Naturens nytta och glädje

Naturen ger oss glädje och avkoppling, men också varor och energi från olika ekosystemtjänster. Genom upplevelser och övningar får eleverna lära sig om naturen, allemansrätten och näringskedjor.

Pojke tittar på ett löv genom ett förstoringsglas

Det här stödmaterialet är för biologi årskurs 1–3. Se också materialet om ekosystemtjänster med tillhörande övning, anpassad efter olika årskursintervall.

Om ekosystemtjänster – Hur går det runt?

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

Naturupplevelser

För att barn och ungdomar ska bry sig om och värna om naturen behöver de delta i aktiviteter som ger tillfälle till upplevelser. Lärande är inte bara tänkande - i allt lärande inbegrips även estetik, upplevelser och känslor.

Att visa på naturens betydelse för vårt psykiska välmående och lyfta de estetiska aspekterna av lärandet går under rubriken "sociala och kulturella” ekosystemtjänster. Ett sätt att göra det är att arbeta med övningar utomhus som fokuserar på estetiska upplevelser.

Uppgift: Naturupplevelser – övningar i naturen

Kamera och fotograf

I övningen Kamera och fotograf får en elev agera kamera, medan den andra eleven är fotografen. Fotografen leder kameran blundande fram till ett motiv, en detalj eller en vy. Fotografen fotograferar, det vill säga öppnar kamerans slutare, ögonen, genom att säga öppna-stäng eller genom att göra någon annan åtbörd. Sedan leds ”kameran” blundande vidare till nästa motiv.

Bjuda på känsel

I övningen Bjuda på känsel gör man på liknande sätt, men istället för att fokusera på synintryck bjuds den blundande eleven på känselintryck. Eleven leds av en kamrat blundande fram till och får känna på något naturföremål och sedan på irrvägar tillbaka till ursprungsplatsen igen.

Det hela kan följas upp med att den elev som blundat antingen får försöka leta sig tillbaka till platsen där han eller hon fick intrycket, eller på något annat sätt får beskriva sin känselupplevelse.

Skapa utifrån upplevelser

Komplettera övningarna med att eleverna får rita eller skriva, eller på annat sätt arbeta skapande utifrån sina upplevelser under övningarna. För att inrikta övningarna mer specifikt på ett naturvetenskapligt innehåll kan du skriva det i instruktionen.

  • Eleverna kan till exempel få hjälp att fotografera ett samband i naturen eller fotografera hur något hänger ihop.
  • De kan få känna på olika stammar av träd eller på några olika lavar.
  • För att integrera även de andra ekosystemtjänsterna kan du formulera en uppgift som går ut på att eleverna ska "fotografera” något i naturen som vi människor har nytta eller glädje av.

Vår nytta av naturen

Ibland har det talats om att det moderna barnet växter upp i ett ”ur-väggen-samhälle”. Information, energi, vatten, mat och andra varor och produkter kommer in i våra liv genom väggen och det är också genom väggen de försvinner när vi har konsumerat dem. För många elever är det därför viktigt att få upptäcka hur de själva och deras vardag i förlängningen hör ihop med skeenden i naturen, på andra sidan väggen.

Uppgift: Vår nytta av naturen

Steg 1

Låt eleverna tyst för sig själva funderar över följande fråga:

På vilka olika sätt har vi människor nytta och glädje av naturen?

Steg 2

Därefter får eleverna åtta post-it lappar var som de individuellt skriva ned sina tankar på. Ett förslag på nytta och glädje skrivs på varje lapp.

Steg 3

I det tredje steget sitter eleverna i mindre grupper, sorterar och grupperar lapparna tillsammans på ett större papper samt sätter rubriker på sorteringen.

Jämför elevernas sortering av nyttan med den vetenskapliga grupperingen av ekosystemtjänster. Vad lägger eleverna tonvikten vid? Vad har de sett som forskarna förbisett? Vad behöver vi komplettera med i undervisningen om vi ska ge eleverna en mer heltäckande bild av ekosystemtjänster?

Steg 4

I det här steget får eleverna tillsammans fundera över och diskutera hur vårt utnyttjande av naturen förändrats på en eller ett par generationer.

Vilken nytta och glädje har vi av växter och djur idag och hur såg det ut förr i tiden?

Steg 5

Låt eleverna intervjua någon eller några i en äldre generation kring följande frågor:

Vad har du för glädje och nytta av naturen? Hur har det förändrats sedan du var liten?

Steg 6

Låt eleverna redovisa sina resultat. De får fundera över och diskutera hur vårt utnyttjande av naturen har förändrats på en generation och vad den här historiska utvecklingen beror på. Både vad som är bra och dåligt med utvecklingen och vad de skulle vilja förändra.

