Strukturerad undervisning – en modell i sex steg

Strukturerad Undervisning (Direct Instruction) är en modell för hur lärare kan skapa en idealisk lärmiljö genom att formulera tydliga mål för undervisningen, ge eleverna tillräckligt med stöd och tid samt säkerställa att eleverna verkligen lär sig det som undervisningen handlar om.

Den här sidan är en del av materialet Stöd för ledarskap i undervisningen. Texten är framtagen av Martin Karlberg, lektor vid Uppsala universitet och Jonas Nilsson, förstelärare.
Stöd för ledarskap i undervisningen

Konkreta tips

Strukturerad Undervisning (Direct Instruction)

Strukturerad Undervisning (Direct Instruction) är en modell för hur lärare kan skapa en idealisk lärmiljö genom att formulera tydliga mål för undervisningen, ge eleverna tillräckligt med stöd och tid samt säkerställa att eleverna verkligen lär sig det som undervisningen handlar om, det vill säga det som beskrivs i målen. Elevernas måluppfyllelse används sedan för att utvärdera undervisningens kvalitet och föreslå utveckling av den egna undervisningen och det egna ledarskapet. Modellen har stark positiv påverkan på elevernas skolprestationer.

Konkreta tips

De sex stegen

Strukturerad Undervisning utgörs av en sexstegsmodell där du skapar intresse för undervisningsinnehållet, låter eleverna öva både enskilt och i grupp samt kontrollerar att eleverna har lärt sig lektionsinnehållet.

I denna text beskrivs steg 2-5, som handlar om hur läraren genomför en genomgång, låter eleverna öva tillsammans med varandra och lärare samt hur eleverna övar på egen hand.

Steg 1 beskrivs i texten Så startar du lektionen.

Steg 6 beskrivs i texten Så avslutar du lektionen.

Det finns några olika tolkningar om exakt vad som ska ingå i de olika stegen i Strukturerad Undervisning. Även om det finns mindre skillnader mellan olika versioner av modellen så baseras den, enligt vår uppfattning, på tre grundantaganden:

  • Att läraren kan skapa en optimal lärmiljö genom att ta ett tydligt ansvar för undervisningen, sätta upp tydliga lektionsmål och följa upp dem.
  • Att elever bäst lär sig färdigheter och kunskaper genom att både öva enskilt samt tillsammans med läraren och kamrater.
  • Att elevernas framsteg och prestationer i hög grad är beroende av undervisningens och ledarskapets kvalitet och därför bör ligga till grund för utveckling av undervisningen och ledarskapet.
Konkreta tips

Steg 1. Inledning

I det första steget ingår hur du inleder en lektion för att skapa motivation och engagemang. Detta steg beskrivs i texten Så startar du lektionen.

Steg 2. Läraren presenterar och instruerar

I det andra steget presenterar du det nya lektionsinnehållet. Du ger eleverna exempel på hur de kan ta sig an de kommande uppgifterna och du säkerställer att de under presentationen får lära sig de begrepp som de behöver. För de flesta elever är detta steg avgörande för hur enkelt eller svårt det kommer att bli att lära sig den nya kunskapen eller färdigheten. För det första bör du tänka på att inte presentera för mycket innehåll vid ett och samma tillfälle.

Om du har mycket att gå igenom bör du dela upp innehållet på flera lektioner. För att ytterligare underlätta elevernas förståelse är det viktigt att du presenterar lektionsinnehållet i små steg, med tydlig struktur. Du bör ha en tydlig planering för presentationen, där du vet hur du ska inleda, i vilken ordning du ska presentera olika delar, om och hur eleverna ska delta i presentationen samt vad som ska ingå i den avslutande sammanfattningen av presentationen. För elevernas och din egen skull kan det vara klokt att skriva upp en förhandsöversikt på tavlan.

Exempel:

10.25-11.20

  • Vad är retorik?
  • Vad är argument?
  • Öva på att skapa argument.
  • Övertyga en kamrat.
  • Vad har du lärt dig?

