Stöd för ledarskap i undervisningen

Stöd för ledarskap i undervisningen bygger på aktuell forskning. Materialet innehåller flera delar som på olika sätt syftar till att stärka lärares ledarskaps- och relationskompetens.

Lärare undervisar

Ska din skola arbeta med Stöd för ledarskap i undervisningen under läsår 2024-2025? Vi erbjuder stöd i arbetet med att planera och organisera för kompetensutvecklingen. Under februari-mars kan ni anmäla intresse för att antingen delta i vår pilotomgång med uppstartsnätverk eller för att vara referensskola i arbetet.

Läs mer och anmäl intresse för Stöd för ledarskap i undervisningen

Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen. Stödet är indelat i tre olika teman:

  • Ledarskap i klassrummet.
  • Relationellt klassrumsledarskap.
  • Leda undervisning.

Varje tema är framtaget i samarbete med forskare och innehåller text eller film, samt diskussionsfrågor. Några delar är mer grundläggande med konkreta strategier, metoder och handfasta tips. Andra delar är mer resonerande och fördjupande. Syftet är att inspirera till reflektion och samtal kring det goda ledarskapets komplexitet och relationella struktur. Materialet kan användas i sin helhet eller i valda delar, både kollegialt eller enskilt utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. 

Forskning pekar på att lärares ledarskap och relationella kompetens är en förutsättning för att kunna skapa arbetsro och bedriva en framgångsrik undervisning. Att utveckla ett gott ledarskap kräver träning och tar tid.

Konkreta tips

Vägledning för arbetet

Det här är en vägledning till dig som ska planera och leda kompetensutvecklingen Stöd för ledarskap i undervisningen. Vägledningen innehåller tre delar; att organisera för, att planera för respektive leda kompetensutvecklingen.

Materialet ska användas utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Arbetet med att utveckla ledarskap i undervisningen sker med fördel i kollegialt samarbete för att uppnå bästa möjliga lärande.

Om kompetensutveckling ska bidra till en bestående utveckling och förändring av undervisningen bör den vara kontinuerlig och långsiktig. Rektors engagemang och delaktighet är avgörande för kompetensutvecklingens avtryck. Arbetet med att organisera och planera för fortbildningen är ett exempel på rektors delaktighet. Ett annat är att aktivt följa fortbildningens genomförande.

Läs mer om hur rektor skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande

Organisera för kompetensutvecklingen

Tanken är att detta material ska vara flexibelt med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering och systematiska kvalitetsarbete. Svaren på följande frågor är tänkta att hjälpa dig vidare i planeringen.

  • Hur ser behoven ut i er verksamhet när det gäller ledarskap i undervisningen? Vilken förändring vill ni se?
  • Vem/vilka ska planera, vem/vilka ska leda och vem/vilka ska delta i kompetensutvecklingen och vilka förutsättningar behöver du som rektor ge dem?
  • Hur vill ni tillsammans följa, följa upp och vidareutveckla kompetensutvecklingen?
  • Hur introducerar ni materialet till nyanställda som tillkommer under kompetensutvecklingens gång?

Planera för kompetensutvecklingen

Du som planerar kompetensutvecklingen har tillsammans med rektor en avgörande roll för att skapa förutsättningar för kollegialt lärande och ett utvecklat ledarskap i undervisningen. Punkterna nedan är tänkta att hjälpa dig vidare i planeringen.

  1. Gå igenom materialet så att ni får en överblick över stödets olika delar (texter, fördjupningstexter, filmer, forskarkommentarer, diskussionsfrågor).
  2. Välj tillsammans med rektor de delar som passar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån gjorda prioriteringar, inklusive en tidplan för genomförandet.
    • Bestäm i vilken ordning kollegiet ska arbeta med de delar som valts ut.
    • Hur ska de kollegiala träffarna organiseras?
    • Hur ska uppföljning av ett förändrat görande ske?
    • Hur tar kollegiet till vara på lärandet?
    • Lägg upp en tidplan för arbetet.
  4. Förankra planeringen med din rektor och lärarlaget.

Planen kan behöva revideras under arbetets gång. Det kan vara klokt att stanna upp, reflektera, förändra och prova igen.

Leda kompetensutvecklingen

Till varje tema finns text eller film, fördjupande texter eller forskarkommentarer samt diskussionsfrågor. Du som leder de kollegiala träffarna har en avgörande roll för att arbetet ska leda till lärande och utveckling av ledarskapet i undervisningen. Svaren på följande frågor kan hjälpa dig att organisera inför träffarna.

