Relationellt klassrumsledarskap

Texten syftar i första hand till att inspirera till reflektion och samtal kring det goda klassrumsledarskapets komplexitet och relationella
natur. Det är troligare att man lyckas skapa en miljö där studiero frodas om elever får en strukturerad och kvalitativ undervisning, som möter dem på deras nivå. Det är också viktigt att de möts med respekt och upplever att de blir lyssnade på.

Materialet på denna sida är ett utdrag av en artikel av Åsa Hirsh forskare vid Göteborgs universitet. Vi rekommenderar att du läser artikeln i sin helhet för att få ut så mycket som möjligt av innehållet. Relationellt klassrumsledarskap av Åsa Hirsh. Pdf, 228 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 228 kB)

Konkreta tips

Det goda klassrumsledarskapet

Den här texten är ett utdrag ur artikeln av Åsa Hirsh och som syftar till att belysa det goda klassrumsledarskapets komplexa och relationella natur. Det finns inte ett givet facit för området.

Klassrumsledarskap och ledarskapshandlingar behöver varieras beroende på vilka klasser och individer en lärare samverkar med. Det är troligare att man lyckas skapa en miljö där studiero frodas om elever får en strukturerad och kvalitativ undervisning, som möter dem på deras nivå. Det är också viktigt att de möts med respekt och upplever att de blir lyssnade på.

Ett klassrumsledarskap som riktas mot kunskapsutveckling, inkludering och välbefinnande finns i skärningspunkten mellan de ”vad”- ”hur”- och ”när”-dimensioner som beskrivs i artikeln:

  • Vad – god ämneskunskap
  • Hur – didaktiska kunskaper
  • När – omdöme och metod efter situation

Att utveckla ett sådant ledarskap kan vara nog så svårt och ta lång tid. Övning ger färdighet brukar det heta, och det goda ledarskapet kräver övning.

Konkreta tips

Läraryrkets olika dimensioner – avgörande för klassrumsledarskap

Syftet med utbildning är mångdimensionellt. Den innefattar elevernas kunskapsmässiga utveckling i skolans olika ämnen, utvecklandet av normer och värden, men också att främja ett välbefinnande och en lust till lärande hos eleverna.

Om skolans uppdrag enbart hade varit att överföra faktakunskap till eleverna, så hade framgångsrik undervisning varit en typ av undervisning som leder till att faktakunskaper kan uppmätas hos elever.

I läroplanerna står dock att kunskap kommer till uttryck i olika former såsom

  • fakta
  • förståelse
  • färdighet
  • förtrogenhet.

Dessa fyra kunskapsformer förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen i skolan ska ge utrymme för att alla dessa kunskapsformer balanseras och blir till en helhet.

Konkreta tips

Vad, när och hur i undervisningen

Lärare behöver vara öppna för att individer och grupper är olika, och därmed ibland behöver mötas och ledas på olika sätt. Därför måste också ledarskapet i klassrummet utgå från det unika sammanhanget.

Det är bra att ha generella kunskaper kring klassrumsledarskap men den kunskapen behöver kombineras med ett professionellt omdöme och pedagogisk reflektion.

Vad – god ämneskunskap

All ämnesundervisning förutsätter god ämneskunskap hos lärare för att den ska bli framgångsrik. Att enbart ha goda ämneskunskaper räcker dock inte, eftersom en lärares uppgift är att få andra att lära sig. En central dimension av lärares yrkeskunnande är därför kunskap om "hur".

Hur – didaktiska kunskaper

Hur kan och bör ett ämnesinnehåll planeras och sedan omsättas i klassrumsundervisning för att eleverna ska förstå och lära? Sådana undervisningsrelaterade aspekter faller under det som brukar kallas lärares didaktiska kunskaper och kunskaper om undervisningsmetoder.

När – omdöme och metod efter situation

En lärare ska också ha förmåga att använda ett professionellt omdöme. Det innebär att en lärare alltid behöver överväga när det är rätt att agera på ett visst sätt, eller använda en särskild metod med en elev eller elevgrupp.

