Undervisning i förskoleklass

Utbildningen inom hela skolväsendet ska främja en livslång lust att lära. Alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen.

flicka och pojke tittar på ett litet djur i en glasburk

Uppföljning och utvärdering

Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen.

Vid uppföljning och utvärdering av sin egen undervisning i förskoleklassen ska läraren utgå från skrivningarna i läroplanens första, andra och tredje del. Det innebär att läraren utvärderar hur väl den egna undervisningen är anpassad till både elevernas behov och de nationella målen, samt även identifierar vilka anpassningar som behöver göras i den fortsatta undervisningen. På så vis ligger uppföljning och utvärdering till grund för kommande planeringar.
Enligt läroplanen ska även eleverna vara delaktiga i utvärderingen av undervisningen. Uppföljning av verksamheten är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Skollagen. 1 kap. 4§länk till annan webbplats

Lgr11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018

Livslång lust att lära

Utbildningen inom hela skolväsendet ska främja en livslång lust att lära. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Uppdraget enligt läroplanen är att främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
En utmaning för lärare i alla skolformer kan vara att befästa och vidareutveckla alla elevers kompetenser och förmågor efter övergångar till nya skolformer. I förskoleklassen kommer ofta eleverna från olika förskolor och i vissa fall har eleverna inte gått i förskola alls. Detta kan innebära utmaningar men även möjligheter.

tre elever, flickor, samarbetar kring en ipad

I förskoleklassen har lärarna stora möjligheter att utforma och utveckla undervisningen på ett varierat sätt. Att organisera undervisningen så att den främjar samarbete med andra elever och med vuxna får stor betydelse. I det sociala samspelet kan vuxna uppmuntra eleverna och ge dem positiv respons vilket stödjer deras förutsättningar för lärande och hjälper dem att utveckla en positiv självbild.

Lärarna i förskoleklassen har ansvaret att utforma sin undervisning i enlighet med läroplanen. Planeringen i förskoleklassen kan ta sitt utgångspunkt i något som eleverna visar intresse för. Med hjälp av planeringen kan läraren också utvärdera både den egna undervisningen och elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i undervisningen. En välplanerad undervisning som utgår från läroplanen förutsätter att det finns tid för att reflektera kring undervisningen. Läroplanen utgår från att eleverna utvecklas och lär sig hela tiden och i alla sammanhang. Lärande sker genom lek, skapande arbete och elevernas eget utforskande där såväl kunskaper och färdigheter som sociala förmågor utvecklas.

En viktig fråga att diskutera är skillnaden mellan att främja lärande och att förmedla kunskaper. Läroplanen betonar att kunskap inte är ett entydigt begrepp och kommer till uttryck i olika former ­ såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Att diskutera kunskapssynen handlar till exempel om att tillsammans diskutera vad som är viktig kunskap idag och i framtiden, hur kunskap utvecklas och hur kunskap visar sig.

Lgr11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018, s. 6-7

Ackesjö, Helena, Övergångar mellan skolformer: kontinuitet och progression från förskola till skola, Första upplagan, Liber, Stockholm, 2016

Främja lärande

I en kunskapsöversikt framtagen av Skolverket presenterar flera olika forskare sin syn på undervisning i förskolan. Det dessa forskare har kommit fram till kan mycket väl appliceras på förskoleklassens undervisningsverksamhet. Undervisning handlar inte främst om att förmedla information utan handlar snarare om att främja lärande. Ställningstagandet går hand i hand med skollagens definition av undervisnings begreppet, det vill säga ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.”

Klassrum

Den obligatoriska förskoleklassens tydliggjorda uppdrag i läroplanen innebär alltså att lärarna behöver utveckla en målstyrd undervisningsverksamhet. Undervisningen ska inte bara riktas mot de nationella långsiktiga och kortsiktiga målen för obligatorisk skolverksamhet. Förskoleklassverksamheten ska även erbjuda:

  • en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer
  • bidra till att kontinuitet och progression skapas i lärandet
  • och bidra till att eleverna utvecklar ett antal förutbestämda förmågor

Undervisningen kan mycket väl genomföras i lekfulla former där läraren har en målmedveten och reflekterande hållning till leken.

Undervisning i förskolan, en kunskapsöversikt, Skolverket, 2018

Skollagen. 1 kap. 3§länk till annan webbplats

Förskoleklassen: Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del, 2016

Arbeta i teman

För att komma ifrån ett strikt ämnesfokus, kan läraren undervisa genom ett utforskande och tematiskt arbetssätt. Forskning har visat att förskoleklassens innehåll ofta bearbetas i kortare arbetspass, knutna till skolämnen, som sällan sträcker sig över flera arbetsdagar.
Genom att arbeta i teman med olika innehåll hämtade från olika språk och uttrycksmöjligheter och utifrån elevernas skilda förmågor och intressen, så kan hela gruppen berikas utifrån sina olika förutsättningar. Det kan skapa ett elevcentrerat och intressestyrt förhållningssätt. Aktiviteterna riktas mot ett innehåll som lärare och elever studerar tillsammans. Lärarens roll blir att vägleda och stödja eleverna till nya upptäckter.

För att undervisningen ska bli sådan krävs det att läraren hittar en balans mellan att styra och att stödja eleverna. Trots att läraren har ett förutbestämt mål med undervisningsaktiviteten bör elevernas spontanitet och associationer få stor plats även om de leder åt ett annat håll. Genom att läraren ställer frågor och deltar i elevernas aktiviteter, och genom att eleverna tillåts ställa nya frågor och göra nya kopplingar, skapas en relationell och kommunikativ undervisningsmiljö.

Aminoff. Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass, 2017länk till annan webbplats

Ekström. Övergången från förskola till förskoleklass, en förändring av delaktighet i tiden och rummet, 2018länk till annan webbplats

Persson och Wiklund. Hur långt är ett äppelskal?: tematiskt arbete i förskoleklass, Andra upplagan, Liber, Stockholm, 2017

Herrlin, Frank och Ackesjö, Förskoleklassens didaktik: möjligheter och utmaningar, 2019

Senast uppdaterad 22 oktober 2019