  • Hur presenterar du den text och/eller film som ska bearbetas inför träffen? Behöver du förstärka syftet/fokus med materialet?
  • Hur ska deltagarna förbereda sig inför träffen?
  • Ska de ta del av text och/eller film eller utföra ett undervisningsmoment innan?
  • Hur säkerställer du att ni tillsammans följer upp det vid träffen? Hur ser du till att alla kommer till tals?
  • Hur ska du se till att reflektioner och det gemensamma lärandet fångas upp
  • Hur kan du/ni se att arbetet leder till förändring i ledarskapet i undervisningen?
  • Hur/vad gör vi om det inte leder till förbättring?

Det är bra om du som leder arbetet med kompetensutvecklingen har erfarenhet av att leda kollegialt lärande.

Om lärarlaget också vill få möjlighet till ytterligare fördjupning, finns mer att läsa om kollegialt lärande. Läs mer om kollegialt lärande.

Ledarskap i klassrummet

Ett välfungerande ledarskap i klassrummet skapar förutsättningar för undervisning, lärande och utveckling. Texterna i avsnittet Ledarskap i klassrummet är skrivna av Martin Karlberg och Jonas Nilsson och ger ett konkret och strukturerat stöd i arbetet. 

Ett välfungerande ledarskap i klassrummet skapar förutsättningar för undervisning, lärande och utveckling. Genom att arbeta med tydlighet, trygghet och goda relationer till eleverna, bidrar du som lärare till en god lärandemiljö. Detta ger i sin tur förutsättningar för förbättrade skolprestationer.
Texterna ger ett konkret och strukturerat stöd i arbetet. Varje text följs av ett antal diskussionsfrågor för reflektion och erfarenhetsutbyte mellan kollegor. Läs gärna texterna nedan i den ordning de presenteras i listan för att få en så bra förståelse som möjligt av innehållet.

  1. Skapa en god lärmiljö i klassrummet
  2. Så skapar du goda relationer till eleverna
  3. Så startar du lektionen
  4. Strukturerad undervisning - en modell i sex steg
  5. Så avslutar du lektionen
  6. Regler och förväntningar på elever i undervisningen Länk till annan webbplats.
  7. Förebygg störande och oroliga beteenden i undervisningen Länk till annan webbplats.
  8. Hantera störande och oroliga beteenden i klassrummet
  9. Kollegialt lärande för ledarskap i klassrummet
  10. Så kan rektor skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande

Texterna är skrivna av Martin Karlberg och Jonas Nilsson. Martin Karlberg är universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Jonas Nilsson är förstelärare, föreläsare och författare.

Relationellt klassrumsledarskap

Vad tycker elever skiljer en bra lärare från en mindre bra? I temat Relationellt klassrumsledarskap kan ni ta del av Åsa Hirsh fördjupande artikel med elevröster som inspiration till reflektion och samtal om det goda klassrumsledarskapets komplexitet och relationella natur. 

Vad innebär det egentligen att vara lärare? Vad består lärares yrkeskunnande av? När kan undervisning betraktas som framgångsrik? Vad tycker elever skiljer en bra lärare från en mindre bra?

I temat Relationellt klassrumsledarskap kan ni ta del av Åsa Hirsh fördjupande artikel med elevröster som inspiration till reflektion och samtal om det goda klassrumsledarskapets komplexitet och relationella natur. Artikeln avslutas med ett antal diskussionsfrågor för reflektion och erfarenhetsutbyte mellan kollegor.

Relationellt klassrumsledarskap Pdf, 228 kB. (Pdf, 228 kB)

Du kan också läsa våra förkortade webbtexter.

Relationellt klassrumsledarskap

Texterna i avsnittet Relationellt klassrumsledarskap är skrivna av Åsa Hirsh, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Leda undervisning

Att leda undervisning innebär att lärare ska kunna hantera vanligt förekommande utmaningar. Det kan gälla att

  • starta upp ett nytt arbetsområde
  • hantera övergångar under lektioner
  • reda upp konflikter mellan och med elever.

Materialet i temat Leda undervisning innehåller filmer, texter och tillhörande forskarkommentarer. Det är framtaget i samarbete med Henrik Lindqvist, Marcus Samuelsson, Camilla Sandström Prytz och Ann-Sofi Wedin.

Filmer, texter och forskarkommentarer erbjuder möjlighet att få syn på hur den framgångsrika läraren gör i stort sett samma saker som den icke framgångsrika läraren. Skillnaden är att den framgångsrika läraren agerar vid rätt tillfälle och med högre precision.

Filmerna och texten följs av ett antal diskussionsfrågor. De syftar till att ge möjlighet till egen reflektion, erfarenhetsutbyte mellan kollegor och att rikta blicken mot sitt eget sätt att leda undervisning och hantera utmanande situationer.