Denna överblick är viktig för många elever, som är i behov av att veta vad som händer under lektionen. Först inleder du med att läsa upp punkterna högt och berätta att det är dessa moment som lektionen kommer att bestå av. De första punkterna får gärna innefatta centrala begrepp som är nödvändiga för att dels förstå resten av din presentation/föreläsning, dels för att eleverna ska kunna prestera under lektionsarbetet. Genom att lektionstiden och upplägget står på tavlan sparar du ofta in både frågor och svar som annars stjäl tid senare.

Fördjupande genomgång

När du gett eleverna en snabb översikt om vad ska hända (cirka 30 sekunder) kan du inleda din fördjupande genomgång av punkterna på tavlan, innefattande såväl centrala begrepp, syfte med uppgiften som instruktioner. Under genomgången, förslagsvis efter varje punkt som du gått igenom mer grundligt, bör du kontrollera att eleverna förstår vad du sagt. På så sätt får du reda på om du behöver repetera delar av presentationen eller gå vidare till nästa punkt.

Ställ kontrollfrågor

När du ställer kontrollfrågor bör du inte tillämpa handuppräckning, för då finns det en risk att du inte får en fullständig överblick av läget. De elever som räcker upp handen har nämligen ofta hängt med väl och förstår vad du gått igenom och då kan du felaktigt tro att denna förståelse finns hos samtliga elever. En mer rättvisande bild får du när du riktar frågor till elever utan handuppräckning. Genom att lotsa frågorna vidare från en elev till en annan tjänstgör detta, förutom en kunskapskontroll, även som en sammanfattning av kunskaperna. Du bör involvera så många elever som möjligt. Du kan även genomföra denna sammanfattning genom att be eleverna sammanfatta den nya kunskapen eller instruktionerna tillsammans med kamraterna som sitter närmast.

Skynda inte på

Det är viktigt att inte stressa igenom detta steg. Det finns forskning som visar att mer effektiva lärare använder mer av lektionstiden till att förklara för eleverna, ge exempel och ställa frågor för att kontrollera att de förstår. Mindre effektiva lärare skyndar igenom detta steg, ger kortare instruktioner och förklaringar samt ställer färre frågor till eleverna. Detta resulterar vanligen i att eleverna inte är tillräckligt förberedda för nästa steg, vilket leder till att de misslyckas och blir oroliga och stör varandra.

Nu tänker du kanske, av uppenbara skäl, att texten ovan handlar om undervisning istället för ledarskap. Så är det! Anledningen till att vi behandlar undervisningsfärdigheter i en text om ledarskap är att en engagerande och intressant inledning följt av en tydlig och informativ presentation skapar arbetsro och lugn i klassrummet. När eleverna vet vad de ska göra, hur de ska göra det och varför, kommer de att arbeta mer målmedvetet. Detta leder till att ditt ledarskap inte kommer att sättas på prov på samma sätt som när eleverna saknar mål och instruktioner.

Konkreta tips

Steg 3. Elever övar med stöd av läraren

I det tredje steget är det dags för eleverna att öva för att utveckla sina färdigheter och kunskaper. Övningen innebär att eleverna lägger tid och energi på att omformulera och sammanfatta den nya kunskapen i förhållande till de kunskaper som eleverna redan har. Detta fördjupar elevernas förståelse och gör det enklare för eleverna att använda den nya kunskapen.

