Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan

Förskolan ska bidra till att bygga upp barns positiva framtidstro. Här finns förslag på hur du kan arbeta med hållbarhet, hälsa och välbefinnande tillsammans med barnen.

Barn som letar småkryp i skogen

Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet

"Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig."

Lpfö 18, s. 9

Barn växer upp med snabba förändringar i sin omvärld. De möter nya människor och nya situationer och de ska lära sig att samspela och att bidra till en hållbar utveckling, såväl en ekonomisk och social som en miljömässig. Förskolan har en viktig roll i hur barn lär sig att möta olika utmaningar och att börja föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv.

Så kan du arbeta med hållbarhet i undervisningen

Här är några exempel på hur du kan arbeta med hållbarhet i undervisningen tillsammans med barnen:

  • Lek rollekar där barnen kan ta olika roller och ha likvärdiga möjligheter att delta. Utmana barnen genom att medverka, tillföra material och bredda deras intressen.
  • Läs böcker där olika livsvillkor lyfts upp och samtala med barnen om dem.
  • Arbeta kring innehållet i barnkonventionen tillsammans med barnen.
  • Gå på upptäcktsfärd i närområdet och samtala om det barnen upptäcker och frågar om.
  • Samtala om energi och slöseri kontra sparsamhet. Fundera tillsammans på vad som kräver energi på förskolan och hur ni kan spara energi genom att till exempel släcka lampor, stänga av vattenkranen eller stänga ytterdörrar.
  • Samtala om varifrån maten kommer, hur ni kan minska matsvinnet och vart maten ni slänger tar vägen.
  • Odla såväl inomhus som utomhus tillsammans med barnen. Låt dem följa odlingsprocessen från jord till bord.
  • Utforska och samtala om varifrån olika material kommer, hur de används och vart de tar vägen.
  • Samtala om nedskräpning kopplat till nedbrytning, och låt barnen sortera material.
  • Upptäck nedbrytning genom att placera olika saker ute och inne. Gräv ner material för att se likheter och skillnader i vad som händer.
  • Återvinn och visa på fördelarna med att återbruka material.

Internationella mål för hållbarhet

Agenda 2030

Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Generationsmålet

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
– Riksdagens definition av generationsmålet

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli en del av svensk lag. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020.

Barnkonventionens huvudprinciper är:

  • Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
  • Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
  • Alla barn har rätt till liv och utveckling.
  • Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Utmärkelse för hållbarhetsarbete

Skolverket delar ut utmärkelsen Skola för hållbar utveckling  till förskolor, skolor och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.

Läs mer om utmärkelsen och hur du gör för att ansöka.

Utforskande arbetssätt

"Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling."

Lpfö 18, s. 10

Att ha ett utforskande arbetssätt på förskolan innebär att förskollärare, barnskötare och annan personal

  • utgår från barnens frågor
  • är lyhörda och lyssnar
  • är medupptäckare i en spännande värld tillsammans med barnen
  • ger barnen möjlighet att upptäcka och förstå samband genom att koppla egna tankar och erfarenheter till andras.

Det finns många sätt att upptäcka saker på. Du kan skapa situationer där barnets alla sinnen är aktiva, gärna genom att använda olika estetiska uttrycksformer. Det kan underlätta barnens kunskapsutveckling  kunskaper som skapas i sammanhang och dialog. Använd gärna öppna frågor i samtalet med barnen. Det leder till ett undersökande och kan ge barnen möjlighet att uppmärksamma något de kanske inte sett eller upptäckt förut.

Så kan du arbeta utforskande med natur och teknik

Här är några exempel på hur du kan arbeta utforskande med natur och teknik i barngruppen:

  • Utforska is, vatten, vatten i rörelse och luft.
  • Experimentera och upptäck genom att utgå från barnens frågor.
  • Ta reda på vad barnen vill lära sig om olika djur, växter eller områden i närmiljön och utforska dessa tillsammans.
  • Sortera olika material, former och färger tillsammans med barnen. Det kan uppmärksamma barnen på olika ämnens egenskaper, likheter och olikheter.
  • Utforska återvinningsmaterial och gör något nytt av det.

Film: Utforskande arbetssätt kring hållbar utveckling (7:27)

Följ med till förskolan Ålstens Skogsväg där man på olika sätt arbetar utforskande kring hållbar utveckling.

Naturmiljöer

"Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. "

Lpfö 18, s. 9

Naturmiljöer bjuder ofta in till lek och utforskande, och kan ge barnen rika sinnesupplevelser genom lukt, ljud, känsel, syn och smak. Om ni saknar förutsättningar för detta på er förskolegård kan ni se efter vilka naturmiljöer och grönområden som finns i närområdet. Om barn får vistas mycket i sin närmiljö kan de skapa en relation till naturen och även ett intresse för att närmiljön ska finnas kvar. Att vårda sitt närområde bidrar till att området blir viktigt och kan leda till att barnen vill fortsätta att vara rädda om det. Naturskoleföreningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns på flera platser i Sverige och har ofta samarbeten med förskolor.

Exempel på lekar i naturmiljöer

Här är några exempel på lekar som du kan göra tillsammans med barnen i naturmiljöer:

  • ”Hitta tvillingar” där du eller ett barn hittar ett föremål i naturen och barngruppen ska hitta ett likadant.
  • Skattjakt där du gömt något som barnen ska hitta.
  • Memory med naturmaterial.
  • Sagor om olika naturmaterial, till exempel mossa.