Hantera uppstart av ett arbetsområde

Hantera övergångar under en lektion

Hantera tjafs mellan elever

Hantera konflikt med elev

Materialet är framtaget i samarbete med Henrik Lindqvist, Marcus Samuelsson, Camilla Sandström Prytz och Ann-Sofi Wedin i forskargruppen FoDiL (Forskning om Didaktiskt Ledarskap) vid Linköpings universitet.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet

Ledarskap i klassrummet

Texterna är skrivna av Martin Karlberg och Jonas Nilsson. Martin Karlberg är universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Jonas Nilsson är förstelärare, föreläsare och författare.

Relationellt klassrumsledarskap

Temat Relationellt klassrumsledarskap är framtaget i samarbete med Åsa Hirsh. Hon är universitetslektor vid instutitionen för pedagogik och specialpedagogik samt utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Göteborgs universitet.

Leda undervisning

Temat Leda undervisning är framtaget i samarbete med forskargruppen Forskning om Didaktiskt Ledarskap, vid Linköpings universitet.

Forskning och fördjupning

Åsa Hirsh är universitetslektor vid institutionen för pedagogisk och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon forskar och undervisar om frågor som rör pedagogisk bedömning, lärares formativa klassrumsarbete, professionsdriven skolutveckling, samt organisation och ledning av skolutvecklande processer.

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten.

Marcus Samuelsson är legitimerad lärare i slöjd och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Där forskar och undervisar han om ledarskap i klassrummet, didaktiskt ledarskap, didaktik, simulering och simuleringsundervisning, skolutveckling och slöjd. Han är också instruktör i simuleringen TeachLivE och engagerad i olika kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med lärare, skolor och kommuner.

Henrik Lindqvist är legitimerad lärare, specialpedagog, universitetslektor och docent i pedagogik vid Linköpings Universitet. Han forskar om utmanande situationer under lärarutbildningen och i starten av läraryrket samt kring specialpedagogiska frågor.

Camilla Sandström Prytz är legitimerad ämneslärare i historia, religion, geografi och samhällskunskap. Hon är anställd som universitetsadjunkt i pedagogik vid Linköpings universitet där hon också som licentiand forskar om hur lärarstudenter tränas i att leda undervisning i en ämneslärarutbildning. Hon ansvarar för och undervisar bland annat i VFU-kurser samt i kurser som berör ledarskap, skolutveckling och utvärdering.

Ann-Sofi Wedin är mellanstadielärare och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen rör hur erfarna lärare utvecklar kunskap i sitt arbete, hur lärarstudenter utvecklar kunskap under sin VFU och hur handledare stöttar dem i denna utveckling.

Intresseanmälan Stöd för ledarskap i undervisningen

Ska din skola arbeta med Stöd för ledarskap i undervisningen under läsår 2024-2025? Vi erbjuder stöd i arbetet med att planera och organisera för kompetensutvecklingen. Under februari-mars kan ni anmäla intresse för att antingen delta i vår pilotomgång med uppstartsnätverk eller för att vara referensskola i arbetet.

Pilot nätverk för uppstart

Målgrupp: rektor/skolledning samt den/de som planerar/leder kompetensutvecklingen, exempelvis förstelärare.

I uppstartsnätverken ger vi stöd i arbetet att planera inför, och inleda kompetensutvecklingen.

  • Skolverket sätter samman nätverk och bjuder in till ett digitalt uppstartsmöte i maj 2024.
  • Under perioden augusti-oktober anordnas 3–4 digitala nätverksträffar.
  • I oktober görs avstämning gällande intresse och behov av fortsatta nätverksträffar.

Antal platser: 90 skolor

Urvalskriterier: anmälningsdatum

Referensskola

Målgrupp: rektor/skolledning samt den/de som planerar/leder kompetensutvecklingen, exempelvis förstelärare.

Vad innebär det att vara referensskola?

  • Ni fyller i en enkät, tidsåtgång ca 20 minuter, inför er medverkan.
  • Ni deltar i totalt 4 digitala träffar under läsåret, två träffar per termin.
    • möjlighet för er som referensskola att ställa frågor och dela erfarenheter med varandra,
    • stöd från oss på Skolverket i hur materialet kan användas och möjlighet att resonera om handledarrollen,
    • möjlighet för er som referensskola att bidra med tankar och erfarenheter som kan hjälpa oss på Skolverket att vidareutveckla stödet.

Begränsat antal platser: 4 grundskolor och 4 gymnasieskolor kommer att erbjudas plats.

Urvalskriterier: Vi eftersträvar en bred representation gällande exempelvis skolform, geografisk spridning och storlek på skolor, urval kommer att göras utifrån detta.

Anmäl din skola – en anmälan per skola

Sista anmälningsdag den första april 2024

Senast uppdaterad 22 februari 2024