Låt eleverna öva med ditt stöd

Eftersom kunskapen eller färdigheten ofta är helt ny för eleverna så behöver de öva med stöd från dig. Du behöver både ge dem stöd och övervaka deras framsteg, eller brist på framsteg. Troligtvis behöver du repetera instruktionerna för några elever, sannolikt kommer du att behöva visa eleverna hur de löser uppgifter på ett korrekt sätt och upplysa dem när de gör fel. Annars finns en risk att eleverna befäster ett felaktigt sätt att lösa uppgiften när de övar. Ett tips är att du förenklar eller omformulerar frågan ifall eleverna svarar fel och att du tipsar dem om hur de kan gå tillväga eller på annat sätt guidar dem till att lösa uppgiften så självständigt som möjligt istället för att bara ge dem rätt svar på en fråga eller tala om hur de ska göra. Om du märker att det finns behov, kan det vara nödvändigt att gå tillbaka till steg 2.

Så kan du genomföra övningen

Övningen sker vanligtvis med hjälp av någon form av material, exempelvis en lärobok, ett instrument eller en redskapen i en idrottshall. Eleverna kan öva enskilt, i par eller i mindre grupper. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att öva tillsammans, men de ska inte arbeta i så stora grupper att deras arbetsro påverkas negativt. Oavsett vilka kunskaper eller färdigheter som eleverna övar på så gäller det att hitta en lagom utmanande nivå på uppgifterna.

Med tanke på att eleverna får stöd från dig och sina kamrater när de övar kan uppgifterna vara ganska svåra. En tumregel är att eleverna ska få så svåra uppgifter att de skulle göra hälften fel om de inte hade stöd från dig och sina klasskamrater. Samtidigt säger en annan tumregel att det är optimalt om eleverna lyckas lösa ungefär 80 procent av uppgifterna. Om du förenar dessa tumregler kan du dra slutsatsen att uppgifterna ska vara så svåra att de är utmanande för eleverna men att eleverna klarar av att lösa de flesta av uppgifterna med stöd av dig och sina kamrater. Om eleverna med lätthet löser de flesta uppgifter eller inte löser särskilt många påverkas motivationen, arbetsron och lärandet.

Centralt med fungerande kommunikation och löpande uppföljning

I detta steg är det centralt att kommunikationen mellan lärare och elever samt mellan elever fungerar. Om du upptäcker något som kan vara av viktigt för flera elever i klassen kan det finnas skäl att avbryta övningen för att genomföra en kort genomgång på tavlan. Det är bra med små ”uppsamlingar” ibland efter det gått 15-20 minuter av lektionen. Kanske kan du som lärare instruera ännu mer konkret då, med hjälp av något elevarbete eller med hjälp av ett exempel du konstruerat själv. Detta är en effektiv metod för att få eleverna på banan, i synnerhet de som av olika skäl haft svårt att komma igång med uppgiften. Denna form av modellering en bit in i lektionen kan lugna de elever som börjar uppleva stressen av att halka efter. Därmed undviker du att deras stress kan övergå till uppgivenhet och likgiltighet.

Konkreta tips

Steg 4. Sammanfattning och kontroll av lärande

I steg 4, i slutet av lektionen, sammanfattar du innehållet för eleverna, kontrollerar om eleverna har uppnått lektionens mål samt förbereder eleverna för individuell övning och repetition under kommande lektioner samt genom arbete med läxor. Här kan du, precis som under din genomgång, kontrollera elevernas lärande genom att rikta ordet till olika elever och lotsa frågorna vidare till andra elever. Sådana former av klassrumsdiskussioner ger en god bild hos dig som lärare av i vilket utsträckning din undervisning och ditt ledarskap varit gynnsamt för elevernas lärare. Dessutom finns det mycket gott stöd inom forskningen för att en klassrumsdiskussion i sig själv bidrar till gott lärande hos eleverna. Alltså är aktiviteten perfekt att genomföra av två goda skäl: kunskapskontroll och lärande.

Exempel:

Lärare: ”Lorin, vad gör en arkitekt för någonting”

Elev 1: ”Hen gör hus.”

Lärare: ”Det är helt rätt att arkitekten är viktigt inför byggandet av ett hus. Emil, på vilket sätt bidrar arkitekten till huset? Är den någon typ av snickare?”

Elev 2: ”Nej, arkitekten gör ritningar på hus.”

