Ge studiehandledning på modersmål inom komvux

Du får exempel på samtalsformer som kan vara till hjälp i arbetet med att kartlägga elevers erfarenheter och behov, stödja lärandet och utvärdera utbildningen. Materialet riktar sig främst till studiehandledare inom sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, samt yrkesutbildning.

dekorationsbild
Konkreta tips

Vad studiehandledning på modersmål kan innebära på vuxenutbildningen

Hur mycket och på vilka sätt studiehandledning på modersmål används som stöd för flerspråkiga elever inom vuxenutbildningen skiftar. Det finns exempel på utbildningsverksamheter som driver ett medvetet och kvalitativt arbete med studiehandledning på flera språk med tillsvidareanställda studiehandledare. I en sådan verksamhet är chanserna goda att studiehandledaren får ett aktivt samarbete med lärare i arbetslaget och stöd i att driva och utveckla studiehandledningen.

Du finner alla exempel och texter på denna sida med källor och i sin helhet i artikeln Att ge studiehandledning på modersmål inom komvux av Jenny Hostetter, Nationellt centrum för svenska som andraspråk.PDF (pdf, 485 kB)

Exempel på professionell studiehandledning för vuxna

Idag finns en fördjupad och nyanserad bild av vad som påverkar lärandet. Elevernas möjlighet att lära sig nya kunskaper och förmågor beror på många saker.

  • Det hänger på om undervisningen ger möjlighet och tillräcklig tid för lärande.
  • Det beror på om eleverna samarbetar i gruppen och vågar ställa frågor.
  • Det hänger också ihop med i vilken grad eleverna presenteras för tydliga lärandemål och får stöd i att utveckla strategier för att nå målen.
  • Lärarens positiva eller negativa förväntningar på grupper av elever påverkar förutsättningarna.
  • En annan avgörande faktor är om läraren hjälper eleverna att vara aktiva i samtal och aktiviteter i undervisningen eller om eleverna mest sitter tysta och lyssnar på lärarens genomgång.

Modell och arbetssätt för studiehandledning utifrån vuxna elevers behov

Ordet studiehandledning väcker tanken på att leda någon vid handen. Det är en fin bild av studiehandledarens roll. När vuxna elever med kort tidigare skolbakgrund har beskrivit sitt behov av studiehandledning har de just frågat efter en person som kan sitta bredvid, förklara och praktiskt visa tekniker för studier eller digitala verktyg.

För den som är ny i rollen som studiehandledare kan det förstås vara svårt att veta hur mycket hjälp eleverna ska få och hur studiehandledning på modersmål ska läggas upp. Därför kan det behövas modeller och lärande exempel som vägleder i arbetet.

Modell för behovsanpassad och utvärderande studiehandledning

Steg 1

I steg 1 inleds planeringen av studiehandledningen med en kartläggning av elevbehov. Studiehandledaren läser aktuella styrdokument och tar del av lärarens planering och lärandemål för undervisningsmomentet. Tillsammans med läraren behöver studiehandledaren också urskilja elevernas förkunskaper och behov. Det görs genom kartläggande samtal och genom observationer av elevernas förmågor – ofta sådant som lärare och studiehandledare samlat under tidigare undervisningsmoment och bedömningsuppgifter. Exempel på metoder för kartläggande samtal följer i kommande avsnitt.

Steg 2

I steg 2 vänder studiehandledaren blicken mot sig själv. Vad behöver jag lära mig eller ta fram för typ av material för att möta elevernas behov av studiehandledning i momentet? Studiehandledaren tar, i samarbete med läraren, fram exempel i film, foto eller text på sådant eleverna ska lära sig och producera, tränar eventuellt själv på de digitala verktyg som eleverna ska lära sig använda och repeterar de begrepp och kunskaper som eleverna ska utveckla.

Steg 3

I steg 3 genomförs studiehandledningen i samband med den lärarstyrda undervisningen. Studiehandledningen kan vara förberedande och ge bildstöd och förklaringar inför undervisning. Den kan bedrivas på plats tillsammans med lärare och elever i undervisningen. Moment där eleverna är aktiva kan filmas eller dokumenteras på annat sätt för att sedan kunna följas upp. Likaså kan läraren filmas vid instruktioner och demonstrationer av olika moment eller andra genomgångar. I det uppföljande arbetet får eleverna möjlighet att återge sitt lärande och be om förtydliganden. Studiehandledningen kan genomföras helt eller delvis på distans med de begränsningar detta kan innebära. Studiehandledaren har ett nyfiket och prövande arbetssätt och försöker iaktta i vilken grad eleverna förstår och lär sig.

Steg 4

I steg 4 utvärderas studiehandledningen tillsammans med lärare och elever genom samtal och de underlag för lärande som samlats in under undervisningsmomentet. Studiehandledaren drar slutsatser kring ytterligare behov av studiehandledning hos eleverna och möjliga sätt att utveckla studiehandledningen inför nästa moment. Exempel på metoder för utvärderande samtal följer i kommande avsnitt.

Metoder för en samtalsbaserad studiehandledning

Samtalet är det bästa redskap en studiehandledare har för att hitta en elevs närmaste utvecklingszon och ge den där lilla knuffen som leder till lärande. Därför behöver studiehandledning på modersmål innebära ett utforskande och öppet samtal mellan elev och studiehandledare. Att föreläsa och hålla genomgångar kan kännas som ett effektivt sätt att föra över information, men en elev som sitter och lyssnar är inte så aktiv i sitt lärande. För elever som ska tillägna sig och redovisa kunskaper på ett annat språk än sitt modersmål blir en viktig del av lärandet också att få tänka och reflektera kring ett kunskapsfält och formulera sig på svenska med stöd av modersmålet.

