Ekosystemtjänster och hållbarhet

Det vi konsumerar och äter är en del av vattnets och varornas kretslopp. I de här övningarna får eleverna reflektera över olika ekosystemtjänster och vårt förhållande till djur och natur.

Det här stödmaterialet är för biologi årskurs 7–9. Se också materialet om ekosystemtjänster med tillhörande övning, anpassad efter olika årskursintervall.

Om ekosystemtjänster – Hur går det runt?

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

två elever och en lärare i klassrummet

Naturens egenvärde

I den här övningen ska eleverna diskutera och problematisera själva kärnan i begreppet ekosystemtjänster. Är naturen till för oss, eller har delar av naturen ett egenvärde?

Uppgift

Steg 1

Låt eleverna var och en först fundera över frågan:

När tycker du att man får döda ett djur? Får man exempelvis göra det när man

  • samlar fjärilar
  • hittar en fästing på kroppen
  • sätter en mask på kroken
  • jagar älg
  • kokar kräftor
  • blir stucken av en mygga
  • gör djurförsök på råttor
  • gör djurförsök på apor
  • fiskar
  • jagar noshörningar för att använda hornen
  • föder upp minkar
  • föder upp och slaktar kycklingarför att använda till mat
  • släpper ut växhusgaser som förstör polarisen för isbjörnarna
  • drar fram vägar och järnvägar genom naturområden.

Steg 2

Låt eleverna diskutera i mindre grupper och redovisa vad de är överens om respektive vad de inte är överens om.

  • Vilka av djuren ovan är nyttiga för oss?
  • På vilket sätt är de nyttiga för oss?
  • Vilka av djuren har ett värde i sig själva (har ett egenvärde)?

Steg 3

Låt eleverna göra en affisch eller ett filmklipp där de presenterar några etiska regler för hur människan bör förhålla sig till djur. 

Ekosystemtjänster och hamburgare

Hamburgaren är en populär maträtt för såväl barn och ungdomar som vuxna. Studerar man maträtten närmare upptäcker man att den innehåller en mängd olika ingredienser som backas upp av olika ekosystemtjänster.

Genom att eleverna får urskilja hur de olika ingredienserna kommer till och påverkar miljön kan de också förhålla sig kritiskt till dem och föreslå alternativa maträtter som är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv.

Uppgift

Steg 1

Låt eleverna börja med att urskilja vilka olika ingredienser som finns i en hamburgare. Sammanfatta resultatet på tavlan i form av en mindmap.

Steg 2

I nästa steg får eleverna i mindre grupper fundera över var de olika ingredienserna kommer ifrån samt i vilket skede och på vilket sätt produktionen (tillblivelsen) av ingredienserna stöttas av ekosystemtjänster. Jämför med översiktsbilden på ekosystemtjänsterna. Till sin hjälp har eleverna också en informationstext om pollination.

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

Pollination, på Mannautställningens webbplatslänk till annan webbplats

  • Vilka ekosystemtjänster bidrar till produktionen av en hamburgare?

Frågorna kan exempelvis vara:

  • Varifrån kommer energin till gurkans fotosyntes?
  • Vilka är gurkans pollinatörer?
  • Var odlas gurkan och var får den sitt vatten ifrån?

Svaren kan exempelvis vara:

  • Gurkan som odlas i ett växthus växer till genom fotosyntes.
  • Pollinatörer behövs för att befrukta honblommorna så att själva frukten skapas.
  • Gurkan växer till genom att låna sitt vatten ur delar av vattnets kretslopp.

På samma sätt arbetar eleverna med till exempel bröd, kött, sallad, lök, senap och ketchup.

Steg 3

Diskutera: Hur påverkar framställningen av hamburgaren naturen i våra ekosystem?

Till sin hjälp har eleverna en artikel från Fria Tidningen.

Artikeln Rädda regnskogen så räddar du världen, på Fria Tidningens webbplatslänk till annan webbplats

Diskutera: Finns det något led i produktionen av de olika delarna i en hamburgare som skulle kunna förändras så att produktionen gav mindre avtryck på ekosystemen och miljön?

Gå ut på några olika hamburgartillverkares webbplatser. Ta reda på hur de tar hänsyn till naturen och miljön i sin produktion och hur de bemöter den kritik som eventuellt har riktats mot dem.

Steg 4

Skriv en insändare i en tidning, eller ett brev till någon hamburgerkedja där ni argumenterar utifrån de resultat som ni har kommit fram till ovan.

Välja vara

Kunskaper om ekosystemtjänster kan vara till hjälp när vi ska göra val i samband med vår konsumtion. Men att ta hänsyn till natur och miljö kan ibland stå i konflikt med andra intressen vi har som konsumenter.

I den här övningen får eleverna använda både kunskaper och värderingar för att fundera över hur de ska välja i affären.

Uppgift

Låt grupper med 4-5 elever i varje grupp samlas kring två olika märken av en och samma vara (produkt). Det kan till exempel vara:

  • två tvålar i olika förpackningar, en fast och en flytande.
  • två förpackningar popcorn-majs, mikro-popcorn och majs som ska poppas i kastrullen.
  • två disktrasor i olika förpackningar och av olika material.
  • två olika sorters toalettpapper, blekt och icke-blekt, återvunnet och nyproducerat.
  • två te-sorter, där ett kanske är rättvisemärkt medan det andra är miljömärkt.
  • två sorters tandkräm eller tvättmedel

Det viktiga i uppgiften är att det finns mycket information på förpackningen. Det är också viktigt att skillnaderna inte är för uppenbara ur miljösynpunkt. Övningen är inte till för att skriva eleverna på näsan och tala om för dem vilken vara som är bäst. Övningen syftar till att synliggöra hur komplexa frågorna är. Det innebär att produktionen, varans härkomst, förpackningen, brukandet, naturpåverkan vid produktion och efter konsumtion, priset och förstås inte minst smaken, användbarheten och effektiviteten kan spela in när vi ska göra våra val av varor i vardagen.

