Kretslopp och näringskedjor

För många elever är det viktigt att de får upptäcka hur de själva och deras vardag i förlängningen är kopplade till olika skeenden i naturen, att deras liv hänger samman med ett större system. Här hittar du flera övningar om ekosystemtjänster och kretslopp.

elever räcker upp handen

Det här stödmaterialet är för biologi årskurs 4–6. Se också materialet om ekosystemtjänster med tillhörande övning, anpassad efter olika årskursintervall.

Om ekosystemtjänster – Hur går det runt?

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

Definiera ekosystemtjänster

Ibland har det talats om att det moderna barnet växter upp i ett ”ur-väggen-samhälle”. Energi, vatten, mat och andra varor hämtas från väggen och det är också genom väggen de försvinner när vi har konsumerat dem. Här får eleverna fundera över vad ekosystemtjänster är och vad de är värda för oss människor.

Uppgift: Definiera ekosystemtjänster

Steg 1

Eleverna definierar ekosystemtjänster genom att först svara på frågan:

  • På vilket sätt har jag, min familj och samhället runt omkring oss nytta av naturen?

Först får de var för sig, under tystnad skriva ned sina förslag på post-it lappar. Därefter sitter de tillsammans i mindre grupper där de sorterar och grupperar lapparna samt sätter rubriker på sorteringen.

Sedan får eleverna jämföra sin gruppering med den vetenskapliga grupperingen av ekosystemtjänster. Se illustrationen över ekosystemtjänsterna.

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

Steg 2

Därefter får eleverna diskutera följande frågor:

  • På vilket sätt motverkar livet i våra samhällen naturens möjligheter att bidra med ekosystemtjänster?
  • Vilka ekosystemtjänster är hotade och på vilket sätt?
  • Vilka ekosystemtjänster betalar vi för och vilka betalar vi inte för?

Steg 3

Till sist gör eleverna en reklamaffisch eller en filmsnutt där de presenterar en av tjänsterna, sätter pris på den, gör reklam för den och försöker sälja den.

Som lärare kan man observera följande:

  • Vad lägger eleverna tonvikten vid?
  • Vad har de sett som forskare förbiser?
  • Vad behöver vi komplettera med i undervisningen om vi ska ge eleverna en mer heltäckande bild av ekosystemtjänster?

Välja varor

Kunskaper om ekosystemtjänster kan vara till hjälp när vi ska göra val i samband med vår konsumtion. Men att ta hänsyn till natur och miljö kan ibland stå i konflikt med andra intressen vi har som konsumenter. I den här övningen får eleverna använda både kunskaper och värderingar för att fundera över hur de ska välja i affären.

Uppgift: Välja varor

Låt grupper av elever, 4-5 stycken, samlas kring två olika märken av en och samma vara (produkt). Det kan till exempel vara något av följande:

  • två tvålar i olika förpackningar, en fast och en flytande.
  • två förpackningar popcorn-majs, mikro-popcorn och majs som ska poppas i kastrullen.
  • två disktrasor i olika förpackningar och av olika material.
  • två olika sorters toalettpapper, blekt och icke-blekt eller återvunnet och nyproducerat.
  • två te-sorter, där ett kanske är rättvisemärkt medan det andra är miljömärkt.
  • två sorters tandkräm eller tvättmedel.

Det viktiga i uppgiften är att det finns mycket information på förpackningen. Det är också viktigt att skillnaderna inte är för uppenbara ur miljösynpunkt. Övningen är inte till för att skriva eleverna på näsan och tala om för dem vilken vara som är bäst. Övningen syftar till att synliggöra hur komplexa frågorna är.

När vi gör våra val av varor i vardagen kan följande spela en roll:

  • produktionen
  • varans härkomst
  • förpackningen
  • brukandet
  • naturpåverkan vid produktion och efter konsumtion
  • priset
  • smaken
  • användbarheten
  • effektiviteten

Steg 1

Eleverna ställer så många frågor som möjligt (minst 20 stycken) kring varan som skulle kunna vara avgörande för vilken man väljer att köpa.

Steg 2

Försök att besvara så många som möjligt av frågorna med hjälp av informationen på förpackningen, information på nätet och genom egna experiment.

Steg 3

Bestäm och rangordna de fem viktigaste frågorna. Diskutera: vilket av märkena väljer ni?

Ekosystemtjänster kommer in som ett användbart begrepp när man diskuterar vilken roll naturen har vid framställningen av varan och vilken påverkan på naturen den har vid bruket och efter användningen. Låt eleverna fundera över vilken roll olika ekosystemtjänster har vid produktionen av den vara de har valt. Som stöd kan eleverna använda illustrationen över ekosystemtjänsterna.

