Rasism och intolerans– regelverk och teori

Skolan ska aktivt motverka tendenser till diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

Skapa samsyn

För att skolan ska kunna göra det behöver lärare och annan personal ha kunskap om vad rasism och andra former av intolerans är och hur problemen kan visa sig i skolan och i samhället i stort. Enligt läroplanerna ska också alla i skolan utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt.

Ordens betydelser är viktiga och en samsyn är eftersträvansvärd men i och utanför klassrummet sker allt direkt, så lärare och annan personal i skolan behöver ofta agera snabbt. Det kräver att skolan kontinuerligt diskuterar frågor om rasism, främlingsfientlighet och intolerans, hur problemen kan komma till uttryck i skolan och vilket uppdrag skolan har kopplat till dessa frågor.

På denna sida svar om lagstiftningen och skolans ansvar i arbetet mot rasism och liknande former av intolerans.

Lagar med bestämmelser som kan vara nödvändiga att känna till i arbetet mot rasism och andra former av intolerans

Skolans arbete mot rasism och andra former av intolerans styrs inte bara av skollagen och läroplanerna. Arbetet kan väcka frågor som kräver viss kunskap om annan lagstiftning. Här är några exempel.

I regeringsformen finns bestämmelser som är generellt utformade och som beskriver mål för hur samhällets verksamhet ska bedrivas. Här anges till exempel att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet och att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.
Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Regeringsformen innehåller också bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter som ger var och en ett skydd i förhållande till det allmänna. Här finns till exempel de olika opinionsfriheterna som

  • yttrandefrihet
  • informationsfrihet
  • mötesfrihet
  • demonstrationsfrihet
  • och religionsfrihet och de begränsningar som får göras av dessa.

Ett exempel är att det allmänna inte får tvinga någon att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.

Här finns åsikts- och yttrandefrihet som offentliggörs i olika medier inskrivna. Det innebär att barn och elever har rätt till åsikter som inte är förenliga med skolans värdegrund. Det innebär dock inte en obegränsad rätt att uttrycka och sprida sina åsikter. Detsamma gäller för lärare som i sin yrkesutövning ska förmedla och förankra den värdegrund som finns beskriven i skollagen.

Om det är fråga om brott gäller brottsbalken. Brott som kan ha samband med rasism, främlingsfientlighet eller andra former av intolerans kan vara exempelvis hets mot folkgrupp eller olaga diskriminering.

Vid trakasserier och annan diskriminering som har samband med någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, till exempel etnisk tillhörighet, blir diskrimineringslagen tillämplig.

Här kan det finnas begränsningar för vilka uppgifter som får lämnas ut vid till exempel olika former av samarbete mellan skolor, huvudmän och myndigheter.

Denna lag reglerar arbetsmiljön för både elever och personal.

Det finns en skyldighet för bland annat personal i förskola och skola att vid misstanke om att ett barn eller en elev far illa göra en anmälan till socialnämnden.

Vad skollagens bestämmelse om skolans värdegrund och demokratiska uppdrag innebär

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta kunskap och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (1 kap. 4 § skollagen).

Formuleringarna är allmänt hållna och utgör i första hand en utgångspunkt för tolkningen av andra mer konkret utformade bestämmelser i skollagen och läroplanerna.

Med värden avses förskolans och skolans värdegrund som ska utgå från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Det närmare innehållet i dessa rättigheter uttrycks i flera internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Bestämmelser om utbildningens syfte finns bland annat i artikel 29 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) samt i artikel 13 i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar innebär att det måste finnas kunskap hos såväl förskollärare, lärare och annan personal som hos barn och elever om vad dessa värderingar och rättigheter innebär och hur de kan förverkligas. (prop. 2009/10:165 s 634)

Värdegrunden och utbildningens innehåll regleras också i de olika skolformernas läroplaner.

Barnkonventionen är svensk lag

Av Barnkonventionens grundprinciper finns exempelvis Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Barnkonventionens syfte är att garantera alla barn deras mänskliga rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen utan reservationer 1990. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen en del av svensk lag.

Genom nationell lagstiftning, som exempelvis skollagen, har lagstiftaren valt hur Sverige tolkar barnkonventionens krav när det gäller rätten till utbildning. Men det kan ändå uppkomma frågor, till exempel om hur man ska tillämpa bestämmelserna i Barnkonventionen.

Relevanta kapitel i skollagen

Här finns bland annat bestämmelser som gäller förskolans och skolans värdegrund och demokratiska uppdrag och utbildningens utformning i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. I kapitlet finns den så kallade portalparagrafen om särskild hänsyn till barnets bästa och allas rätt till lika tillgång till utbildning med en direkt hänvisning till diskrimineringslagen.

