakasserier eller annan kränkande behandling?

Skolan har alltid en skyldighet att utreda uppgifter om trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med skolverksamheten och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Skolan är också skyldig att se till att det genomförs åtgärder för att förebygga att elever utsätts för trakasserier eller kränkande behandling. Det är viktigt att skolan beaktar barnperspektivet och att de elever som utsatts för trakasserier eller andra kränkningar får komma till tals.

Utredningen kan leda till att olika former av åtgärder, till exempel att disciplinära åtgärder vidtas eller en utredning om behov av särskilt stöd för en elev inleds.

Utredningen kan också komma att visa på exempelvis behov av kompetensutveckling av personal. Om utredningen visar att en lärare agerat olämpligt kan en anmälan till lärarnas ansvarsnämnd, LAN, göras.

14. När finns en skyldighet att göra orosanmälan till socialnämnden?

Personal i förskolan och skolan är skyldig att göra en orosanmälan om det finns misstanke om att ett barn eller en elev far illa. En bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. Om det finns misstanke om att eleven till exempel far illa i hemmet eller är på väg att dras in i kriminalitet är det inte enbart elevens åsikt som gör att anmälningsskyldigheten aktualiseras.


Poddar till teori och regelverk

Historikern Lena Berggren går igenom rasistiska ideologier genom historien. Från antikens Grekland – via Bibeln och Columbus – och fram till idag. Berggren resonerar också om varför kunskap inte nödvändigtvis motverkar rasism. Och om varför vi kan behöva acceptera att rasism alltid kommer att finnas, för att på så sätt kunna få ett samhälle med minsta möjliga rasism.

Lyssna på podd hos Forum för levande historia: Historikern Lena Berggren länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
om rasism då och nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ur ett sociologiskt perspektiv är rasismen strukturell och måste förstås på samhällsnivå. Tänker man den tanken vidare så är vi alla en del av samhällets strukturer och därmed alla i någon mån rasister. Det här resonerar sociologi-forskaren Carina Tigervall om. Tigervall har bland annat tittat på adoptivbarns upplevelser av rasism, vilket visar hur mycket utseende betyder. För vid rasism mot adopterade kan faktorer som kultur och religion räknas bort – den enda anledningen som finns kvar till att de
adopterade utsätts för rasism är utseende. Carina Tigervall är fil. dr i sociologi vid socialhögskolan i Lund.

Lyssna på podd hos Forum för levande historia: Sociologen Carina Tigervall om vardagsrasism och utseendelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad 28 juni 2019