Citat från elever

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

ANTON: Alltså, en sak som jag kan känna är att läraren väldigt tydligt typ ska visa att ”det är jag som bestämmer”, men det får inte bli sådär diktatorstyrt liksom, för då blir man bara arg. Jag blir jättearg på lärare som typ ser ner på oss bara för att vi är elever, det blir jag verkligen jättearg på. För det gäller ju ändå att de ska visa respekt för oss också liksom … vi ska inte se dom som en auktoritet liksom.

INTERVJUARE: Men dom lärarna som är bra då, hur gör dom?

EMIL: Dom är, dom har typ disciplin under lektionerna liksom såhär, ”nu gör vi det här”, ”nu ska ni inte prata”, men dom är ändå som goda vänner typ.

ALVA: Ja, som Camilla till exempel, hon är bra. Hon är en av de bättre lärarna på skolan. Hon är verkligen … ganska hård med regler, men hon är jätte-jättesnäll samtidigt, och bryr sig om oss och liksom skojar med oss också.

HANNA: En lärare måste våga ställa krav. Han måste våga säga till. Om några sitter och pratar i ett hörn måste han våga säga till dom. Men inte riktigt såhär … Alltså, typ, skälla ut hela klassen … Läraren måste våga säga till, men inte för mycket. Man ska inte vara rädd för läraren, man ska ha respekt för läraren. Och om han bara står och skäller ut en elev inför hela klassen, då blir man mer rädd. Det blir räddrespekt istället för sådan respekt som liksom ska vara människa till människa … Det ska ju vara såhär, att ”nu kan jag lyssna på dig, för jag vet att du lyssnar på mig”.

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

ANTON: Alltså, en sak som jag kan känna är att läraren väldigt tydligt typ ska visa att ”det är jag som bestämmer”, men det får inte bli sådär diktatorstyrt liksom, för då blir man bara arg. Jag blir jättearg på lärare som typ ser ner på oss bara för att vi är elever, det blir jag verkligen jättearg på. För det gäller ju ändå att de ska visa respekt för oss också liksom … vi ska inte se dom som en auktoritet liksom.

INTERVJUARE: Men dom lärarna som är bra då, hur gör dom?

EMIL: Dom är, dom har typ disciplin under lektionerna liksom såhär, ”nu gör vi det här”, ”nu ska ni inte prata”, men dom är ändå som goda vänner typ.

ALVA: Ja, som Camilla till exempel, hon är bra. Hon är en av de bättre lärarna på skolan. Hon är verkligen … ganska hård med regler, men hon är jätte-jättesnäll samtidigt, och bryr sig om oss och liksom skojar med oss också.

HANNA: En lärare måste våga ställa krav. Han måste våga säga till. Om några sitter och pratar i ett hörn måste han våga säga till dom. Men inte riktigt såhär … Alltså, typ, skälla ut hela klassen … Läraren måste våga säga till, men inte för mycket. Man ska inte vara rädd för läraren, man ska ha respekt för läraren. Och om han bara står och skäller ut en elev inför hela klassen, då blir man mer rädd. Det blir räddrespekt istället för sådan respekt som liksom ska vara människa till människa … Det ska ju vara såhär, att ”nu kan jag lyssna på dig, för jag vet att du lyssnar på mig”.

Konkreta tips

Relationell pedagogik och relationellt klassrumsledarskap

Centralt inom det vi kallar relationell pedagogik är själva mötet och relationen mellan en eller flera människor (Aspelin & Johansson, 2018). Utbildningen blir meningsfull och hållbar endast när relationen förstås och utvecklas.

Inom relationell pedagogik betraktas skolans kunskapsuppdrag som helt centralt och en utgångspunkt är att kunskaper, färdigheter och förmågor växer fram i och genom relationsprocesser (Gergen 2009).

En viktig aspekt av relationellt klassrumsledarskap är att läraren i rollen som ledare har en förståelse för att man behöver tänka och agera olika i olika situationer. Dessutom behöver läraren samverka med olika individer eller grupper, även om målet är ungefärligen detsamma för dem alla. Med andra ord är kontexten och de individer som finns i den medskapare av lärarens klassrumsledarskap och sätt att undervisa.