Steg 1

Ställ så många frågor som möjligt (minst 20 stycken) kring varan som skulle kunna vara avgörande för vilken man väljer att köpa.

Steg 2

Försök att besvara så många som möjligt av frågorna med hjälp av informationen på förpackningen, information på nätet och genom experiment.

Steg 3

Bestäm och rangordna de fem viktigaste frågorna. Diskutera: Vilket av märkena väljer ni?

Ekosystemtjänster kommer in som ett användbart begrepp när man diskuterar vilken roll naturen har vid framställningen av varan och vilken påverkan på naturen den har vid bruket samt efter användningen. Låt eleverna fundera över vilken roll olika ekosystemtjänster har vid produktionen av den vara som de har valt.

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

Eleverna kan också titta på olika märkningssystem och vad de som står bakom dessa tar hänsyn till när de bedömer en varas lämplighet, till exempel:

  • Krav, www.krav.se
  • Svanen, www.svanen.se
  • Bra miljöval, www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval
  • EU-blomman, ec.europa.eu/environment/ecolabel/

Virtuellt vatten

Vattnets kretslopp är en viktig grundläggande ekosystemtjänst som vi i många fall tar för given här i Sverige. Vi blir ofta förvånade när vi upptäcker hur mycket vatten som åtgår vid produktionen av en vara. Har man den kunskapen kan man lättare ta ställning till olika produkter ur ett hållbarhetsperspektiv.

I den här övningen får eleverna kunskaper om virtuellt vatten och möjligheter att skapa argument för och emot användning av produkter som kräver virtuellt vatten vid framställningen.

Uppgift

Dela in klassen i mindre grupper om 4-5 elever i varje grupp och låt dem arbeta enligt instruktionerna nedan.

Steg 1

Ge eleverna följande instruktion:

Vattnets kretslopp är en av vårt samhälles grundläggande ekosystemtjänster. Virtuellt vatten kallas det vatten som går åt för att framställa en produkt eller en vara.

  • I den här övningen ska ni göra en beräkning av det virtuella vatten som behövs för att framställa en måltid.
  • Ni ska också få diskutera på vilket sätt man kan få människor att inse hur mycket virtuellt vatten de konsumerar.

Steg 2

Läs texten om virtuellt vatten från Mannautställningen. Kombinera därefter en måltid och beräkna åtgången av virtuellt vatten med hjälp av tabellen på Sydvattens webbplats.

Steg 3

Räkna ut hur länge du skulle behöva ha en kran med rinnande vatten stående för att det skulle motsvara det vatten som går åt för att framställa måltiden. Fundera ut någon annat exempel som skulle kunna få upp människors ögon för hur mycket virtuellt vatten som går åt.

Steg 4

Diskutera hur ni skulle vilja göra för att informera andra om hur de kan förändra sin konsumtion av virtuellt vatten. Skapa ett informationsmaterial där ni i ord och bild redovisar resultaten av er undersökning. Utforma materialet så att det kan användas till att påverka andra.

Om virtuellt vatten

Om virtuellt vatten, på Mannautställningens webbplatslänk till annan webbplats

Tabell över virtuellt vatten, på Sydvattens webbplats länk till annan webbplats

Bäst vatten?

I den här övningen ska eleverna göra en systematisk undersökning. De ska ur olika aspekter ta reda på vilket vatten som är ”bäst” av tre olika sorters flaskvatten samt vanligt kranvatten.

När de i steg 3 låter olika personer testa vad dessa personer tycker om vattnets smaklighet är det en fördel om de har lite kunskaper om hur det går till att göra ett så kallat Fair test.

Fair test, från kemilärarnas resurscentrum på Stockholms Universitets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppgift

Dela in klassen i mindre grupper om 4-5 elever i varje grupp och låt dem arbeta enligt instruktionerna nedan.

Steg 1

Ge eleverna följande instruktion:

Vattnets kretslopp är en av de ekosystemtjänster som gör att vi har tillgång till friskt och gott vatten. I många länder har befolkningen inte tillgång till rent vatten i kranen. Där köper de dricksvatten på flaska. Även i Sverige kan vi köpa vatten på flaska. Ni ska undersöka och jämföra fyra olika sorters vatten, tre på flaska samt vanligt kranvatten.

  • Diskutera vilka olika saker som skulle kunna avgöra vilket av de fyra olika vattensorterna som är bäst? Formulera det ni kommer på som påståenden: Det bästa vattnet är det som … (innehåller, smakar, kostar, transporteras och så vidare.)

Steg 2

Försök att ta reda på svaren om era påståendena är korrekta genom att läsa på flaskorna, leta information på nätet, eller kontakta producenterna.

Steg 3

Gör en vetenskaplig undersökning, ett blindtest (ett så kallat fair test), där ni testar de olika vattensorterna på några försökspersoner.

Steg 4

Redovisa resultatet i text, bild och med hjälp av ett diagram.

Senast uppdaterad 28 juni 2019