Förskolan ska bidra till att bygga upp barns positiva framtidstro. Här finns förslag på hur du kan arbeta med hållbarhet, hälsa och välbefinnande tillsammans med barnen.
Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.
Lpfö 18, s. 9
Barn växer upp med snabba förändringar i sin omvärld. De möter nya människor och nya situationer och de ska lära sig att samspela och att bidra till en hållbar utveckling, såväl en ekonomisk och social som en miljömässig. Förskolan har en viktig roll i hur barn lär sig att möta olika utmaningar och att börja föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv.
Här är några exempel på hur du kan arbeta med hållbarhet i undervisningen tillsammans med barnen:
Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling.
Lpfö 18, s. 10
Att ha ett utforskande arbetssätt på förskolan innebär att förskollärare, barnskötare och annan personal
Det finns många sätt att upptäcka saker på. Du kan skapa situationer där barnets alla sinnen är aktiva, gärna genom att använda olika estetiska uttrycksformer. Det kan underlätta barnens kunskapsutveckling – kunskaper som skapas i sammanhang och dialog. Använd gärna öppna frågor i samtalet med barnen. Det leder till ett undersökande och kan ge barnen möjlighet att uppmärksamma något de kanske inte sett eller upptäckt förut.
'Här är några exempel på hur du kan arbeta utforskande med natur och teknik i barngruppen:
Följ med till förskolan Ålstens Skogsväg där man på olika sätt arbetar utforskande kring hållbar utveckling.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle.
Lpfö 18, s. 9
Naturmiljöer bjuder ofta in till lek och utforskande, och kan ge barnen rika sinnesupplevelser genom lukt, ljud, känsel, syn och smak. Om ni saknar förutsättningar för detta på er förskolegård kan ni se efter vilka naturmiljöer och grönområden som finns i närområdet. Om barn får vistas mycket i sin närmiljö kan de skapa en relation till naturen och även ett intresse för att närmiljön ska finnas kvar. Att vårda sitt närområde bidrar till att området blir viktigt och kan leda till att barnen vill fortsätta att vara rädda om det. Naturskoleföreningen finns på flera platser i Sverige och har ofta samarbeten med förskolor.
Här är några exempel på lekar som du kan göra tillsammans med barnen i naturmiljöer:
Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande.
Lpfö 18, s. 7
Att främja barns hälsa och välbefinnande kan göras på många olika sätt i förskolan. Det handlar om fysisk aktivitet, goda matvanor och en väl avvägd dagsrytm, med både vila och aktivitet, som är anpassad efter barnens behov och vistelsetid. Det handlar även om att barnen ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den.
Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.
Lpfö 18, s. 9
I förskolan finns en unik möjlighet att inspirera till rörelseglädje tidigt i barnens liv. Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Barn ska få röra sig på många olika sätt i förskolan, och mycket går att göra med små medel.
Här är några exempel på hur du kan arbeta med rörelse i barngruppen:
Följ med till förskolan Tåget där pedagogerna arbetar för att bygga upp barnens positiva framtidstro genom lek, rörelse och estetiska uttrycksformer ute och inne.
En varierad utomhusmiljö med tillgång till rymd och grönska kan bidra till en god fysisk och psykisk hälsa för barnen. Förskolans gård bör bjuda in till lek, fantasi, kreativitet och möjlighet att utforska. Det är viktigt att de vuxna värdesätter att leken är en viktig del i barnens liv. Förskolans gård ska precis som förskolans innemiljö skapa platser för möten både mellan barnen och mellan barnen och de vuxna.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag, kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.
Lpfö 18, s. 9-10
Måltiderna i förskolan har stor betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. De är en grund för att barnen ska orka leka och lära. Måltidssituationen kan dessutom vara ett pedagogiskt verktyg för exempelvis samspel, språkutveckling och matematik. Måltiden kan också bjuda in till olika sinnesupplevelser eller vara ett forum för att reflektera om hållbarhet. På Livsmedelsverkets webbplats finns mer information om måltider i förskolan.
Här är några exempel på hur förskolan kan bidra till hälsofrämjande måltider:
Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.
Lpfö 18, s. 7
Ofta betonar man betydelsen av rörelse för små barn, men möjligheten till vila och avkoppling är lika viktig. Barn behöver redan i förskolan lära sig att koppla av och återhämta sig. Behovet av sömn är individuellt och personalen på förskolan behöver därför vara lyhörd för barnens signaler och ha en nära dialog med barnens vårdnadshavare.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
Skolverket delar ut utmärkelsen Skola för hållbar utveckling till förskolor, skolor och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.
I artikeln kan du läsa om hur barn i förskolan kan utveckla en förståelse och ett varsamt förhållningssätt inom området ekologi och hållbarhet. Artikeln, som tar avstamp i relevant forskning, beskriver även hur förskolan kan introducera de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling genom att utforska ekologiska kopplingar i barnens egna frågor.
Utforska ekologi och hållbarhet i förskolans vardag (pdf, 147 kB)
I artikeln kan du läsa om hur fysisk aktivitet påverkar barns fysiska och mentala utveckling. Artikeln tar bland annat upp hur förskolan kan bidra till att barnen känner rörelseglädje och utvecklar en allsidig rörelseförmåga. Artikeln tar också upp förskolemiljöns och personalens betydelse för barnens matvanor, återhämtning och hälsobeteenden.
Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil (pdf, 219 kB)
Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
– Riksdagens definition av generationsmålet
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
– Riksdagens definition av generationsmålet
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli en del av svensk lag. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020.
Barnkonventionens huvudprinciper är:
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli en del av svensk lag. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020.
Barnkonventionens huvudprinciper är: