Om ekosystemtjänster – Hur går det runt?
Naturens ekosystemtjänster är avgörande för allt liv. Det här materialet handlar om näringskedjor, varornas kretslopp och hur det hänger samman med vår vardagskonsumtion. Övningen finns i tre versioner anpassade för grundskolans årskurser i biologi.
Vad är ekosystemtjänster?
FILM: Ekosystemtjänster (tid 3:07)
I filmen berättar Louise Hård af Segerstad, forskningskommunikatör, om begreppet ekosystemtjänster.
Vår nytta av naturen
Ekosystemtjänsterna kan delas in i fyra områden: grundläggande, försörjande, reglerande, och sociala/kulturella.
Översiktsbild ekosystemtjänster
(pdf, 943 kB)
Grundläggande
De grundläggande ekosystemtjänsterna är det som i grunden får naturen att fungera och det system som krävs för att de tre följande områdena ska kunna finnas. Området grundläggande ekosystemtjänster innefattar till exempel
- fotosyntes
- vattnets kretslopp
- organismernas näringskedjor.
Reglerande
De reglerande ekosystemtjänsterna upprätthåller en viss balans i naturen, motverkar störningar och förhindrar katastrofer. Exempel på reglerande tjänster är
- växttäcken som förhindrar jorderosion vid skyfall
- fåglar som äter insekter och på så sätt förhindrar skadeinsekter att breda ut sig
- insekter som sköter pollinering
- ozonskiktet som förhindrar UV- instrålningen.
Försörjande
Genom de grundläggande systemen och de reglerande tjänsterna tillhandahåller naturen livsnödvändiga resurser för oss människor som till exempel syre, rent vatten, råvaror till material och energi. I samhället omvandlas dessa sedan till produkter som försörjer oss med exempelvis kläder, mat, mediciner, byggnader, inredning och tekniska varor. Dessa processer kallas för försörjande ekosystemtjänster.
Sociala och kulturella
Andliga och känslomässiga naturupplevelser leder till psykisk och social hälsa. I naturen finns platser för träning, motion och rekreation. Naturen kan även utnyttjas för turism eller som inspiration till konstnärlig utveckling. Detta är exempel på sociala och kulturella ekosystemtjänster.
Om begreppet ekosystemtjänster
Om begreppet ekosystemtjänster
Naturen underhåller på flera olika sätt livsnödvändiga funktioner för oss människor och för våra samhällen. Det kan ibland vara lätt att glömma – och i många fall svårt att uppskatta vilka risker det skulle medföra om någon eller några av dessa funktioner försvann.
Inom ekologisk forskning riktas allt större intresse mot vilken betydelse naturen och dess artrikedom har för att kunna upprätthålla det flöde av varor och tjänster som naturen erbjuder. Därför har man utvecklat begreppet ekosystemtjänster.
Begreppet har också utvecklats ur ett behov av att tydliggöra att naturen inte bara är ett statiskt lager av varor. Istället är det samspelet mellan organismerna och ekosystemet som kan utnyttjas av människor i form av både varor och tjänster.
Ekosystemtjänster är framförallt ett pedagogiskt begrepp för att visa att människan är beroende av naturen och de olika ekosystem som omger våra samhällen.
Om begreppet ekosystemtjänster
Naturen underhåller på flera olika sätt livsnödvändiga funktioner för oss människor och för våra samhällen. Det kan ibland vara lätt att glömma – och i många fall svårt att uppskatta vilka risker det skulle medföra om någon eller några av dessa funktioner försvann.
Inom ekologisk forskning riktas allt större intresse mot vilken betydelse naturen och dess artrikedom har för att kunna upprätthålla det flöde av varor och tjänster som naturen erbjuder. Därför har man utvecklat begreppet ekosystemtjänster.
Begreppet har också utvecklats ur ett behov av att tydliggöra att naturen inte bara är ett statiskt lager av varor. Istället är det samspelet mellan organismerna och ekosystemet som kan utnyttjas av människor i form av både varor och tjänster.