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

De kan också titta på olika märkningssystem och vad de som ligger bakom dessa system tar hänsyn till när de bedömer en varas lämplighet, till exempel:

  • Krav, www.krav.se
  • Svanen, www.svanen.se
  • Bra miljöval, www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval
  • EU-blomman, ec.europa.eu/environment/ecolabel/

Trädets ekosystemtjänster

I alla tider har människan levt i nära relation till träden. De har bland annat gett oss skugga, virke, mat, papper och bränsle. Att jordens träd också bidrar till syreproduktion, vattnets kretslopp, utgör bostad för en stor mängd arter och fungerar som koldioxidfälla är däremot faktum som inte är lika självklara. I den här övningen får eleverna själva komma på hur de direkt och indirekt har nytta av träden.

Uppgift: Trädets ekosystemtjänster

Låt eleverna sitta i grupper om 4-5 i varje grupp. Visa en bild på ett eller flera träd.

Steg 1

Börja därefter med en ”brainstorm”. Låt eleverna utifrån bilden av ett träd komma på så många olika sätt som möjligt som vi människor har nytta av träden.

På vilka olika sätt har vi människor nytta av träd?

Steg 2

I nästa steg får eleverna jämföra sin egen "mind-map" med illustrationen av ekosystemtjänsterna.

Vilka områden kom ni på och hur hänger de samman med de fyra typerna av ekosystemtjänster som finns med i bilden?

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

Steg 3

I det sista steget får eleverna redovisa sina resultat i ord och bild, i form av en utställning, till exempel med namnet. ”Trädets ekosystemtjänster”, eller ”Våra vänner träden”. I utställningen berättar de om och argumenterar för vår nytta av träden och skogen.

Intervju om ekosystemtjänster

I den här övningen intervjuar eleverna några människor på gatan eller i sin närhet om vad de tänker om nyttan av naturen. Låt eleverna titta på illustrationen av ekosystemtjänsterna när de formulerar sina frågor.

Uppgift: Intervju om ekosystemtjänster

Intervjun kan ske med papper och penna, ljud eller videoupptagning.

Steg 1

I det första steget förbereder eleverna intervjun.

Låt eleverna börja med att förbereda några frågor där de försöker ta reda på vad de som ska intervjuas tycker om naturen och vad de tänker att de har för nytta av den.

Exempel på frågor:

  • Vad betyder naturen för dig?
  • Kan du berätta om vad du har för nytta av naturen?
  • Hur tycker du vi ska göra för att vi ska kunna fortsätta att ha den nyttan och glädjen av naturen?
  • Hur skulle du kunna förändra dina vanor så att det inte gör lika stora avtryck som nu?

Försök få den som blir intervjuad att tala själv så mycket som möjligt. Det kan man göra genom att inte ställa frågor som det går att bara svara ja, eller nej på utan istället frågor som: "Kan du berätta om …" eller "Hur skulle du göra …"

Steg 2

I nästa steg genomför eleverna intervjun.

Ställ era frågor till några personer. Låt dem berätta om vad de vet och tycker om nyttan av naturen. Vad har den för betydelse för dem och vad tänker de att vi behöver göra för att kunna ha kvar den nyttan även i framtiden.

Steg 3

Till sist får eleverna redovisa resultatet i form av en affisch, tidningssida, eller filmsnutt, där de låter de intervjuades röster argumentera för vår nytta av naturen.

Dramatisera kretslopp och näringskedjor

I den här övningen använder vi drama för att tydliggöra kretslopp. Eleverna får i grupper träna in och spela upp olika förlopp i naturen och diskutera hur det hänger ihop med olika ekosystemtjänster.

Uppgift: Dramatisera kretslopp och näringskedjor

Dela in klassen i grupper om 4-5 elever i varje grupp. Skriv upp förloppen nedan på lappar och ge en lapp till varje elevgrupp. Grupperna får inte avslöja för varandra vad de har fått för förlopp att spela upp.

De fem förloppen är

  • från larv till fjäril till larv igen
  • från ägg till larv till mygga till ägg igen
  • från vete till smörgås
  • vattnets kretslopp
  • årstiderna.

Steg 1

Övningen börjar med att grupperna var för sig tränar tio minuter på att spela upp det förlopp som de har blivit tilldelade.

Steg 2

När grupperna träffas igen ska grupp 1 under tystnad dramatisera det förlopp de blivit tilldelade. De andra eleverna funderar på vad de kan ha sett, men (och det är viktigt) ingen annan ropar ut vad dramat föreställer.

Steg 3

När grupp 1 spelat upp sitt förlopp får istället grupp 2 någon minut på sig att diskutera vad de tror sig ha sett och hur de kan gå in i och spela med i (interagera med eller emot) förloppet. Dramat spelas upp igen av grupp 1 fast denna gång tillsammans med grupp 2.

Steg 4

Därefter spelar grupp 2 upp sitt förlopp och grupp 3 diskuterar och interagerar och så vidare.