Metoder för samtal i syfte att kartlägga elevers förkunskaper, behov och lärande

  • EPA – enskilt, par, alla
    E=Enskilt. Var och en får tid att tänka enskilt kring en fråga och eventuellt skriva några reflektioner/tankar.
    P=Par. Eleverna delar sina tankar för varandra i par.
    A=Alla. Paren redovisar för hela gruppen vad de har pratat om och studiehandledaren kan bygga vidare på det eleverna säger.
  • Tankekarta
    Ett vanligt sätt att snabbt fånga elevers förkunskaper, frågor och behov av lärande är att be dem associera till ett nyckelord i ett kommande undervisningsmoment, skriva ordet i mitten på en whiteboard – eller en delad presentation på ett online-möte – och sedan låta eleverna fylla på med idéer, tankar och frågor.
    Istället för ett nyckelord går det bra att använda en tydlig bild eller ett filmklipp och bygga tankekartan till detta.
  • Mötas på mitten
    Övningen är en effektiv form för att samla elevers förkunskaper, åsikter eller behov av lärande inför ett moment. 
    • Eleverna sitter i grupper kring bord. Ett blädderblocksblad läggs på varje bord. I mitten av bladet finns en stor cirkel.
    • Studiehandledaren ställer en öppen fråga. Det kan vara en fråga som rör elevernas erfarenheter och som väcker tankar, inte en fråga med ett givet svar.
    • Deltagarna skriver själva i 10 minuter sina erfarenheter/kunskaper/åsikter om den aktuella frågan i varsitt hörn.
    • Därefter skickas ordet runt och alla redovisar för gruppen vad de skrivit.
    • Gemensamma erfarenheter/åsikter skrivs i mittcirkeln.

Metoder för reflekterande och utvärderande samtal

  • Fokusgruppsintervju
    Kan komplettera eller ersätta enkäter och ger en fördjupad bild av elevernas upplevelse av ett moment eller hela sin lärandesituation.
  • Dilemmaberättelser
    Om samtalet i studiehandledningen rör frågor som kan vara känsliga eller personliga, som motivation eller inlärningssvårigheter, kan det vara bra att utgå från ett dilemma.
  • Fyra hörn-övning
    Studiehandledaren planerar på förhand en eller flera frågor med fyra alternativa svar eller åsikter.

Metoder för samtal kring texter

  • Frågor i marginalen
    Elevers förståelse av text kan stödjas om studiehandledaren förbereder frågor och kommentarer som fogas in här och där och kopplas till texten. Känner du igen det som beskrivs i texten? Kan du ge ett eget exempel? Hur förklarar du det här med egna ord?
  • Att gå från det konkreta till det abstrakta – med foton och filmer
    Om eleverna exempelvis ska lära sig förstå skrivna instruktioner i undervisningen – som en verkstadsanvisning eller ett recept – är det bra om studiehandledningen inleds med samtal kring ett foto eller en film som visar det praktiska momentet i verkstaden eller den färdiga måltiden.

Metoder för samtal utifrån dokumenterade behov av lärande

  • Att filma och kommentera
    Studiehandledaren kan med elevens egen mobiltelefon filma när eleven utför momentet och eventuellt be eleven kommentera sitt utförande på filmen.
  • Att svara och visa
    Studiehandledaren kan ta hjälp av ett observationsprotokoll där elevens namn står och där det går att kryssa i hur väl eleven klarar de moment som dokumenteras, till exempel om eleven klarar att använda en viss app, att skicka e-post, bifoga dokument och så vidare.
Forskning och fördjupning

Reflekterande frågor

  1. I det som beskrivs i artikeln ställs stora krav på studiehandledaren, vad gäller uttolkning av styrdokument, svenska språket och ämneskunskaper. Exempelvis ska studiehandledaren kunna stötta elever att hitta och använda olika formuleringar på svenska eller att förstå ett visst kunskapsområde i samhällskunskap eller inom ett yrkesämne. Vilket stöd kan du som studiehandledare behöva för att klara detta?
  2. I artikeln beskrivs studiehandledaren som en bro mellan elev och lärare. En del i detta är att förklara och exemplifiera lärarens instruktioner och lärostoffet i undervisningen för eleverna med stöd av modersmålet. En annan del kan handla om att stärka elevernas röster i förhållande till lärare och verksamhet. I vilka situationer är det betydelsefullt för eleven? Vad kan det innebära för undervisningen och övrig verksamhet att eleverna kommer till tals på ett tydligt sätt?
  3. I artikeln framgår att samarbete mellan läraren och studiehandledaren är en förutsättning för studiehandledarens arbete och även ger bäst effekt för eleven. Vilka insatser kan göras för att samarbete mellan lärare och studiehandledare ska bli så bra som möjligt?
  4. I den modell för studiehandledning som beskrivs i artikeln, baserad på Timperleys hjul, är utgångspunkten elevers behov i lärsituationen. Ge exempel på behov ni har uppmärksammat hos eleverna på olika nivåer – inom sfi, grundläggande kurser och gymnasiala kurser. Hur kan studiehandledning på modersmål stödja elever och lärare i fråga om dessa behov?
  5. Kunskap om studiehandledning på modersmål behöver uppfattas i hela styrkedjan för att den ska prioriteras som en resurs inom vuxenutbildningen. Hur skulle kunskapen om studiehandledning kunna stärkas inom er verksamhet – från förvaltningschef och rektor till lärare och elever?

Mer stöd inom samma område

Innehållet på denna sida ingår i ett stödmaterial för studiehandledning på modersmål inom komvux.

Organisera för studiehandledning inom komvux, för huvudmän och skolledare

Samarbeta kring studiehandledning inom komvux, för lärare och studiehandledare på modersmål

Senast uppdaterad 09 april 2021