Här finns bland annat bestämmelser om rektorns och lärarnas ansvar och befogenheter samt bestämmelser om varning och återkallelse av en legitimerad lärares legitimation. Här regleras även elevhälsans uppdrag. Även bestämmelser om legitimationsregisterkontroll av personal samt kompetensutveckling för personal finns här.

En del elever kan vara i behov av ytterligare stöd utöver den ledning och stimulans som alla elever ska ges i den ordinarie undervisningen. Detta stöd kan ges individinriktat, i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. De två stödformerna utesluter inte varandra.

Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Stöd kan också ges om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation, till exempel sociala svårigheter.

Här regleras bland annat det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel kravet på att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det kommer fram att det finns brister i verksamheten samt analysera vad som kan ha orsakat bristerna. Även bestämmelser om elevers och vårdnadshavares rätt till delaktighet och inflytande finns här.

Här finns regelverket om trygghet och studiero, däribland de disciplinära åtgärder som får vidtas i vissa skolformer. Här finns också bestämmelsen om att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero samt en hänvisning till arbetsmiljölagen.

Här finns bestämmelserna om kränkande behandling. Det är dock viktigt att komma ihåg skillnaden mellan trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier har samband med någon av de diskrimineringsgrunder som finns i diskrimineringslagen och då är det den lagstiftningen som gäller.

Här finns bland annat reglerna om skolplikt och rätt till utbildning. Även de elever som agerar i strid mot skolans värdegrund och kanske även begår brott har fortfarande rätt till utbildning och, om eleven är bosatt i landet, även skolplikt.

Här finns bland annat hänvisningen till socialtjänstlagen där anmälningsskyldigheten vid misstanke om att barn far illa regleras.

Vad innebär skollagens bestämmelse om utbildningens utformning?

Enligt 1 kap. 5 § skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare anges att var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska också vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med uttrycket ”var och en som verkar inom utbildningen” avses anställda och andra som har uppdrag i verksamheten.

Vad kan vara viktigt att komma ihåg när det gäller åsikts- och yttrandefrihet?

Det är viktigt att komma ihåg att bland de mänskliga rättigheter som skolan ska förmedla och förankra respekt för, finns åsikts- och yttrandefriheten. Det innebär att barn och elever har rätt att ha åsikter som också står i strid med skolans värdegrund. Skolpersonal kan och ska bemöta sådana åsikter, men kan inte tvinga en elev att ändra sin åsikt eller berätta varifrån den kommer.

När det gäller skolans personal innebär dock skyldigheten för var och en som verkar inom utbildningen att främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling att det inte finns utrymme för att inom ramen för åsikts- och yttrandefriheten utsätta elever för trakasserier eller kränkande behandling.

Vad har skolan för ansvar för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling?

Skolan har ett ansvar för att se till att barn och elever inte utsätts för diskriminering eller kränkande behandling samt att utreda och åtgärda om något sådant inträffar. Det finns också en skyldighet enligt både skollagen och diskrimineringslagen att arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Det är huvudmannen för verksamheten som är ytterst ansvarig för att de krav som ställs enligt skollagen och diskrimineringslagen uppfylls. Huvudmannen har därmed också ansvar för att säkerställa att personalen inte utsätter ett barn eller en elev för diskriminering eller kränkande behandling när de vistas i verksamheten.

Vad är det för skillnad mellan kränkande behandling och diskriminering?

I skollagen menas med kränkande behandling ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet (6 kap. 3 § skollagen). En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna – kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktions­nedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns olika former av diskriminering- direkt, indirekt, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (1 kap. 4 § diskrimineringslagen). Om handlandet är att anse som diskriminering eller inte bedöms i varje enskilt fall.

Vad innebär trakasserier?

Trakasserier är en form av diskriminering och innebär ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen (1 kap 4 § diskrimineringslagen). Diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Undantag från diskrimineringsförbudet

I vissa fall kan det finnas undantag från diskrimineringsförbudet. Inom exempelvis förskolan och grundskolan får man till exempel behandla barn och elever olika utifrån ålder, till exempel dela upp dem i olika grupper eller klasser. Inom övriga utbildningsområdet är särbehandling som har samband med ålder tillåten om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Vad innebär utrednings- och åtgärdsskyldigheten?

Om skolpersonal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska de anmäla detta till rektorn. Rektorn ska anmäla vidare till huvudmannen.

En huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev har upplevt sig eller upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att utreda om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling har ägt rum och i så fall agera för att det inte ska inträffa igen. Hur omfattande utredningsskyldigheten är bedöms utifrån det enskilda fallet. Huvudmannen måste, i det enskilda fallet, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Ansvaret för att genomföra utredningen och åtgärderna är ofta delegerat till rektor, lärare eller annan personal i den dagliga verksamheten.