En "relationell lärare" eftersträvar inte "ett" rätt svar på hur undervisning ska gå till eller "ett" rätt svar på hur klassrumsledarskap ska ta sig uttryck (Noddings, 2004).

Konkreta tips

Elevperspektiv på gott klassrumsledarskap

Vad utmärker en bra lärare där eleverna både lär och utvecklas? Åsa Hirsh och en kollega intervjuade 102 elever i åldrarna 16-18 år från tjugo olika skolor. De ställde två övergripande frågor:

  • Ni har gått i skolan i många år och mött många lärare – vad tycker ni utmärker en bra lärare?
  • Vad är viktigt för att undervisningen ska vara lärorik och utvecklande? Försök beskriva och ge exempel på hur läraren gör för att åstadkomma det?

Eleverna svarade att bra lärare

  • skapar trygga och förlåtande lärmiljöer
  • skapar relationer byggda på ömsesidig respekt
  • delar ansvaret för lärande med eleverna
  • anpassar undervisningen till klasser och individer
  • kommunicerar att lärande är möjligt för alla
  • visar passion för undervisning och lärande
  • utformar lektioner som skapar motivation
  • betonar kunskapens användarvärde framför formella krav.
Konkreta tips

Trygga och förlåtande lärmiljöer

Det som kännetecknar de bästa lärarna är att de försöker lära känna sina elever och bygga relationer med dem, både i och utanför klassrummet. Det är just tillitsfulla, omsorgsfulla och trygga relationer mellan lärare och elever som eleverna oftast nämner är viktiga.

Det handlar oftast inte om långa djupgående samtal, utan snarare om att eleverna får en känsla av att lärarna bryr sig om dem och ser dem som individer. Lärarna kan exempelvis ställa små enkla frågor som Hur gick fotbollsmatchen i helgen? Detta skapar i sin tur en klassrumsmiljö där eleverna känner sig trygga och bekväma med att visa när de inte förstår undervisningen och där de vågar ställa frågor.

En andra chans

En annan sak som eleverna talar mycket om, och som i hög grad också bidrar till känslan av ett tryggt klassrum är att lärarna är förlåtande. Eleverna menar att de känner att de bästa lärarna aldrig ger upp hoppet om dem och att det alltid finns en andra chans om man har missat saker, haft en tung period, eller kanske till och med har betett sig illa.

Det faktum att det finns en andra chans (och kanske till och med en tredje) betyder inte att dessa lärare kompromissar med ordning, regler och tydlighet. Tvärtom förefaller sådana aspekter vara absolut grundläggande i det trygga klassrummet. Se även Att skapa goda relationer till eleverna, av Nilsson och Karlberg.

Citat från elever

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

LINNEA: Men det är bra att ha en andra chans för man är inte på topp varje dag. Man har perioder när man känner sig lite trött och utmattad och så, och om man gör prov och inte klarar det bra … och så får man den där andra chansen … det är verkligen en stor trygghet.

INTERVJUARE: Är det viktigt med det här med tryggheten som ni säger för det har ni sagt flera gånger?

LINNEA: Ja, det tror jag.

HUGO: Det är väldigt viktigt. Jätteviktigt.

ELIN: Ja, jag själv kan inte prestera om jag känner för mycket press, och tryggheten och relationen till läraren gör ju att man inte känner lika mycket press och gör att man kan slappna av på ett helt annat vis. Den tryggheten får man hos Eva.

LINNEA: Jag tycker också att man kan slappna av mycket på Evas lektioner. Jag tror det mest handlar om att Eva är så förstående. Om man sitter och inte gör någonting en lektion så kommer hon och frågar, men om man då säger att ”Idag är jag lite trött”, då är det okej, så länge man inte stör någon annan … Och så får man ta igen det hemma. Vissa lärare, när man inte gör någonting och så förklarar man för dem att det går inte idag, då blir de liksom arga eller sura.

NOOR: Eller så frågar de inte ens, de bryr sig inte, liksom, får du F så är det ditt problem.