Ekosystemtjänster är framförallt ett pedagogiskt begrepp för att visa att människan är beroende av naturen och de olika ekosystem som omger våra samhällen.
Övning: Hur går det runt?
Den här övningen finns i tre versioner, anpassade för elever i olika åldrar för att följa progressionen i de centrala förmågor eleverna ska utveckla.
Eleverna får fundera över och diskutera hur deras vardagskonsumtion hänger samman med näringskedjor i naturen, materians och energins vägar.
Biologi årskurs 1–3: Hur går det runt?
I den här övningen får eleverna fundera över, diskutera och lära sig mer om hur deras vardagskonsumtion hänger samman med enkla näringskedjor och samband i naturen.
En av utgångspunkterna och även slutsatserna i den här övningen är att ingenting försvinner. Innehållet (materian) i föremålet eller varan som eleverna får fundera över går runt i ett kretslopp. Vi lånar materian för att bygga upp vår kropp, men när vi använt den en tid återgår den till andra delar av kretsloppet.
Gör så här
Dela in eleverna i mindre grupper. Ge varje grupp något vi till vardags brukar äta eller dricka. Det kan vara en ostbit, brödbit, makaron, köttbulle, mjölk, saft, eller fiskpinne. Elevernas uppgift är nu att tillsammans i mindre grupper diskutera hur innehållet i den sak de blivit tilldelade ”går runt”.
Steg 1
Låt eleverna fundera över och diskutera följande:
- Vad har det mesta av den sak ni fick varit innan den kom hit till oss? Var någonstans var den innan dess, och innan dess?
- Vart tar innehållet i den vägen efter det att den varit hos oss?
- Vart tar den vägen i nästa steg?
- Hur ”går det runt” i ett kretslopp?
Steg 2
Låt eleverna i ord och bild skapa en berättelse om varans kretslopp som de senare redovisar för varandra:
- Rita och berätta om var saken ni fått kommer ifrån och vart den tar vägen i ett kretslopp.
Steg 3
En ytterligare poäng med övningen är att eleverna ska få syn på att den kedja som kretsloppet bildar består av flera steg där naturen kan sägas göra oss olika tjänster.
Låt eleverna fylla i och avsluta följande oavslutade meningar:
- För att framställa (en ostbit, brödbit, makaron, köttbulle, mjölk, saft, eller fiskpinne )… behöver naturen hjälpa till med att …
- Naturen hjälper mig att …
- Jag har användning för naturen när jag …
Låt eleverna rita och skriva en kort berättelse om hur naturen är till nytta för oss människor.
Biologi årskurs 4–6: Hur går det runt?
I övningen för årskurs 4–6 är varornas kretslopp mer komplicerade och eleverna får möta ett innehåll som är mer komplext.
De frågor som eleverna ställs inför i den här övningen berör materians och energins vägar, vilka ekosystemtjänster som ingår i varans kretslopp och vårt beroende av och påverkan på naturen. På så sätt tar eleverna ytterligare ett steg i att utveckla förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som berör ekologi och hållbar utveckling.
Gör så här
Dela in eleverna i mindre grupper. Varje grupp får varsin vardagsprodukt (något material vi använder i våra hushåll och lämnar ifrån oss till återvinningen). Exempelvis en bit tidningspapper, en glasbit, en plastbit, en spik, eller en bit aluminiumfolie.
Steg 1
Låt eleverna rita en bild av föremålets kretslopp. Hur går det runt?
Steg 2
Låt eleverna fundera över och diskutera följande frågor:
- Vad har huvuddelen av den sak ni fick varit innan den kommer hit till oss och var någonstans var den innan dess?
- Hur omvandlas materian (innehållet i den sak som eleverna har fått) i olika delar av ett kretslopp?
- Finns det delar av kretsloppet som är synliga (fasta) eller osynliga (gasformiga)?