Konstruera en "Allemansrätt"

Vi har en fantastisk natur i vårt land och en lagstiftning som gör att vi har rätt att vistas i den. Allemansrätten är en viktig del av det svenska kulturarvet och bidrar till att vi kan ha glädje av flera av dess ekosystemtjänster. Samtidigt kan en individs hårda utnyttjande av naturen stå i konflikt med andra individers behov, eller med allas vårt behov av att bruka naturen för olika tjänster.

För att vistas i den svenska naturen och utnyttja allemansrätten krävs det att man har fått information om allemansrätten och tagit ställning till vad ett bra naturvett innebär. Som lärare kan man däremot börja i andra änden och först låta eleverna konstruera en egen allemansrätt. Då kan de lättare reflektera över och respektera det som står skrivet i lagen.

Uppgift: Konstruera en "Allemansrätt"

Steg 1

Låt eleverna fundera över och diskutera följande frågor:

  • Vilken glädje och nytta kan vi ha av att vara ute (vistas ) i den svenska naturen.
  • Vad behöver vi tänka på för att inte skada växter och djur och för att andra människor ska kunna göra detsamma som vi när de är ute?

Steg 2

Låt sedan eleverna rita en bild eller spela upp ett drama eller ett filmklipp som bjuder in andra till att njuta av naturen (alternativt någon bit natur i ert närområde).

Bilden eller filmen ska förmedla några regler för naturvett och allemansrätt, och svara på följande frågor:

  • Hur ska man vara i naturen?
  • Vad ska man inte göra i naturen?

Skriv ner tio regler för naturvett på er bild eller film.

Steg 3

Till sist får eleverna jämföra sin allemansrätt med den som finns beskriven av Naturvårdsverket.

Allemansrätten – på lätt svenska, på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Näringskedjan – vem äter vem?

En förberedelse till att eleverna ska förstå vad ekosystemtjänster innebär är bland annat att de kan beskriva näringskedjor och sambandet mellan organismerna i ett ekosystem. I den här övningen får eleverna ta sin egen erfarenhet till hjälp och tänka på relationer de känner till mellan djur, när de bygger näringskedjor och näringsvävar. De får också fundera över sin egen plats i väven.

Uppgift: Näringskedjan – Vem äter vem?

Steg 1

Börja med att slänga iväg ett garnnystan (eller ett snöre på rulle) till en av eleverna, samtidigt som du håller fast i ytteränden och säger:
- Jag är en (fluga) vem äter mig?

Eleven som fångar nystanet kanske svarar:
- Jag är en (flugsnappare), slänger nystanet vidare till en kamrat och säger samtidigt ”vem äter mig?”.

På så sätt fortsätter bollandet och byggandet av näringskedjan mellan eleverna. Regeln är att ett och samma djur inte får upprepas två gånger. När man kommer högre upp i pyramiden måste man antingen ta till nedbrytare eller byta fråga från vem som äter, till vem som äts, det vill säga "Vem äter jag?". Det viktiga är kanske inte att vara helt korrekt med vem som äter vem, utan att få syn på (och en upplevelse av) hur organismerna hänger samman i en väv.

Steg 2

Dela in klassen i grupper med 4-5 elever i varje grupp. Ge eleverna bilder (eller skrivna lappar) på några olika djur och växter, förslagsvis:

  • mygga
  • mo
  • fjäril
  • uggla
  • mört
  • gädda
  • klöverblomma
  • daggmask
  • gråsugga
  • skogsmus
  • vete.

Låt först eleverna fundera över vilka djur som äter vilka. Därefter får de göra en sambandskarta över organismerna. De fäster då bilderna på ett papper och ritar streck mellan dem. På strecken skriver de hur djuren hänger ihop genom att de äter varandra. Mört äter mygga och så vidare.

Låt eleverna sedan skriva sitt eget namn på en lapp och placera in det i väven. Mygga äter mig och jag äter ko.

Steg 3

Nu tilldelas eleven ett specifikt djur eller en växt av läraren. Därefter ska eleverna formulera en kort berättelse om hur de själva i förlängningen hänger samman med djuret eller växten. Till exempel ”Hur hänger du ihop med skogsmusen?" "Ja, jag äter en gädda som äter en mört som äter en mygga som suger blod av en skogsmus …"

Steg 4

Låt eleverna diskutera, fundera över och beskriva i ord på vilket sätt de själva har nytta och glädje av andra djur och växter i näringskedjan.

  • Vilken nytta gör djur och växter för dig? Vad har ett djur och en växt för nytta av dig?

Det kan förstås handla om att vi äter djuret eller växten direkt eller indirekt. Men det kan också handla om att djuret eller växten håller undan skadeinsekter, sköter pollinering eller som masken, bearbetar jorden. 

Senast uppdaterad 28 juni 2019