Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan
Förskolan ska bidra till att bygga upp barns positiva framtidstro. Här finns förslag på hur du kan arbeta med hållbarhet, hälsa och välbefinnande tillsammans med barnen.
Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet
Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.
Lpfö 18, s. 9
Barn växer upp med snabba förändringar i sin omvärld. De möter nya människor och nya situationer. De ska också lära sig att samspela och att bidra till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Förskolan är viktig för att barnen ska lära sig att möta olika utmaningar och att börja föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv.
Reflektera över nuläget på förskolan
Hur arbetar ni i dag? Här är några fördjupningsfrågor som ni kan använda för att reflektera över nuläget på er förskola:
- Hur utformar vi undervisningen så att vi väcker barnens intresse för de tre aspekterna av hållbarhet?
- Hur använder vi den fysiska miljön för att ta vara på varje barns kreativitet, intresse och nyfikenhet?
- Främjar vår pedagogiska miljö en balans mellan rörelse och avkoppling?
- Hur arbetar vi för att varje barn ska känna tillhörighet i barngruppen?
- I vilken utsträckning och hur erbjuder vi barnen att lära genom utforskande aktiviteter?
- Vilka normer gäller på vår förskola kring rörelse inomhus och utomhus? Hur vill vi att det ska vara?
Podd: Hållbarhet i förskolan − hur då? (tid 31:31 min.)
Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Hur kan de tre dimensionerna av hållbar utveckling bli konkreta i arbetet med barnen? I det här avsnittet av Skolverkspodden samtalar två förskollärare och en forskare om sina erfarenheter av hållbarhetsarbete i förskolan.
Medverkande: Silvia Wiklund och Karin Gjerstad, förskollärare på Hindrikshedens förskola i Mora kommun och Farhana Borg, lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Samtalet leds av Erik Klarén.
Transkribering: Hållbarhet i förskolan − hur då?
Pdf, 93 kB, öppnas i nytt fönster.
Exempel på hållbarhet i undervisningen
Här är några exempel på hur du kan arbeta med hållbarhet i undervisningen tillsammans med barnen:
- Lek rollekar där barnen kan ta olika roller och ha likvärdiga möjligheter att delta. Utmana barnen genom att medverka, tillföra material och bredda deras intressen.
- Läs böcker där olika livsvillkor lyfts upp och samtala med barnen om dem.
- Arbeta kring innehållet i barnkonventionen tillsammans med barnen.
- Gå på upptäcktsfärd i närområdet och samtala om det barnen upptäcker och frågar om.
- Samtala om energi och slöseri kontra sparsamhet. Fundera tillsammans på vad som kräver energi på förskolan och hur ni kan spara energi genom att till exempel släcka lampor, stänga av vattenkranen eller stänga ytterdörrar.
- Samtala om varifrån maten kommer, hur ni kan minska matsvinnet och vart maten ni slänger tar vägen.
- Odla såväl inomhus som utomhus tillsammans med barnen. Låt dem följa odlingsprocessen från jord till bord.
- Utforska och samtala om varifrån olika material kommer, hur de används och vart de tar vägen.
- Samtala om nedskräpning kopplat till nedbrytning, och låt barnen sortera material.
- Upptäck nedbrytning genom att placera olika saker ute och inne. Gräv ner material för att se likheter och skillnader i vad som händer.
- Återvinn och visa på fördelarna med att återbruka material.
Reflektera över hur ni kan arbeta med hållbarhet
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur kan vi uppmuntra och stötta resonemang om hälsa och hållbarhet hos barn i olika åldrar?
- Vilka material kan väcka nyfikenhet och intresse i arbetet med de tre aspekterna av hållbar utveckling?
- Hur kan vi utforma undervisningen så att barnen stimuleras att skapa och argumentera för sina olika lösningar?
Utforskande arbetssätt
Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling.
Lpfö 18, s. 10
Att ha ett utforskande arbetssätt på förskolan innebär att förskollärare, barnskötare och annan personal
- utgår från barnens frågor
- är lyhörda och lyssnar
- är medupptäckare i en spännande värld tillsammans med barnen
- ger barnen möjlighet att upptäcka och förstå samband genom att koppla egna tankar och erfarenheter till andras.
Det finns många sätt att upptäcka saker på. Du kan skapa situationer där barnets alla sinnen är aktiva, gärna genom att använda olika estetiska uttrycksformer. Det kan underlätta barnens kunskapsutveckling – kunskaper som skapas i sammanhang och dialog. Använd gärna öppna frågor i samtalet med barnen. Det leder till ett undersökande och kan ge barnen möjlighet att uppmärksamma något de kanske inte sett eller upptäckt förut.
Exempel på utforskande arbete
Här är några exempel på hur du kan arbeta utforskande med natur och teknik i barngruppen:
- Utforska is, vatten, vatten i rörelse och luft.
- Experimentera och upptäck genom att utgå från barnens frågor.
- Ta reda på vad barnen vill lära sig om olika djur, växter eller områden i närmiljön och utforska dessa tillsammans.
