Mer rörelse i skolan

Film: Dans under skoldagen - estetik, identitet och hälsa (Tid: 07:36 min)

I filmen lyfts tre exempel på hur dans i skolan kan gå till. På Elinsborgsskolan i Tensta i Stockholm har man under ett läsår kunnat erbjuda dans på schemat för eleverna i årskurs 1. Det har varit möjligt genom att skolan sökt och tilldelats Skapande skola-bidrag från Kulturrådet och på så sätt kunnat anlita en danslärare som inspiratör några gånger per år.

På Sameskolan i Kiruna har eleverna haft dans på schemat i många år. Idag kommer en utbildad danslärare till skolan flera gånger per år och dansar då med skolans alla elever. Samtidigt får den befintliga skolpersonalen inspiration och kompetensutveckling för att fortsätta med dansen under läsåret.

På Storkyrkoskolan i Stockholm har man också haft dans under ledning av danslärare sedan många år. Just nu får alla elever från förskoleklass till årskurs 6 dansundervisning under ledning av danslärare två timmar per vecka. Storkyrkoskolan har en heltidsanställd danslärare.

Diskutera filmen Dans under skoldagen - estetik, identitet och hälsa:

• Dans ingår i ämnet idrott och hälsa. Vilka möjligheter ser ni med att ha dans under skoldagen utöver den dans som förekommer inom idrottsämnet?
• Utöver att dans under skoldagen kan bidra till mer rörelse under skoldagen, vilka andra dimensioner skulle dansen kunna bidra med?
• På vilka olika sätt skulle dans under skoldagen kunna gynna eleverna? Ser ni att vissa kategorier av elever skulle gynnas specifikt och i så fall varför?
• Fick ni några konkreta tips från filmen som skulle kunna fungera på er skola? Har ni andra idéer?
• Vad krävs för att ni ska kunna sätta igång? Vad kan ni införa redan idag och vad kräver förberedelser?
  

Spring i benen - ett nätverk för mer rörelse i skolan

Läs bildreportaget Nätverket får eleverna i rörelse som berättar om hur Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har organiserat utvecklingsarbetet Spring i benen för att främja rörelse under skoldagen i sina grundskolor.

Nätverket får eleverna i rörelse Pdf, 5 MB. (Pdf, 5 MB)

Diskutera bildreportaget Nätverket får eleverna i rörelse:

• Har ni på huvudmannanivå identifierat rörelse i skolan som ett prioriterat utvecklingsområde? Hur fick ni syn på det?
• Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att på huvudmannanivå organisera för ett gemensamt utvecklingsarbete? Hur kan man möjliggöra ett sådant arbete genom hela styrkedjan?
• Hur skapar man en samsyn kring prioriterade utvecklingsområden? Hur motiverar och involverar man alla aktörer som omfattas av utvecklingsarbetet?
• Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att använda nätverk som organisationsform? Vilka andra organisationsformer kan vara framgångsrika?
• Vilka vinster kan det finnas med att involvera elever i arbetet?

Bryt stillasittandet

Film: Bryt stillastittandet (tid: 08:53 min.)

I filmen Bryt stillasittandet får du ta del av exempel på hur Vinstaskolan, som har en hälsoprofil, arbetar för att få in rörelse under, mellan och efter lektionerna. Genom forskaren Örjan Ekblom får du också ta del av hur kunskapsläget kring rörelse i skolan ser ut.

Diskutera filmen Bryt stillastittandet:

• Vilka för- och nackdelar kan ni se med att lägga in rörelsepauser i undervisningen?
• Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att eleverna själva initierar och leder rörelsepauser under lektionerna?
• Eleverna i fritidsklubben på Vinstaskolan kan en gång i veckan välja en rörelseaktivitet som leds av högstadieelever. För högstadieeleverna är detta ett led i deras idrottsundervisning. Vilka vinster kan ni se med ett sådant upplägg? På vilket sätt skulle ni kunna genomföra något liknande?
• Om man vill införa mer rörelse i skolan, är det viktigt att alla lärare är delaktiga? Behöver alla lärare förändra sin undervisning? Varför?
• Hur kan ni få elever att röra på sig mer mellan lektionerna?
• Det finns gott om belägg för att rörelse gynnar hälsan, men forskaren Örjan Ekblom nämner flera områden där forskningen ännu inte kan ge specifika svar på vad som fungerar och för vilka elever. Hur kan skolan förhålla sig till detta?

Aktiva lektioner

Film: Aktiva lektioner (tid 07:41 min.)

I den här filmen får du ta del av hur man på Bäckahagens skola har byggt in fysisk aktivitet under lektionerna. Det har man gjort genom att anpassa sina undervisningsmetoder och klassrummets möblering.

Diskutera filmen Aktiva lektioner:

• Vilka för- och nackdelar kan det finnas med lektioner där eleverna är fysiskt aktiva? Hur kan olika kategorier av elever påverkas av ett sådant arbetssätt?
• I vilka undervisningssituationer skulle det fungera att ha aktiva lektioner i era ämnen?
• Fick ni några konkreta tips från filmen som skulle kunna fungera i era klassrum? Har ni andra idéer?
• Vad krävs för att ni ska kunna sätta igång? Vad kan ni införa redan idag och vad kräver förberedelser?
• Vilka resurser finns redan idag i den fysiska miljön i klassrummen? Vilka resurser saknar ni?
• Vilka resurser finns att nyttja i ert närområde (till exempel skogspartier, skolgård, idrottsanläggningar eller platser där studiebesök kan göras)?