Frågor att reflektera över i personalgruppen

Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:

  • Hur kan vi arbeta med frågor som leder till ett utforskande?
  • Vilka omgivningar skulle vi kunna erbjuda barnen för att utveckla deras medvetenhet om att miljöer ser olika ut och att vi ska vara rädda om dem?
  • Hur ger vi barnen olika sinnesupplevelser?
  • Vilka lekar använder vi utomhus i dag? Finns det nya att prova?
  • På vilka sätt följer vi barnens utforskande av närmiljön? Hur kan vi utveckla detta arbete hos oss?

Hälsa och välbefinnande

Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande.

Lpfö 18, s. 7

Att främja barns hälsa och välbefinnande kan göras på många olika sätt i förskolan. Det handlar om fysisk aktivitet, goda matvanor och en väl avvägd dagsrytm, med både vila och aktivitet, som är anpassad efter barnens behov och vistelsetid. Det handlar även om att barnen ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den.

Arbeta med rörelse i barngruppen

"Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva."

Lpfö 18, s. 9

I förskolan finns en unik möjlighet att inspirera till rörelseglädje tidigt i barnens liv. Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Barn ska få röra sig på många olika sätt i förskolan, och mycket går att göra med små medel.

Så kan du arbeta med rörelse

Här är några exempel på hur du kan arbeta med rörelse i barngruppen:

  • Planera aktiviteter där rörelse ingår.
  • Sjung, rimma och ramsa ihop med rörelser.
  • Fundera på hur ni kan få till naturlig rörelse både ute och inne, till exempel vid övergångar mellan olika aktiviteter eller rum.
  • Bygg hinderbanor inne och ute där barnen exempelvis får klättra upp, krypa under eller balansera.
  • Dansa till olika sorters musik, både ute och inne.
  • Se över förskolans gård. Finns det något som kan utvecklas för att den ska uppmuntra till fysisk aktivitet, rörelseglädje, lek och kreativitet?
  • Ge barnen spännande rörelseuppgifter på gården, i parken eller i skogen – spring uppför backen, hoppa över stenen o.s.v. Här kan även språkutveckling, naturvetenskap och matematiskt tänkande integreras.
  • Ta korta promenader i närområdet även med de yngsta barnen.
  • Fundera på hur du kan använda digitala verktyg för att främja rörelse genom interaktion.

Utemiljön på förskolan

En varierad utomhusmiljö med tillgång till rymd och grönska kan bidra till en god fysisk och psykisk hälsa för barnen. Förskolans gård bör bjuda in till lek, fantasi, kreativitet och möjlighet att utforska. Det är viktigt att de vuxna värdesätter att leken är en viktig del i barnens liv. Förskolans gård ska precis som förskolans innemiljö skapa platser för möten både mellan barnen och mellan barnen och de vuxna. 

Frågor att reflektera över i personalgruppen

Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:

  • Ger vi barnen på vår förskola möjlighet att vara utomhus varje dag?
  • Hur kan vår gård utvecklas för att bidra till mer fysisk aktivitet?
  • Hur bjuder vår gård in till lek och rörelseglädje?
  • Vad har vi för tillgång till grönområden?
  • Hur är vi som personal goda förebilder i barnens lek och rörelseaktiviteter?

Film: Rörelse och hälsa i förskolan (5:47)

Följ med till förskolan Tåget där pedagogerna arbetar för att bygga upp barnens positiva framtidstro genom lek, rörelse och estetiska uttrycksformer ute och inne.

Goda matvanor

"När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag, kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande."

Lpfö 18, s. 9-10

Måltiderna i förskolan har stor betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. De är en grund för att barnen ska orka leka och lära. Måltidssituationen kan dessutom vara ett pedagogiskt verktyg för exempelvis samspel, språkutveckling och matematik. Måltiden kan också bjuda in till olika sinnesupplevelser eller vara ett forum för att reflektera om hållbarhet. På Livsmedelsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns mer information om måltider i förskolan.

Så kan förskolan skapa hälsofrämjande måltider

Här är några exempel på hur förskolan kan bidra till hälsofrämjande måltider:

  • Erbjud mycket frukt och grönt.
  • Erbjud barnen många olika sorters livsmedel och maträtter. Det bidrar till att barnen får i sig all den näring de behöver och att de fortsätter äta varierat framöver.
  • Presentera maten på ett inbjudande sätt. Barnen blir ofta nyfikna på att smaka om uppläggningen av maten är intresseväckande.
  • Lyssna på barnens intressen och erfarenheter, och involvera barnen i olika sysslor kring måltiden.
  • Låt barnen själva odla grönsaker på förskolan som de sedan får smaka tillsammans med sina kompisar.

Avkoppling och vila

"Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid."

Lpfö 18, s. 7

Ofta betonar man betydelsen av rörelse för små barn, men möjligheten till vila och avkoppling är lika viktig. Barn behöver redan i förskolan lära sig att koppla av och återhämta sig. Behovet av sömn är individuellt och personalen på förskolan behöver därför vara lyhörd för barnens signaler och ha en nära dialog med barnens vårdnadshavare.

Frågor att reflektera över i personalgruppen

Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:

  • Hur erbjuder vi barnen vila och avkoppling på förskolan?
  • Hur ser den pedagogiska miljön ut? Främjar den en balans mellan rörelse och avkoppling?
  • Vilka platser erbjuder förskolan barnen för att kunna vara ifred?
Senast uppdaterad 01 juli 2019