Lärare: "Ja, precis. Den tillverkar ritningar, exempelvis på olika byggnader. Varför är det så viktigt att göra ritningar. Det är väl bara att börja snickra? Vad säger du, Wera?"

I exemplet ovan stannar läraren inte upp och korrigerar, utan ”hjälper” eleverna tänka och lotsar vidare svaren till nästa elev. Mellan de olika elevernas inlägg, ger läraren mer kött på benen i form av förtydliganden och tillägg.

Om elevernas svar är felaktiga kan du exempelvis säga: ”Jag förstår hur du tänker, men…” eller ”Nej, det var inte det jag tänkte på, men...”. Dels är det viktigt att få flyt i en sådan här sammanfattande klassrumsdiskussion, dels vill du som lärare stimulera den muntlighet som krävs för att bedriva en sådan. Genom att locka fram svaren och hjälpa vidare eleverna på ett smidigt sätt, nedslås de inte av felaktiga svar.

Eleverna får möjlighet att öva på egen hand med grundliga genomgångar

Målet med grundliga genomgångar är att eleverna ska kunna öva på egen hand. När eleverna övar på egen hand i skolan eller i hemmet automatiserar de nämligen ämneskunskaper och grundläggande färdigheter. Detta gör att eleverna utvecklar en djupare förståelse för ämnet. När eleverna har utvecklat en djupare förståelse kommer deras arbetsminne att avlastas, vilket gör att de i ännu högre grad kommer att kunna ägna sig åt kritiskt tänkande, kreativitet och problemlösning. Övningen på egen hand sker också för att eliminera behovet av stöd från läraren och skapa förutsättningar för självständighet hos eleverna.

Konkreta tips

Steg 5. Elever övar på egen hand

I det femte steget övar eleverna på egen hand för att uppnå automatisering och flyt av kunskaper och färdigheter. Även om eleverna förväntas öva på egen hand i detta steg, kan det vara nödvändigt att ge en del elever lite extra stöd, särskilt inledningsvis. Du avgör när du anser att det är lämpligt för eleverna att börja öva enskilt inom ett visst område. Det är dock viktigt att du säkerställer att de fått med sig tillräckligt mycket kunskaper från genomgångarna, att de har förstått hur de ska genomföra uppgifterna samt när och hur de ska visa upp sina färdigheter och kunskaper.

Avsätt ordentlig med tid för övningarna

När du inleder ett nytt område ska du inte ha för bråttom att komma fram till de enskilda övningarna. Avsätt ordentligt med tid till övningar tillsammans med eleverna och se till att de får gott om tid att öva tillsammans. Lärande är i hög grad en social företeelse. Gemensam övning är inte slöseri med tid, det är ett nödvändigt steg. Om du vill göra avbrott i de gemensamma övningarna för att låta eleverna öva på egen hand, kan du göra det genom att du låter eleverna arbeta enskilt kortare perioder för att sedan låta dem jämföra sina arbeten med bänkgrannen. Detta kan också fungera som en smidig övergång från gemensam övning till övning på egen hand.

När eleven inte kommer igång

Men vad gör du då en elev är improduktiv och sitter helt overksam när du väl introducerat ett enskilt arbete? Det kan dels bero på att eleven inte förstått uppgiften, dels på andra faktorer, som att eleven har en roll att infria i klassen eller rent av försöker trotsa dig som lärare. Här följer en modell du kan använda dig av för att hjälpa eleven igång:

  • Gå fram till eleven.
  • Titta eleven i ögonen och tala med dämpad röst.
  • Fråga om eleven vill ha hjälp att komma igång med uppgiften.
  • Var genuint intresserad av att hjälpa till.
  • Om eleven vill kan ni utföra inledningen av arbetet/uppgiften tillsammans.
  • Om eleven inte vill ha hjälp, kan du förklara att du finns där för hen och att hen kan fråga dig när som helst under lektionen.
  • Ge eleven förtroende och säg att du återkommer senare.
  • Lägg dig inte i elevens arbete förrän framåt slutet av lektionen.
  • Uppmärksamma framsteg.

