Hantera konflikt med elev

Texten beskriver två tänkbara situationer där elever hamnar i konflikt och lärarens agerande.

Läs texten och reflektera över om du har varit med om något liknande. Diskutera med dina kollegor om hur läraren gör eller borde ha gjort.

Konflikt med elev – framgångsrikt exempel

Under en lektion där eleverna jobbar med varandra i par i en lektionssal uppstår en situation i ett par, eleverna verkar bli osams mellan varandra och en elev ställer sig snabbt upp och vräker ner block och penna som ligger på ett bord och säger med hög röst

Elev 1: Vad är det med dig?

Läraren närmar sig eleverna snabbt och möter elevens blick.

Lärare: (närmar sig med ett avslappnat kroppsspråk och med lugn röst) Peter, vad är det som händer?

Elev 1: (vänder sig mot läraren och säger hårt) Det angår inte dig, gå härifrån.

Läraren sätter sig ner, och gör en kort pausering.

Lärare: Okej, jag förstår. Men jag vill gärna veta vad som gjorde dig så upprörd. Martin, vad tror du att det beror på?

Elev 2: Inte vet jag

Lärare (med lugnt och lite långsamt tal) Vill du berätta Peter?

Elev 1: Nej.

Lärare: (med fortsatt lugn röst, sittandes ner) Okej. Jag tror att vi behöver diskutera vad som hände, annars är det svårt att komma överens om hur vi ska arbeta tillsammans. Vad tänker ni behövs för att ni ska kunna samarbeta?

Elev 1: Ja, att han inte sitter och påpekar allt hela tiden.

Lärare: Okej, jag kan helt förstå att det kan vara provocerande. Vill du sätta dig ner igen så kan vi prata om det?

Elev 1 sätter sig ner och demonstrativt vänder sig lite bort.

Lärare: Så, tack för det Peter. Jag tänker att det är bra om vi kan reda ut vad det som gick fel, och att vi kan resonera kring hur ni vill fortsätta jobba tillsammans. Jag är övertygad om att vi kan lösa det, tror ni inte det? Vad tror du Martin?

Elev 2: Mm

Elev 1: (surt) Det vet jag inte, det beror väl på.

Lärare: Ja, men så klart. Det beror på vad vi kommer överens om. Vad tänker du skulle krävas?

Elev 1: Ja men att Martin inte hela tiden påpekar allt jag gör.

Lärare: Vad tänker du om det Martin?

Diskussionen fortsätter och resten av klassen har efter avbrott återgått till arbetet.

Konflikt med elev – inte framgångsrikt exempel

Under en lektion där eleverna jobbar med varandra i par i en lektionssal uppstår en situation i ett par, eleverna verkar bli osams mellan varandra och en elev ställer sig snabbt upp och vräker ner block och penna som ligger på ett bord och säger med hög röst

Elev 1: Vad är det med dig?

Läraren närmar sig eleverna snabbt och frågar med hög röst:

Lärare: Vad är det som pågår här?

Elev 1: vänder sig mot läraren och säger hårt: Det angår inte dig, gå härifrån.

Lärare: (med snabb och sträng röst) Vad menar du? Du är på lektion i mitt klassrum, klart att det angår mig. Nu sätter du dig ner igen och så fortsätter ni att arbeta med uppgiften.

Elev 1: Tror du på riktigt att jag kommer göra det med den här idioten, då är du ju helt dum i huvudet. Gå härifrån.

Lärare: (med allvarlig röst) Nu får inte du bestämma vem du jobbar med, utan det är det jag som bestämmer.

Elev 1: (fnyser) Vilket skämt.

Lärare: (med allvarlig röst och strängt röstläge) Det ÄR jag som bestämmer i det här klassrummet och du ska göra som jag säger.

Elev 1: (med lugn och provocerande röst): Du bestämmer inte över ett skit. Du fattar ju ingenting. Du tror att du har något att säga till om, men ärligt, du kan dra.

Läraren börjar se arg ut, och replik kommer snabbt

Lärare: (skriker) Du ska göra som jag säger, annars kommer det bli konsekvenser.

Elev 2 ställer sig upp och går ut ur klassrummet.

Elev 1 närmar sig läraren och ställer sig hotfullt nära.

Elev 1: (hotfull och spänd, låg röst) Vad tror du att du ska göra då? Tror du jag bryr mig om det?

Läraren ställer sig ännu närmare eleven och tar tag i armen på eleven.

Lärare: Nu ska du gå ut härifrån, om du inte kan bete dig så har du ingen rätt att vara kvar i mitt klassrum.

Eleven sliter åt sig sin arm, resten av klassen sitter tysta med blickarna fästa på händelsen. Elev 1 går snabbt ut ur klassrummet.

Elev 1: Vad tror du att du ska göra då? Tror du jag bryr mig om det? (hotfullt)

Läraren ställer sig ännu närmare eleven och tar tag i armen på eleven.

Lärare: nu ska du gå ut härifrån, om du inte kan bete dig så har du ingen rätt att vara kvar i mitt klassrum.