- Sortera olika material, former och färger tillsammans med barnen. Det kan uppmärksamma barnen på olika ämnens egenskaper, likheter och olikheter.
- Utforska återvinningsmaterial och gör något nytt av det.
Film: Utforskande arbetssätt kring hållbar utveckling (tid 07:27 min.)
Följ med till förskolan Ålstens Skogsväg där man på olika sätt arbetar utforskande kring hållbar utveckling.
Reflektera över ert utforskande arbetssätt
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Vad intresserar barnen just nu?
- Hur kan vi utgå från varje barns intresse i planeringen av undervisningen?
- Hur kan vi arbeta med frågor som leder till ett utforskande?
- Hur kan vi ge barnen möjlighet att uppleva och skapa relationer till olika miljöer, så att de blir medvetna om värdet av att värna dessa?
- Hur kan vi bidra till att barnen blir medvetna om att miljöer ser olika ut och att vi ska vara rädda om dem?
- Hur ger vi barnen olika sinnesupplevelser?
- Vilka lekar använder vi utomhus i dag? Vilka nya finns att prova?
- På vilka sätt följer vi barnens utforskande av närmiljön? Hur kan vi utveckla detta arbete hos oss?
Naturmiljöer
Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle.
Lpfö 18, s. 9
Naturmiljöer bjuder ofta in till lek och utforskande, och kan ge barnen rika sinnesupplevelser genom lukt, ljud, känsel, syn och smak. Om ni saknar förutsättningar för detta på er förskolegård kan ni se efter vilka naturmiljöer och grönområden som finns i närområdet. Om barn får vistas mycket i sin närmiljö kan de skapa en relation till naturen och även ett intresse för att närmiljön ska finnas kvar. Att vårda sitt närområde bidrar till att området blir viktigt och kan leda till att barnen vill fortsätta att vara rädda om det. Naturskoleföreningen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns på flera platser i Sverige och har ofta samarbeten med förskolor.
Exempel på lekar i naturmiljöer
Här är några exempel på lekar som du kan göra tillsammans med barnen i naturmiljöer:
- ”Hitta tvillingar” där du eller ett barn hittar ett föremål i naturen och barngruppen ska hitta ett likadant.
- Skattjakt där du gömt något som barnen ska hitta.
- Memory med naturmaterial.
- Sagor om olika naturmaterial, till exempel mossa.
Hälsa och välbefinnande
Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande.
Lpfö 18, s. 7
Att främja barns fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande kan göras på många olika sätt i förskolan. Rörelse, goda matvanor och en väl avvägd dagsrytm kan bidra till detta. Det handlar även om att barnen ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den. De första åren lägger också en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.
Arbeta med rörelse i barngruppen
Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.
Lpfö 18, s. 9
I förskolan finns en unik möjlighet att inspirera till rörelseglädje tidigt i barnens liv. Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Barn ska få röra sig på många olika sätt i förskolan, och mycket går att göra med små medel.
Exempel på arbete med rörelse
Här är några exempel på hur du kan arbeta med rörelse i barngruppen:
- Planera aktiviteter där rörelse ingår.
- Sjung, rimma och ramsa ihop med rörelser.
- Fundera på hur ni kan få till naturlig rörelse både ute och inne, till exempel vid övergångar mellan olika aktiviteter eller rum.
- Bygg hinderbanor inne och ute där barnen exempelvis får klättra upp, krypa under eller balansera.
- Dansa till olika sorters musik, både ute och inne.
- Se över förskolans gård. Finns det något som kan utvecklas för att den ska uppmuntra till fysisk aktivitet, rörelseglädje, lek och kreativitet?
- Ge barnen spännande rörelseuppgifter på gården, i parken eller i skogen – spring uppför backen, hoppa över stenen o.s.v. Här kan även språkutveckling, naturvetenskap och matematiskt tänkande integreras.
- Ta korta promenader i närområdet även med de yngsta barnen.
- Fundera på hur du kan använda digitala verktyg för att främja rörelse genom interaktion.
Film: Rörelse och hälsa i förskolan (tid 05:47 min.)
Följ med till förskolan Tåget där pedagogerna arbetar för att bygga upp barnens positiva framtidstro genom lek, rörelse och estetiska uttrycksformer ute och inne.
Utemiljön på förskolan
En varierad utomhusmiljö med tillgång till rymd och grönska kan bidra till en god fysisk och psykisk hälsa för barnen. Förskolans gård bör bjuda in till lek, fantasi, kreativitet och möjlighet att utforska. Det är viktigt att de vuxna värdesätter att leken är en viktig del i barnens liv. Förskolans gård ska precis som förskolans innemiljö skapa platser för möten både mellan barnen och mellan barnen och de vuxna.
Utemiljön behöver samtidigt vara en trygg och säker plats för barnen. Det innebär att personalen behöver göra riskbedömningar och sätta in förebyggande åtgärder, där risker finns. En sund utemiljö möjliggör till exempel för barnen att vistas i skuggan när det är soligt och varmt.