En poäng med övningen är att eleverna ska få syn på att den kedja som kretsloppet bildar består av flera steg där naturen kan sägas göra oss en tjänst (ekosystemtjänster).
- Undersök och ta reda på, på vilka olika sätt naturen gör nytta (bidrar med ekosystemtjänster) för oss människor i de olika stegen ni ritat och berättat om?
Samtidigt som eleverna diskuterar frågorna skapar de i ord och bild en berättelse om varans kretslopp.
Steg 3
Fundera, diskutera och ta ställning till följande:
- Skriv först ned alla de olika frågor som uppstod då ni ritade bilden.
- Välj därefter ut några av frågorna och försök besvara dem. Redovisa svaren i någon form.
- Vissa av sakerna går inte runt, eller ingår i väldigt långa kretslopp. Hur kan vi (till exempel med hjälp av teknik) hjälpa naturen och göra kretsloppen effektivare?
- Hur ska vi göra när kretsloppet inte fungerar?
Steg 4
Redovisa bilden, frågorna, svaren på frågorna och idéerna om hur man kan effektivisera kretsloppen i någon form, till exempel med en bild eller en kort film.
Biologi årskurs 7–9: Hur går det runt?
Här i årskurserna 7–9 får eleverna möta ett innehåll som är mer komplext. På så sätt tar de ytterligare ett steg i att utveckla sin förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som berör ekologi och hållbar utveckling.
De frågor som eleverna ställs inför i den här övningen är mer komplexa genom att produkterna som de arbetar med innehåller fler delar och genom att de värderande frågor de tar ställning till berör andra aspekter än bara materians eller energins vägar.
Gör så här
Dela in eleverna i mindre grupper. Varje grupp tar hand om varsin vardagsprodukt (en sammansatt vara som vi köper i affären och konsumerar) som de tilldelas av läraren. Det kan till exempel vara ett par skor, ett paket tvättmedel, någon form av smågodis, ett par jeans eller en mobiltelefon.
Steg 1
Låt eleverna fundera över och diskutera följande frågor:
- Vilka olika delar består varan av?
- Var i naturen fanns de olika delarna innan de hamnade hos oss?
- Hur omvandlas materian i varans olika delar av kretsloppet genom processer såsom fotosyntes, förbränning?
- Vilka delar av kretsloppet är synliga respektive osynliga?
- I vilka steg tas energi upp, i vilken form finns energin och i vilka steg av kedjan avges det energi?
Rita en bild över de huvudsakliga stegen i varans, kretslopp eller livscykel. Hur går de runt? Skriv ned de olika frågor som uppstod då ni ritade bilden.
Steg 2
Låt eleverna titta på indelningen av ekosystemtjänsterna i områdena grundläggande, försörjande samt reglerande och besvara därefter frågan:
- Var någonstans i varans kretslopp kommer de olika ekosystemtjänsterna, in?
Steg 3
Fundera över, diskutera och ta ställning till följande frågor:
- På vilket sätt påverkar de olika stegen i varans livscykeln vår natur och miljö?
- Var i världen fanns de olika delarna innan de hamnade hos oss? Hur ser transporterna ut och hur påverkar dessa naturen och miljön på vägen hit?
- Diskutera och föreslå alternativa lösningar som skulle kunna göra varan mer resurssnål och miljövänlig.
Steg 4
Redovisa arbetet i form av en utställning eller en film.
Progression i övningen
Nedan följer en beskrivning av de centrala förmågor som övningen förväntas bidra med och hur progressionen i dessa förmågor ser ut för varje årskursintervall.
Biologi årskurs 1–3
Biologi årskurs 1–3
Använda kunskaper i ämnet
Eleverna får skriva och rita (kommunicera) en berättelse om på vilket sätt vi har nytta av naturen. De får argumentera för vilken nytta de själva har av naturen.
Genomföra systematiska undersökningar
Eleverna får diskutera och på så sätt undersöka varifrån i naturen en sak kommer och var den tar vägen efter användandet.
