Om behovet av studiehandledning hos elever inom vuxenutbildningen

Andelen utlandsfödda elever på vuxenutbildningen har ökat de senaste åren. Var och en som ingår i den statistiken har ett språk som fungerar för att tänka, för att kommunicera i olika situationer och för att lära. Parallellt med att en elev utvecklar sitt svenska språk till ett fungerande verktyg behöver den pedagogiska personalen på vuxenutbildningen dra nytta av det språk eleven redan behärskar för inlärningen av kunskaper, färdigheter och förmågor i olika ämnen.

• Ett skäl till det är att elevens lärsträcka inte ska förlängas i onödan.
• Ett annat skäl är att varje ämne innehåller texttyper, begrepp och språkliga krav som eleven knappast möter utanför det specifika ämnet och inte heller kan förväntas tillägna sig i språkundervisning utanför detta ämne.
• Ett tredje skäl är att rektorer och pedagogisk personal som ser elevens starkaste språk som en resurs i lärandet möjliggör för eleven att delta i undervisningen och planera och utvärdera sina studier.

Så kan huvudman och rektor organisera för en kvalitativ studiehandledning

Vuxenutbildningens tillgång till studiehandledare påverkas av huruvida kommunen har en central enhet där studiehandledare är anställda eller ej. Om en sådan enhet finns kan det stärka vuxenutbildningens möjlighet att anpassa studiehandledningen utifrån befintlig språksituation och elevbehov. Särskild kompetensutveckling kan dock krävas för studiehandledare inom sådana enheter i relation till just förhållanden och styrdokument inom vuxenutbildningen och studiehandledning för vuxna. En utmaning kan också vara att organisera samarbetet mellan lärare och enheten som tillhandahåller studiehandledning.

Under vilka förutsättningar ger studiehandledning på modersmål effekt på elevernas resultat?

Utifrån kvalitativa studier och lokala utvärderingar dras slutsatsen att studiehandledning har gynnsamma effekter för framförallt nyanlända elevers lärande och medverkar till en positiv elevidentitet. I regeringsutredningen "För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering" om modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål inom grundskolan anges att studiehandledning på modersmål ”möjliggör lärande och kunskapsutveckling på elevernas egna villkor, oavsett vilket skolstadium de befinner sig”.

Hur kan huvudman och rektor dra nytta av studiehandledning på modersmål i det systematiska kvalitetsarbetet?

För en fördjupad bild av elevers uppfattning och upplevelse av utbildningen kan fokusgruppsintervjuer genomföras med stöd av studiehandledare. Fokusgruppsintervjuer används regelbundet inom verksamheter i flera kommuner för att arbetslag, rektor och huvudman ska få ett bra underlag för analys och utvecklingsarbete. Studiehandledaren kan i det här arbetet själv leda eller assistera i utvärderande fokusgruppsintervjuer i språkgrupper där eleverna får möjlighet att växla mellan svenska och modersmål för att förstå och göra sig förstådda. På liknande sätt kan studiehandledare finnas med på studeranderåd och vid andra arenor för elevdemokrati för att stödja flerspråkiga elever i att förstå mötesformer och föra sin talan.