Lärare 1: Ja, så nu kan ni andra återgå till arbetet. Se så, arbeta på nu.

Du kan välj mellan att läsa eller lyssna på forskarkommentaren. Uppläsare är Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Lyssna till forskare som kommenterar texten Konflikt med elever (mp4).

Läs – textversion av forskarkommentar

I webbtexten har du kunnat läsa hur två lärare har hanterat en situation, konflikt med en elev, på olika sätt och med olika resultat.

I en situation där en elev uppträder hotfullt eller aggressivt mot en lärare, är ett framgångsrikt agerande det som gör att situationen inte eskalerar. Känslor som ilska och aggressivitet bör inte tillåtas eskalera så att en elev lämnas med få möjligheter att välja ett lugnare agerande. Det som exemplet illustrerar är hur känslor kan föras över mellan två personer. Den icke framgångsrika läraren förvärrar situationen genom att svara med aggressivitet mot aggressivitet, på ett sätt som gör det svårt för eleven Peter att handskas med sitt utbrott.

Situationen visar hur känslor kan eskalera och den sociala situation som uppstår när en icke framgångsrik lärare svarar upp mot elevens aggressivitet, och i detta fall förstärker elevens känsla. Den framgångsrika läraren lugnar i stället ner situationen genom en annan ingång i sin interaktion med eleven, som grundar sig i respekt för eleven och ett intresse för att förstå elevernas perspektiv. Detta är dimensioner i lärares arbete som kan kopplas till elevers engagemang i skolan.

Den icke framgångsrika läraren eskalerar, uttrycker tankar om att tillgängliga straff och konsekvenser borde vara nog för att eleven ska lugna sig. Detta erbjuder inte Peter i stunden någon möjlighet att hitta sätt att hantera sin ilska, utan som texten illustrerar, får det effekten att eleven vänder sin ilska mot läraren. Det som från början var ilska riktad mot en annan elev tas här över av läraren. Den icke framgångsrika läraren svarar med att berätta för eleven vilket beteende läraren förväntar sig, men verkar i detta skede ointresserad av att reda ut vad som utlöste att Peter blev arg.

Den framgångsrika läraren är fokuserad på att bjuda in eleverna till att vara aktiva i att lösa den konflikt som triggade ilska hos Peter. Läraren avstår från att ta över eller smittas av de känslor som Peter riktar mot läraren. På så sätt kan det i stället bli fokus på hur eleverna ska kunna samarbeta, och olika sätt som kan göra det möjligt. Lärare som intresserar sig för att förstå sina elever kan skapa goda undervisningsrelationer med dem. Då avses fokus på relationer som grundar sig på att skolarbetet är i fokus. Lärare som ser och förstår orsaken till att en elev reagerar med ilska har bättre möjligheter att, tillsammans med eleven, förebygga att liknande situationer uppstår igen.

För att hantera att elever är aggressiva eller hotfulla är det viktigt att lärare arbetar förebyggande genom att skapa undervisningsrelationer som kan vara en grund för att mildra elevers aggressivitet, snarare än eskalera sådana känslor. Det är viktigt att lärare intresserar sig för vad som är den utlösande faktorn i en konfliktsituation, och agerar med lugn snarare än med ilska.

Den framgångsrika läraren kan karakteriseras som en auktoritativ lärare. Lärarens fokus är på lösningar och att hitta sätt att möjliggöra fortsatt skolarbete. Den framgångsrika läraren skapar undervisningsrelationer med sina elever och har strategier för hur en aggressiv situation ska hanteras. Den auktoritativa lärarens agerande utgår från respekt för eleven, samt ett intresse för elevernas perspektiv- något som påverkar elevers engagemang och kan skapa positivt klassrumsklimat.

Målet är att elever ska hitta sätt att själva reglera sina känslor, och skapa användbara strategier för eleverna i framtida konflikter. Det går inte att säga att alla har samma förutsättningar att reglera sina känslor. Vi får anta att elever har svårare med det än vad vuxna har, då förmågan till känsloreglering är något som utvecklas under barnets uppväxt med stöd av de vuxna som finns runt barnet.

Referenser

Frelin, A. (2012). Lyhörda lärare: Professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Liber.

Greene, R. (2011). Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Studentlitteratur.

Lindqvist, H. (2022). Det känslomässiga arbetet att bli lärare: Hantering av känslor och konflikter i lärarprofessionen. Studentlitteratur.

Quigley, A. (2017). Den trygga läraren: Sätt att utveckla sunda pedagogiska vanor. Studentlitteratur.

Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda: Ledarskap i klassrummet. Natur & Kultur.

Sørensen Vaaland G., & Ertesvåg, S. K. (2022) Komplexa klassrumsprocesser - en begreppsapparat för exakta beskrivningar av klassrummet. I: R. M Sølvik & S. K Ertesvåg (red.), Ledarskap i klassrummet: Undervisningskvalitet från teori till praktik. Studentlitteratur.