Det här kan vara en vägvinnande strategi oavsett om eleven har svårt att komma igång eller försöker trotsa dig. Din genuina omtanke, nyfikenhet och vilja att hjälpa till slår hål på eventuellt trots och det kan rent av vara jobbigt för eleven att påkalla din uppmärksamhet igen genom medveten improduktivitet. Det blir ju aldrig någon ”match” och någon möjlighet att eskalera konflikten för den elev som vill ”imponera” på sina vänner.

Läxor som medel för enskild övning

Läxor kan vara ett effektivt sätt för elever att öva enskilt. Det finns ett starkt forskningsstöd för att läxor har goda effekter på elevernas skolprestationer. Effekterna beror emellertid på elevernas ålder och det är därför viktigt att utforma läxorna i enlighet med elevernas ålder och kunskapsnivå. För att läxorna ska bidra till elevernas lärande bör de vara så enkla att eleverna kan göra dem på egen hand. En tumregel är att eleverna ska klara av minst 90 procent av hemuppgifterna.

Att ge eleverna uppgifter på rätt nivå kan vara en utmaning. Vanligtvis är skillnaderna mellan eleverna i en klass så stora att du kan utgå från att alla elever i klassen inte bör ha samma hemuppgifter. Om du trots detta överväger att ge alla elever i klassen hemuppgifter på samma svårighetsnivå, bör du fundera över skälet till detta.

Läxor som präglas av repetition och ytinlärning har högre effekt på inlärningen än uppgifter som kräver problemlösning eller djupinlärning. Dessa effekter är något tydligare bland yngre elever. Äldre elever har lite större möjlighet att ta sig an mer komplicerade uppgifter, men även bland äldre elever är det centralt med tillräckliga förkunskaper.

Det finns en enkel regel för att sammanfatta läxornas effekter på skolprestationer: Effekten är lägre på lågstadiet, medelgod på mellanstadiet och hög på högstadiet.

Steg 6. Utvärdering och bedömning

I det sjätte och sista steget ingår bedömning av elevernas arbete och prestation. Detta steg beskrivs i texten Så avslutar du lektionen.

Fundera och diskutera med en erfaren kollega

  • Finns det någonting i din struktur av undervisning som fungerar väldigt bra, som du vill dela med dig av?
  • Finns det någonting i din struktur av undervisning som du behöver förfina eller förändra?
  • Berätta om någon gång där du inte varit tillräckligt noggrann vad gäller instruktionerna i början av lektionen. Hur upplevde du det? Hur upplevde eleverna det tror du?
  • Vilka är skälen till att du ibland avviker från den struktur du har bestämt dig för att använda?
  • Hur fungerar dina klasser när eleverna arbetar självständigt? Vad kan bli bättre och hur kan det bli bättre tror du?
Forskning och fördjupning

Borich, G. D. (2017). Effective teaching methods: research-based practice. (9 utg.) Pearson.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Rosenshine, B. (1986). Synthesis of research on explicit teaching. Educational Leadership, 43(7), 60-69.

Rosenshine, B. (1987). Explicit Teaching and Teacher Training. Journal of Teacher Education, 38(3), 34-36.

Rosenshine, B. (1995). Advances in Research on Instruction. The Journal of Educational Research, 88(5), 262-268.

Rosenshine, B. (2012). Principles of Instruction. Research-Based Strategies That All Teachers Should Know. American Educator, 36(1), 12-19.

Rupp, A. (2021). Mikroundervisning för Strukturerad Undervisning. I M. Karlberg & M. Samuelsson (Red.). Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på webbplatsen jonas-nilsson.se https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.

Kort introduktion till stödet

Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen.

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
Senast uppdaterad 08 mars 2024