Så väljer och värderar du digitala lärresurser

Digitala lärresurser – ett brett samlingsbegrepp

I samtal om skolans digitalisering används ofta begreppet digitala lärresurser, vilket även är ett begrepp som återfinns i forskning och studier på området. Förenklat kan man säga att digitala lärresurser är allt digitalt material som används i undervisningen. Digitala lärresurser kan därefter delas in i de tre huvudgrupperna digitalt innehåll, digitala läromedel och digitala verktyg. Denna begreppsdefinition gör det möjligt att identifiera variationen av olika digitala lärresurser och dess olika användningsområden i undervisningen. Begreppsmodellen kan även bidra till ett gemensamt språk för lärare i samtal om undervisning och digitala lärresurser. I ett så stort utbud som det digitala fältet utgör kan det vara värdefullt att förtydliga vad vi menar med digitala lärresurser och den modell som beskrivs här är ett sätt att göra detta på.

Digitalt innehåll

Innefattar material som inte är explicit relaterat till skolans läro-, kurs- och ämnesplaner. Ett vanligt exempel är film som inom ramen för undervisning blir en lärresurs. Ett annat exempel är spel vilka både kan vara pedagogiska lärspel och spel som skapats i syfte att underhålla.

Digitala läromedel

Är främst sådana resurser som är anpassade för undervisning och som likt en lärobok täcker ett större kunskapsområde eller ett helt ämne.

Digitala verktyg

Kan vara själva förutsättningen för att arbeta digitalt. Inom begreppet innefattas allt från den digitala enheten till olika programvaror, öppna kreativa program och digitala mätverktyg.

De tre huvudområdena digitalt innehåll, digitala läromedel och digitala verktyg kan i sin tur delas in i flera underkategorier även kallat genrer.

Olika genrer av digitala lärresurser

Det finns ett stort utbud av digitala lärresurser med olika funktioner och användningsområden. Därför är det relevant att reflektera över vilka typer av lärresurser som används i undervisningen och i vilket syfte de används. Ett sätt att urskilja olika typer av lärresurser och dess olika användningsområden är att dela in dem i olika kategorier, även kallat genrer.

Genom att inventera vilka typer av lärresurser som används kan du som lärare lättare få syn på vilka arbetsmetoder och vilket lärande lärresurserna stödjer. En inventering kan även visa att en viss typ av lärresurs dominerar eller att det finns kategorier av lärresurser som inte används alls. Du behöver då reflektera över vad det kan bero på.

Du kan antingen enskilt eller tillsammans med kollegor inventera användningen av lärresurser. I en dansk forskningsöversikt om hur digitala lärresurser används i danskämnet, "Digitale læremidler i danskfaget", betonas betydelsen av att lärare reflekterar över sin egen undervisningspraktik och användning av digitala lärresurser. Nedan presenteras ett förslag på hur detta arbete kan påbörjas:

• Utgå från ett arbetsområde du eller ni nyligen arbetat med. Gör en lista över de lärresurser som du eller ni har använt.
• Använd begreppsindelningen digitalt innehåll, digitala läromedel och digitala verktyg och sortera in lärresurserna. Fundera även på vilka genres lärresurserna tillhör och anteckna detta.
• Vilket slags lärande eller aktivitet resurserna har stöttat, till exempel ta del av information, repetition, produktion, samarbete, bedömning och återkoppling?
• Har de möjligheter som lärresurserna erbjuder utnyttjats fullt ut? Kan resursen nyttjas bättre eller på ett annat sätt?
• Finns det någon outnyttjad resurs, till exempel en kategori av digitala lärresurser som du eller ni inte har använt er av.

Sammanhanget har betydelse

Det är viktigt att de lärresurser som används i undervisningen har de egenskaper som krävs för att fungera ändamålsenligt i det tänkta sammanhanget. Lärarens professionella kunskaper, att planera och undervisa i det aktuella området, är helt nödvändiga utgångspunkter. Därför är det svårt att med säkerhet säga att en lärresurs i sig har hög kvalitet eftersom sammanhanget resursen används i påverkar möjligheten till lärande. Som lärare är du den som har kunskap om dina elevers förutsättningar och behov. Därför kan du behöva göra anpassningar så att de valda lärresurserna uppfyller sitt syfte i den aktuella undervisningssituationen. Det är därför viktigt att du har tillgång till olika former av lärresurser såväl analoga som digitala, då det sällan finns en helhetslösning som passar alla. Det kan även säkerställa en varierad undervisning med varierade arbetsformer som kan möta elevers olika intressen och förutsättningar.

Lärresurser i syfte att nå lärandemålen

Genom att utgå från undervisningens syfte och mål väljer du de lärresurser som bäst kan stödja undervisningen och elevgruppen att nå lärandemålen. Det innebär att du utvärderar lärresursen utifrån flera perspektiv beroende på i vilket syfte den ska användas. Du kan till exempel välja en digital lärresurs i syfte att

• bidra till kunskapsinnehållet
• stödja det valda arbetssättet
• bidra till individuella anpassningar
• stödja din återkoppling och formativa bedömning.

Metod för att värdera

Nedan presenteras en värderingsmetod som du kan använda i arbetet med att granska och värdera digitala lärresurser. Metoden förutsätter att du redan har tagit ställning till syfte och mål med undervisningen och baserat på detta valt ut en lärresurs. Därefter granskar du resursen utifrån fyra fokusområden:
Innehåll, Form, Interaktivitet och Funktionalitet.