LINNEA: Hos Eva får man inte skäll och då känns det bättre att gå till hennes lektion än att gå hem liksom.

ELIN: Eva skapar magi … jag vet inte vad det är hon gör liksom, men hon skapar magi … Hon är Eva.

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

LINNEA: Men det är bra att ha en andra chans för man är inte på topp varje dag. Man har perioder när man känner sig lite trött och utmattad och så, och om man gör prov och inte klarar det bra … och så får man den där andra chansen … det är verkligen en stor trygghet.

INTERVJUARE: Är det viktigt med det här med tryggheten som ni säger för det har ni sagt flera gånger?

LINNEA: Ja, det tror jag.

HUGO: Det är väldigt viktigt. Jätteviktigt.

ELIN: Ja, jag själv kan inte prestera om jag känner för mycket press, och tryggheten och relationen till läraren gör ju att man inte känner lika mycket press och gör att man kan slappna av på ett helt annat vis. Den tryggheten får man hos Eva.

LINNEA: Jag tycker också att man kan slappna av mycket på Evas lektioner. Jag tror det mest handlar om att Eva är så förstående. Om man sitter och inte gör någonting en lektion så kommer hon och frågar, men om man då säger att ”Idag är jag lite trött”, då är det okej, så länge man inte stör någon annan … Och så får man ta igen det hemma. Vissa lärare, när man inte gör någonting och så förklarar man för dem att det går inte idag, då blir de liksom arga eller sura.

NOOR: Eller så frågar de inte ens, de bryr sig inte, liksom, får du F så är det ditt problem.

LINNEA: Hos Eva får man inte skäll och då känns det bättre att gå till hennes lektion än att gå hem liksom.

ELIN: Eva skapar magi … jag vet inte vad det är hon gör liksom, men hon skapar magi … Hon är Eva.

Konkreta tips

Ömsesidig respekt

Respekt kan handla om att känna aktning och förtroende men det kan också handla om rädsla. Respekt är ett ord som ofta nämns i elevintervjuer. Skillnaden mellan ett – i elevernas ögon – gott och mindre gott klassrumsledarskap är just vilken typ av respekt som råder.

HANNA: En lärare måste våga ställa krav. Han måste våga säga till. Om några sitter och pratar i ett hörn måste han våga säga till dom. Men inte riktigt såhär … Alltså, typ, skälla ut hela klassen … Läraren måste våga säga till, men inte för mycket. Man ska inte vara rädd för läraren, man ska ha respekt för läraren. Och om han bara står och skäller ut en elev inför hela klassen, då blir man mer rädd. Det blir räddrespekt istället för sådan respekt som liksom ska vara människa till människa … Det ska ju vara såhär, att ”nu kan jag lyssna på dig, för jag vet att du lyssnar på mig”

En lärare undervisar vanligtvis klasser bestående av 20-30 elever. Om så många individer ska finnas i samma rum samtidigt och dessutom lära sig nya och ibland utmanande saker krävs tydliga ramar och ordningsregler. Det är en självklar del i klassrumsledarens uppdag att sätta upp sådana ramar och ständigt sträva efter att de efterlevs. I mångt och mycket handlar det om att skapa ett respektfullt klassrumsklimat.

Citat från elever

ANTON: Alltså, en sak som jag kan känna är att läraren väldigt tydligt typ ska visa att ”det är jag som bestämmer”, men det får inte bli sådär diktatorstyrt liksom, för då blir man bara arg. Jag blir jättearg på lärare som typ ser ner på oss bara för att vi är elever, det blir jag verkligen jättearg på. För det gäller ju ändå att de ska visa respekt för oss också liksom … vi ska inte se dom som en auktoritet liksom.

INTERVJUARE: Men dom lärarna som är bra då, hur gör dom?

EMIL: Dom är, dom har typ disciplin under lektionerna liksom såhär, ”nu gör vi det här”, ”nu ska ni inte prata”, men dom är ändå som goda vänner typ.