Utredningens- och åtgärdsskyldigheten gäller trakasserier och kränkande behandling från personal eller från andra barn eller elever. Ansvaret gäller trakasserier som sker i samband med verksamheten och det innebär att det även kan omfatta händelser som inträffat utanför skolområdet till exempel på en skolutflykt.

Vad är aktiva åtgärder enligt skollagen?

Huvudmannen för en förskola eller skola ska se till att det inom varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling[1] av barn och elever, så kallade aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka kränkande behandling.

Huvudmannen ska se till att det dels genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, dels att det årligen upprättas en plan mot kränkande behandling.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Vad innebär arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen?

Aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen innebär att utbildningsanordnaren ska arbeta för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever i sin verksamhet. Utbildningsanordnaren ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg. De fyra stegen är att undersöka, analysera, åtgärda och utvärdera. Utbildningsanordnaren ska också ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Arbetet ska dokumenteras löpande.

Vad är aktiva åtgärder?, Diskrimineringsombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats.

Vad är skolan skyldig att göra vid trakasserier eller kränkande behandling?

Skolan har alltid en skyldighet att utreda uppgifter om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med skolverksamheten och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling i framtiden. Det är viktigt att skolan beaktar barnperspektivet och att de elever som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling får komma till tals.

Utredningen kan leda till att olika former av åtgärder, till exempel att disciplinära åtgärder vidtas eller en utredning om behov av särskilt stöd för en elev inleds.

Utredningen kan också komma att visa på exempelvis behov av kompetensutveckling av personal. Om utredningen visar att en lärare agerat olämpligt kan en anmälan till lärarnas ansvarsnämnd, LAN, göras.

När finns en skyldighet att göra orosanmälan till socialnämnden?

Personal i förskolan och skolan är skyldig att göra en orosanmälan om det finns misstanke om att ett barn eller en elev far illa. En bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. Om det finns misstanke om att en elev till exempel far illa i hemmet eller är på väg att dras in i kriminalitet.

Forskning och fördjupning

Stereotypa föreställningar

Förenklat kan rasism, främlingsfientlighet, och andra former av intolerans sägas representera idéer, företeelser och förhållningssätt som i grunden handlar om förutfattade och stereotypa föreställningar om en grupp människor utifrån t.ex. kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet eller om människor som uppfattas bryta mot majoritetssamhällets normer när det gäller t.ex. sexualitet och identitet.

Historiskt sett har rasism, främlingsfientlighet, och andra former av intolerans framförallt ansetts komma till uttryck på en individuell nivå genom enskilda individers övertygelser och medvetna handlingar. På senare år har ett strukturellt synsätt vuxit fram i forskningen och i samhällsdebatten som menar att rasism, främlingsfientlighet, och andra former av intolerans inte i första hand handlar om enskilda människors medvetna agerande utan att problemen är en del av samhällets struktur och normer.

Poddar till teori och regelverk

Historikern Lena Berggren går igenom rasistiska ideologier genom historien. Från antikens Grekland – via Bibeln och Columbus – och fram till idag. Berggren resonerar också om varför kunskap inte nödvändigtvis motverkar rasism. Och om varför vi kan behöva acceptera att rasism alltid kommer att finnas, för att på så sätt kunna få ett samhälle med minsta möjliga rasism.

Historikern Lena Berggren om rasism då och nu, podcast från Forum för levande historia Länk till annan webbplats.

Ur ett sociologiskt perspektiv är rasismen strukturell och måste förstås på samhällsnivå. Tänker man den tanken vidare så är vi alla en del av samhällets strukturer och därmed alla i någon mån rasister. Det här resonerar sociologi-forskaren Carina Tigervall om. Tigervall har bland annat tittat på adoptivbarns upplevelser av rasism, vilket visar hur mycket utseende betyder. För vid rasism mot adopterade kan faktorer som kultur och religion räknas bort – den enda anledningen som finns kvar till att de adopterade utsätts för rasism är utseende. Carina Tigervall är fil. dr i sociologi vid socialhögskolan i Lund.

Sociologen Carina Tigervall om vardagsrasism och utseende, podcast från Forum för levande historia Länk till annan webbplats.

Materialet Rasism och intolerans

I materialet Rasism och intolerans ingår fyra webbsidor. Startsidan Skolans arbete mot rasism och intolerans innehåller påståenden som hjälper skolan att ta reda på och diskutera hur man arbetar med rasism och intolerans. Övriga sidor ger en bild över vad skolan kan behöva att arbeta med och vad ni behöver kunna kring området.

Senast uppdaterad 10 augusti 2023.