Reflektera över utemiljön
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Ger vi alla barn på vår förskola möjlighet att vara utomhus varje dag?
- Hur bjuder vår gård in till lek och rörelseglädje?
- Hur kan vår gård utvecklas för att uppmuntra barnen till mer fysisk aktivitet?
- Vad har vi för tillgång till grönområden eller andra områden utanför förskolan som stimulerar till olika aktiviteter, lekar och rörelser?
- Vilka risker kan vi se i utemiljön och hur arbetar vi förebyggande?
- Finns det möjlighet till lek och fysisk aktivitet i skydd från solen på vår förskolegård?
- Hur är vi som personal goda förebilder i barnens lek och rörelseaktiviteter?
- Hur kan vi uppmuntra alla barn att utmana sig själva till fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar och behov?
- Hur anpassar vi rörelseaktiviteter i undervisningen så att de passar alla barn?
- Vilka vinster kan det finnas med att mer medvetet planera för rörelse?
Goda matvanor
När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag, kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.
Lpfö 18, s. 9-10
Måltiderna i förskolan har stor betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. De är en grund för att barnen ska orka leka och lära. Måltidssituationen kan dessutom vara ett pedagogiskt verktyg för exempelvis samspel, språkutveckling och matematik. Måltiden kan också bjuda in till olika sinnesupplevelser eller vara ett forum för att reflektera om hållbarhet. På Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns mer information om måltider i förskolan.
Exempel på hälsofrämjande måltider
Här är några exempel på hur förskolan kan bidra till hälsofrämjande måltider:
- Erbjud mycket frukt och grönt.
- Erbjud barnen många olika sorters livsmedel och maträtter. Det bidrar till att barnen får i sig all den näring de behöver och att de fortsätter äta varierat framöver.
- Presentera maten på ett inbjudande sätt. Barnen blir ofta nyfikna på att smaka om uppläggningen av maten är intresseväckande.
- Lyssna på barnens intressen och erfarenheter, och involvera barnen i olika sysslor kring måltiden.
- Låt barnen själva odla grönsaker på förskolan som de sedan får smaka tillsammans med sina kompisar.
Avkoppling och vila
Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.
Lpfö 18, s. 7
Ofta betonar man betydelsen av rörelse för små barn, men möjligheten till vila och avkoppling är lika viktig. Barn behöver redan i förskolan lära sig att koppla av och återhämta sig. Behovet av sömn är individuellt och personalen på förskolan behöver därför vara lyhörd för barnens signaler och ha en nära dialog med barnens vårdnadshavare.
Reflektera över avkoppling och vila
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur organiserar vi så att det finns olika alternativ för avkoppling?
- Vilka platser erbjuder förskolan barnen för att kunna vara ifred?
- Vad fungerar bra och vad behöver vi förändra i den pedagogiska miljön för att skapa balans mellan rörelse och avkoppling?
Psykisk hälsa
De allra flesta barn går i förskolan. På så sätt har förskolan goda möjligheter att främja barnens psykiska välmående och att förebygga och tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa. Därför är det extra viktigt att du som arbetar i förskolan
- lyssnar på barnen och ge dem tid att berätta
- bygger förtroendefulla relationer med vårdnadshavarna
- har en kontinuerlig dialog i arbetslaget om hur förskolan kan erbjuda barnen trygghet och stabilitet
- är observant på hur barnen mår och på avvikande eller förändrade beteenden
- tar hjälp av expertis vid behov.
Inspiration och fördjupning
Utmärkelse för hållbarhetsarbete
Skolverket delar ut utmärkelsen Skola för hållbar utveckling till förskolor, skolor och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.
Artikel: Utforska ekologi och hållbarhet i förskolans vardag
I artikeln kan du läsa om hur barn i förskolan kan utveckla en förståelse och ett varsamt förhållningssätt inom området ekologi och hållbarhet. Artikeln, som tar avstamp i relevant forskning, beskriver även hur förskolan kan introducera de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling genom att utforska ekologiska kopplingar i barnens egna frågor.
Utforska ekologi och hållbarhet i förskolans vardag Pdf, 147 kB.
Artikel: Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil
I artikeln kan du läsa om hur fysisk aktivitet påverkar barns fysiska och mentala utveckling. Artikeln tar bland annat upp hur förskolan kan bidra till att barnen känner rörelseglädje och utvecklar en allsidig rörelseförmåga. Artikeln tar också upp förskolemiljöns och personalens betydelse för barnens matvanor, återhämtning och hälsobeteenden.
Internationella mål för hållbarhet
Agenda 2030
Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Generationsmålet
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
– Riksdagens definition av generationsmålet
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli en del av svensk lag. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020.
Barnkonventionens huvudprinciper är:
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
- Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
- Alla barn har rätt till liv och utveckling.
- Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
-
Regler och ansvar
Barnkonventionen
-
Stöd i arbetet
Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
-
Folkhälsomyndigheten
Att främja psykisk hälsa bland barn och unga