Till sist diskuterar hela klassen på vilket sätt de olika förloppen är kopplade till ekosystemtjänster. Till hjälp har de översiktsbilden av de olika ekosystemtjänsterna.

Översiktsbild ekosystemtjänsterPDF (pdf, 943 kB)

Min känsla för djuret

Olika djur väcker olika typer av direkta känslor. Ibland kan det finnas ett värde i att låta eleverna först reflektera över sina omedelbara känslomässiga reaktioner. Därefter kan de använda sig av logiska resonemang för att ta ställning till djurens värden i naturen.

Uppgift: Min känsla för djuret

Steg 1

Beskriv vart och ett av följande djur med hjälp av fem adjektiv:

  • gris
  • mussla
  • daggmask
  • delfin
  • bi
  • tiger
  • mygga

Steg 2

Fundera över och diskutera följande frågor:

  • Vad har de här djuren gemensamt och vad skiljer dem åt?
  • Vad är det som gör att vi har olika känslor inför de olika djuren?
  • Är det din relation till djuret eller djurets funktion i naturen som väcker känslorna?
  • Är det någon av djurarterna som har större rätt att leva än någon annan, och i sådana fall varför då?
  • Är det någon av djurarterna som är hotad av människan, och i sådana fall hur då?

Redovisa övningen genom att tillsammans försöka formulera några korta regler om hur vi människor bör behandla djur.

Var trivs frön?

I den här övningen ska eleverna fundera över vad ett frö behöver för att gro. Övningen handlar framförallt om några av de grundläggande ekosystemtjänster som får livsbetingelserna på jorden att fungera.

När eleverna är klara med arbetet ska de kunna berätta vilken betydelse olika förhållanden i naturen (de grundläggande ekosystemtjänsterna) för växternas förmåga att gro och fortplanta sig. Förutom att eleverna lär sig fakta och begrepp kring frögroning tränas de också i naturvetenskaplig verksamhet och att göra en systematisk undersökning.

Uppgift: Var trivs frön?

Dela in eleverna i mindre grupper om 4-5 stycken. Dela ut frön (en frösort till varje elevgrupp) av växter som vi människor äter, till exempel ärtor, majs, bönor eller alfa-alfa-frön.

Det är viktigt att det är frön som vi äter, eller frön från växter som vi äter. Det går bra att använda produkter (till exempel majs, bönor, ärtor) från närmaste livsmedelsaffär.

Steg 1

Det första eleverna får göra är att i grupper diskutera sig fram till vad det frö de fått behöver för att börja gro och växa.

Därefter kan läraren säga: ”Jag vill ha tre förslag från varje grupp.” Spalta så småningom upp förslagen på tavlan. Vatten, ljus, temperatur, (näring, jord och syre).

Ordna med hjälp av eleverna några av förslagen ovan i motsatser. ”Ljus, jaha, vad är motsatsen till ljus …”

  • ljust-mörkt
  • blött-torrt
  • varmt-kallt
  • (syrerikt-syrefattigt)
  • (näringsrikt-näringsfattigt)

Steg 2

Nästa fråga till eleverna blir hur vi ska kunna göra ett rättvisande försök där vi tar reda på vad som är bäst när det gäller någon av de tre översta motsatserna i punktlistan ovan. Om vi till exempel vill undersöka om fröet behöver ha det ljust eller mörkt, då behöver vi också se till att det bara är den skillnaden som vi jämför. Då behöver till exempel förhållandena för fuktighet och temperatur vara lika i alla försök vi gör.

Ett förslag är att placera de olika fröna på ett hushållspapper på ett fat eller på uppochnervända burklock i plastpåsar och sedan ställa dem i olika miljöer som eleverna får hitta på.

Steg 3

Den tredje frågan blir hur vi ska kunna mäta vad som faktiskt är bäst. Antingen tar vi reda på hur fort fröna grodde i olika miljöer eller också hur många som grodde efter en viss tid när vi behandlade dem olika. Låt eleverna komma med olika förslag på hur skillnaden i resultat ska mätas.

Steg 4

Eleverna ställer i ordning materialet till försöket och funderar ut över hur de praktiskt fortlöpande ska gå tillväga för att fortlöpande läsa av resultatet.

Steg 5

Eeleverna redovisar sina resultat i form av en tabell och/eller ett stapeldiagram

Steg 6

Till sist sammanfattar eleverna sina erfarenheter av att göra en systematisk naturvetenskaplig underökning genom att fylla i de oavslutade meningarna nedan.

  • För att ta reda på om det var bättre med ____ än ____ gjorde vi ….
  • För att ta reda på vad som var det bästa för fröna mätte vi ….

Efter diskussionen får eleverna också fundera på vilka miljöer på jorden som skulle kunna vara bättre och sämre för att gro frön och odla växter på.

  • Om jorden ska kunna försörja människor med växter att äta då behöver det finnas platser med …
Senast uppdaterad 28 juni 2019