Använda ämnets begrepp, modeller och teorier
Eleverna får rita och berätta om ett kretslopp. De får använda enkla biologiska begrepp för att beskriva kretsloppets delar.
Biologi årskurs 1–3
Använda kunskaper i ämnet
Eleverna får skriva och rita (kommunicera) en berättelse om på vilket sätt vi har nytta av naturen. De får argumentera för vilken nytta de själva har av naturen.
Genomföra systematiska undersökningar
Eleverna får diskutera och på så sätt undersöka varifrån i naturen en sak kommer och var den tar vägen efter användandet.
Använda ämnets begrepp, modeller och teorier
Eleverna får rita och berätta om ett kretslopp. De får använda enkla biologiska begrepp för att beskriva kretsloppets delar.
Biologi årskurs 4–6
Biologi årskurs 4–6
Använda kunskaper i ämnet
Eleverna får diskutera, kritiskt granska, ge förslag på och argumentera för och emot alternativa lösningar på varans kretslopp.
Genomföra systematiska undersökningar
Eleverna får formulera egna frågor som uppkommer i arbetet med att rita och beskriva kretsloppen. De får besvara de egna frågorna med hjälp av diskussion, samt information från olika källor, från böcker och från nätet.
Använda ämnets begrepp, modeller och teorier
Eleverna får rita och berätta om ett kretslopp. De får använda biologiska begrepp och skapa en modell för att förklara skillnaderna mellan olika alternativa kretslopp.
Biologi årskurs 4–6
Använda kunskaper i ämnet
Eleverna får diskutera, kritiskt granska, ge förslag på och argumentera för och emot alternativa lösningar på varans kretslopp.
Genomföra systematiska undersökningar
Eleverna får formulera egna frågor som uppkommer i arbetet med att rita och beskriva kretsloppen. De får besvara de egna frågorna med hjälp av diskussion, samt information från olika källor, från böcker och från nätet.
Använda ämnets begrepp, modeller och teorier
Eleverna får rita och berätta om ett kretslopp. De får använda biologiska begrepp och skapa en modell för att förklara skillnaderna mellan olika alternativa kretslopp.
Biologi årskurs 7–9
Biologi årskurs 7–9
Använda kunskaper i ämnet
Eleverna får värdera olika varors livscykler utifrån begreppet ekosystemtjänster. De får granska informationen kritiskt samt föreslå alternativa lösningar och handlingsalternativ för ett hållbart samhälle.
Genomföra systematiska undersökningar
Eleverna får ställa frågor till och analysera de föreslagna livscyklerna utifrån begrepp och teori kring ekosystemtjänster.
Använda ämnets begrepp, modeller och teorier
Eleverna får rita en bild över varans livscykel samt diskutera var energi tas upp, omvandlas och avges i kretsloppen. De får även diskutera samband mellan materia och energi i varans livscykel.
Eleverna får kommunicera resultaten samt argumentera för lösningarna och handlingsalternativen i form av en tidningsartikel eller ett filmklipp.
Biologi årskurs 7–9
Använda kunskaper i ämnet
Eleverna får värdera olika varors livscykler utifrån begreppet ekosystemtjänster. De får granska informationen kritiskt samt föreslå alternativa lösningar och handlingsalternativ för ett hållbart samhälle.
Genomföra systematiska undersökningar
Eleverna får ställa frågor till och analysera de föreslagna livscyklerna utifrån begrepp och teori kring ekosystemtjänster.
Använda ämnets begrepp, modeller och teorier
Eleverna får rita en bild över varans livscykel samt diskutera var energi tas upp, omvandlas och avges i kretsloppen. De får även diskutera samband mellan materia och energi i varans livscykel.
Eleverna får kommunicera resultaten samt argumentera för lösningarna och handlingsalternativen i form av en tidningsartikel eller ett filmklipp.
Se kursplanerna för biologi i grundskolan.
Här finns fler övningar om ekosystemtjänster, anpassade till respektive årskurs:
Naturens nytta och glädje, biologi årskurs 1–3