Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan

Förskolan ska bidra till att bygga upp barns positiva framtidstro. Här finns förslag på hur du kan arbeta med hållbarhet, hälsa och välbefinnande tillsammans med barnen.

Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet

Barn växer upp med snabba förändringar i sin omvärld. De möter nya människor och nya situationer och de ska lära sig att samspela och att bidra till en hållbar utveckling, såväl en ekonomisk och social som en miljömässig. Förskolan har en viktig roll i hur barn lär sig att möta olika utmaningar och att börja föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv.

Internationella mål för hållbarhet

Agenda 2030

Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Generationsmålet

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
– Riksdagens definition av generationsmålet

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli en del av svensk lag. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020.

Barnkonventionens huvudprinciper är:

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
  
• Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
  
• Alla barn har rätt till liv och utveckling.
  
• Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Utmärkelse för hållbarhetsarbete

Skolverket delar ut utmärkelsen Skola för hållbar utveckling  till förskolor, skolor och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.

Läs mer om utmärkelsen och hur du gör för att ansöka.

Utforskande arbetssätt

Att ha ett utforskande arbetssätt på förskolan innebär att förskollärare, barnskötare och annan personal

• utgår från barnens frågor
  
• är lyhörda och lyssnar
  
• är medupptäckare i en spännande värld tillsammans med barnen
  
• ger barnen möjlighet att upptäcka och förstå samband genom att koppla egna tankar och erfarenheter till andras.

Det finns många sätt att upptäcka saker på. Du kan skapa situationer där barnets alla sinnen är aktiva, gärna genom att använda olika estetiska uttrycksformer. Det kan underlätta barnens kunskapsutveckling – kunskaper som skapas i sammanhang och dialog. Använd gärna öppna frågor i samtalet med barnen. Det leder till ett undersökande och kan ge barnen möjlighet att uppmärksamma något de kanske inte sett eller upptäckt förut.

Film: Utforskande arbetssätt kring hållbar utveckling (7:27)

Följ med till förskolan Ålstens Skogsväg där man på olika sätt arbetar utforskande kring hållbar utveckling.

Naturmiljöer

Naturmiljöer bjuder ofta in till lek och utforskande, och kan ge barnen rika sinnesupplevelser genom lukt, ljud, känsel, syn och smak. Om ni saknar förutsättningar för detta på er förskolegård kan ni se efter vilka naturmiljöer och grönområden som finns i närområdet. Om barn får vistas mycket i sin närmiljö kan de skapa en relation till naturen och även ett intresse för att närmiljön ska finnas kvar. Att vårda sitt närområde bidrar till att området blir viktigt och kan leda till att barnen vill fortsätta att vara rädda om det. Naturskoleföreningen finns på flera platser i Sverige och har ofta samarbeten med förskolor.

Hälsa och välbefinnande

Att främja barns hälsa och välbefinnande kan göras på många olika sätt i förskolan. Det handlar om fysisk aktivitet, goda matvanor och en väl avvägd dagsrytm, med både vila och aktivitet, som är anpassad efter barnens behov och vistelsetid. Det handlar även om att barnen ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den.

Arbeta med rörelse i barngruppen

I förskolan finns en unik möjlighet att inspirera till rörelseglädje tidigt i barnens liv. Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Barn ska få röra sig på många olika sätt i förskolan, och mycket går att göra med små medel.

Utemiljön på förskolan

En varierad utomhusmiljö med tillgång till rymd och grönska kan bidra till en god fysisk och psykisk hälsa för barnen. Förskolans gård bör bjuda in till lek, fantasi, kreativitet och möjlighet att utforska. Det är viktigt att de vuxna värdesätter att leken är en viktig del i barnens liv. Förskolans gård ska precis som förskolans innemiljö skapa platser för möten både mellan barnen och mellan barnen och de vuxna. 

Film: Rörelse och hälsa i förskolan (5:47)

Följ med till förskolan Tåget där pedagogerna arbetar för att bygga upp barnens positiva framtidstro genom lek, rörelse och estetiska uttrycksformer ute och inne.

Goda matvanor

Måltiderna i förskolan har stor betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. De är en grund för att barnen ska orka leka och lära. Måltidssituationen kan dessutom vara ett pedagogiskt verktyg för exempelvis samspel, språkutveckling och matematik. Måltiden kan också bjuda in till olika sinnesupplevelser eller vara ett forum för att reflektera om hållbarhet. På Livsmedelsverkets webbplats finns mer information om måltider i förskolan.

Avkoppling och vila

Ofta betonar man betydelsen av rörelse för små barn, men möjligheten till vila och avkoppling är lika viktig. Barn behöver redan i förskolan lära sig att koppla av och återhämta sig. Behovet av sömn är individuellt och personalen på förskolan behöver därför vara lyhörd för barnens signaler och ha en nära dialog med barnens vårdnadshavare.