1. Innehåll

Innehållsdelen sätter fokus på hur informationen är strukturerad och uppdelad samt vilka värderingar det uttrycker. En viktig utgångspunkt är att undersöka om innehållet i lärresursen stödjer elevernas förståelse i förhållande till lärandemålet. Baserat på vilken typ av lärresurs det handlar om och utifrån sammanhanget där den ska användas behöver du som lärare granska innehållet. Är det en faktafylld resurs, till exempel ett digitalt läromedel, behöver du skapa sig en uppfattning om informationen utifrån urval, trovärdighet och svårighetsgrad.

Handlar det om ett digitalt verktyg, t ex ett kreativt program behöver du utvärdera verktygets struktur och uppbyggnad. Är verktyget hanterbart för eleverna? Vilka möjligheter ger verktyget att stödja innehållet i undervisningen, till exempel att skapa innehåll tillsammans? Beroende på vilken typ av lärresurs det handlar om kan du behöva reflektera över om innehållet uttrycker värderingar kopplat till de olika diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

2. Form

Att granska en lärresurs form innebär att titta på hur lärresursen är tänkt att fungera, vilka handlingsutrymmen den ger för lärare och elever samt hur information presenteras. Ett sätt att granska lärresursen utifrån aspekten form är att först titta på vad är det för typ av digital lärresurs. Är det ett simuleringsprogram, ett spel, en app eller kanske ett helt läromedel? Därefter undersöks vilket handlingsutrymme lärresursen möjliggör i undervisningen och på vilket sätt det bidrar till att skapa mening.

De flesta lärresurser innehåller information på något sätt. Utifrån aspekten form kan du granska hur information presenteras. Information kan till exempel presenteras som tabeller, diagram, berättelser, beskrivningar och bilder. Dessa sätt att framställa har olika möjligheter och begränsningar för elevernas kunskapsbildning. Inte minst viktigt är det att uppmärksamma samspelet mellan t.ex. bild och text och fundera på om dessa är samstämmiga eller motstridiga.

3. Interaktivitet

Interaktivitet innebär att lärresursen inte är statisk utan att eleven på olika sätt kan interagera genom lärresursen. Spel och olika former av självrättande övningar är exempel på digitala lärresurser som innehåller interaktivitet. Ett annat exempel är den typ av simuleringsprogram som ofta används inom naturvetenskapen där användaren till exempel kan få olika utfall i en laboration. Det är inget kvalitetskrav att en digital lärresurs är interaktiv men i de fall där lärresursen möjliggör interaktivitet är det relevant att utvärdera hur det är tänkt att fungera och om det stämmer överens med din tanke om undervisningens mål.

4. Funktionalitet

För att du ska kunna använda lärresursen på ett flexibelt sätt tillsammans med eleverna är det viktigt att granska dess funktionaliteter och vilka inställningar och anpassningar som är möjliga att göra. Stödjer lärresursen det tänkta arbetssättet, till exempel samarbete mellan elever? Hur väl fungerar lärresursen utifrån ett tillgänglighetsperspektiv i den aktuella undervisningssituationen?

Arbeta kollegialt i valet av digitala lärresurser

Förberedelserna för att använda digitala lärresurser kan vara något mer tidskrävande än vid traditionella resurser. Det kan ta tid att bygga upp en erfarenhet att använda nya metoder och verktyg och att integrera de digitala lärresurserna i undervisningen på ett sätt som utvecklar undervisningen och elevernas lärande.

Genom att införliva valet av lärresurs i den befintliga planeringen och använda sig av medvetna metoder kan arbetet underlättas. Det finns också stora fördelar med att arbeta kollegialt på skolan i arbetet med att välja och värdera lärresurser. Det kollegiala arbetet möjliggör reflektion och kan leda till att det blir lättare att se sin undervisning utifrån nya perspektiv, samtidigt som det gemensamma arbetssättet möjliggör ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet.

Reflektionsfrågor

• Vilka undervisningsaktiviteter och arbetssätt är vanligt förekommande i ditt ämne eller din undervisning och är detta något som behöver utvecklas?
• Finns det aktiviteter och arbetsmetoder som skulle kunna utvecklas med hjälp av digitala lärresurser? Vilka aktiviteter eller arbetsmetoder och vilken typ av digitala lärresurser skulle kunna vara användbara?
• Finns det aktiviteter där digitala lärresurser är en förutsättning för genomförandet? Vilka aktiviteter och vilka digitala lärresurser används i så fall? Finns det utvecklingsmöjligheter kopplat till val av digital lärresurs?
• Finns det aktiviteter och arbetsmetoder där digitala lärresurser är överflödiga och inte ger något mervärde?
• Hur ser arbetet med formativ återkoppling ut till eleverna?
• På vilka sätt kan digitala lärresurser användas för att stödja arbetet med återkoppling? Vilken kategori av digitala lärresurser är lämplig för detta arbete? Vilka erfarenheter finns på skolan?
• Vilka erfarenheter finns på skolan i att bedöma elevprestationer som genomförs med hjälp av digitala lärresurser, till exempel multimodala elevproduktioner?