Aktiva raster

Film: Aktiva raster (tid 08:12 min.)

På Långbrodalsskolan och Östbergaskolan arbetar man för att aktivera eleverna under rasterna. Filmen visar exempel på hur de gör och vi får lyssna till rastpedagoger, förstelärare och rektor på de båda skolorna som berättar om varför de valt att satsa på rasterna.

Diskutera filmen Aktiva raster:

• Är det viktigt med organiserade rastaktiviteter? Motivera era svar.
• Vilka möjligheter till rörelse på rasterna har era elever idag? I vilken utsträckning tar eleverna till vara på dessa möjligheter?
• Hur gör ni för att uppmuntra eleverna att röra på sig på rasterna?
• Vilka möjligheter har ni att utöka utbudet av vuxenledda aktiviteter av olika slag?
• På vilket sätt kan ni förändra miljön så att den inbjuder till mer rörelse för elever i olika åldrar?

Varför behöver barn och unga röra sig mer?

Idag är det få unga som lever upp till den medicinska expertisens rekommenderade nivåer av daglig fysisk aktivitet. Enligt Centrum för Idrottsforskning deltar cirka sex procent av de unga sällan eller aldrig i skolans undervisning i idrott och hälsa. De är stillasittande på rasterna, de tillhör sällan föreningsidrotten och de uppger sig även i övrigt ha en fysiskt inaktiv fritid. De största folkhälsovinsterna nås om det går att aktivera de som är minst fysiskt aktiva.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket redovisar att det är möjligt att främja fysisk aktivitet på befolkningsnivå. Insatserna behöver då vara långsiktiga och riktas både till individer och till deras sociala och fysiska miljö. Skolan framhålls som en viktig aktör i ett sådant arbete (S2016/03245/FS). Regeringen ser det därför som angeläget att skolan tar vara på de möjligheter och tillfällen som finns under skoldagen för att engagera och aktivera alla barn till mer rörelse. I förlängningen kan det leda till en mer jämlik hälsa.

"Fysiskt aktiva barn upplever mindre stress och mår bättre", Folkhälsomyndighetens rapport om skolbarns hälsovanor 2017/18 Länk till annan webbplats.

Rörelse under skoldagen

Film: Rörelse under skoldagen (tid 10:07 min.)

I filmen Rörelse under skoldagen får du ta del av hur Maltesholmsskolan arbetar för att få in mer rörelse i undervisningen. Vi får se exempel från årskurs 2, fritidshemmet och den anpassade grundskolan. Genom forskaren Örjan Ekblom får du också ta del av hur kunskapsläget kring rörelse i skolan ser ut.

I filmen förekommer begreppet grundsärskola som sedan den 2 juli 2023 ersatts med anpassad grundskola.

Diskutera filmen Rörelse under skoldagen:

• Forskaren Örjan Ekblom menar att det faktum att Sverige saknar en nationell handlingsplan kring rörelse i skolan är en utmaning. Hur kan skolor ändå arbeta effektivt och slippa ”återuppfinna hjulet”?
• Hur kan ni ta reda på vilka elever som faktiskt gynnas av att ni bryter stillasittandet på lektionstid?
• Går det att anpassa rörelse i undervisningen utifrån elevers olika behov och förutsättningar?
• Om rörelse redan förekommer i undervisningen, vilka vinster kan det finnas med att mer medvetet planera för rörelse?
• Om anpassad grundskola finns på er skola, hur inkluderas dessa elever i rörelseaktiviteter? Kan ni bli bättre på detta? Hur?

Tillsammans för lek och läxor

På grundskolan Söderporten i Norrköping samverkar skolan, föreningslivet och universitetet. Via fotboll ska lågstadieelever lockas till fysisk aktivitet och läxhjälp. Målet är mindre stillasittande och förbättrade skolresultat. Läs reportaget Tillsammans för lek och läxor.

Bildreportage Tillsammans för lek och läxor Pdf, 4 MB. (Pdf, 4 MB)

Diskutera bildreportaget Tillsammans för lek och läxor:

• Hur ser ni på era möjligheter att samverka med aktörer utanför skolan? Finns det ett identifierat behov från skolans sida? Har andra aktörer uttryckt ett intresse för samverkan?
• Med vilka aktörer skulle ni kunna samverka och på vilket sätt skulle det kunna gynna eleverna?
• Finns det andra i närsamhället som kan gynnas av en samverkan med er skola (till exempel pensionärer, förskolebarn, en idrottsförening, folkbiblioteket, näringslivet eller en intresseorganisation)?
  
• Hur kan ni gå tillväga för att få till stånd ett samarbete med en eller flera externa aktörer?

Inspirationsmaterialet som powerpointpresentation

Lladda ner powerpointpresentationen nedan. Där finns samtliga texter, diskussionsfrågor och filmerna från den här sidan samlade. Du kan själv lägga till det material du önskar för att göra din presentation anpassad efter din skolas och dina kollegors behov.

Presentation om Mer rörelse i skolan Powerpoint, 115 MB. (Powerpoint, 115 MB)