ALVA: Ja, som Camilla till exempel, hon är bra. Hon är en av de bättre lärarna på skolan. Hon är verkligen … ganska hård med regler, men hon är jätte-jättesnäll samtidigt, och bryr sig om oss och liksom skojar med oss också.

ANTON: Alltså, en sak som jag kan känna är att läraren väldigt tydligt typ ska visa att ”det är jag som bestämmer”, men det får inte bli sådär diktatorstyrt liksom, för då blir man bara arg. Jag blir jättearg på lärare som typ ser ner på oss bara för att vi är elever, det blir jag verkligen jättearg på. För det gäller ju ändå att de ska visa respekt för oss också liksom … vi ska inte se dom som en auktoritet liksom.

INTERVJUARE: Men dom lärarna som är bra då, hur gör dom?

EMIL: Dom är, dom har typ disciplin under lektionerna liksom såhär, ”nu gör vi det här”, ”nu ska ni inte prata”, men dom är ändå som goda vänner typ.

ALVA: Ja, som Camilla till exempel, hon är bra. Hon är en av de bättre lärarna på skolan. Hon är verkligen … ganska hård med regler, men hon är jätte-jättesnäll samtidigt, och bryr sig om oss och liksom skojar med oss också.

Konkreta tips

Delat ansvar för lärande

Undervisningen och klassrumsledarskapet hos de lärare som eleverna tycker är bäst präglas av en ömsesidighet och ett delat ansvar. Detta skapar stor trygghet för eleverna när läraren genom ord och handling visar att hen finns där och delar ansvaret för lärande med dem.

Det är väsentligt att som lärare ha och visa höga positiva förväntningar på eleverna, men man måste samtidigt vara vaksam på att eleverna inte upplever dessa förväntningar som stressande överkrav.

De bästa lärarna kännetecknas av att de får elever att känna att kunskapsutveckling är möjlig för alla och att hårt arbete lönar sig. De bästa lärarna kommunicerar höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga att leva upp till dessa förväntningar. Samtidigt slutar de aldrig visa att de delar ansvaret för lärande med eleverna och de ser det som sin uppgift att hjälpa eleverna med strategier för att lära och ta nästa steg.

Fler citat från elever om ömsesidig respekt

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

Respekt

HANNA: En lärare måste våga ställa krav. Han måste våga säga till. Om några sitter och pratar i ett hörn måste han våga säga till dom. Men inte riktigt såhär … Alltså, typ, skälla ut hela klassen … Läraren måste våga säga till, men inte för mycket. Man ska inte vara rädd för läraren, man ska ha respekt för läraren. Och om han bara står och skäller ut en elev inför hela klassen, då blir man mer rädd. Det blir räddrespekt istället för sådan respekt som liksom ska vara människa till människa … Det ska ju vara såhär, att ”nu kan jag lyssna på dig, för jag vet att du lyssnar på mig"

Delat ansvar för lärande

WILMA: När jag tycker att något är svårt … när jag liksom bryter ihop och nästan börjar gråta för att jag känner att jag inte fattar någonting … Då säger hon liksom alltid … typ … ”Men du Wilma, lugn, det är okej, det här är verkligen jättesvårt. Men vet du vad? Vi löser det, vi löser det tillsammans. Du och jag tillsammans"

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

Respekt

HANNA: En lärare måste våga ställa krav. Han måste våga säga till. Om några sitter och pratar i ett hörn måste han våga säga till dom. Men inte riktigt såhär … Alltså, typ, skälla ut hela klassen … Läraren måste våga säga till, men inte för mycket. Man ska inte vara rädd för läraren, man ska ha respekt för läraren. Och om han bara står och skäller ut en elev inför hela klassen, då blir man mer rädd. Det blir räddrespekt istället för sådan respekt som liksom ska vara människa till människa … Det ska ju vara såhär, att ”nu kan jag lyssna på dig, för jag vet att du lyssnar på mig"

Delat ansvar för lärande

WILMA: När jag tycker att något är svårt … när jag liksom bryter ihop och nästan börjar gråta för att jag känner att jag inte fattar någonting … Då säger hon liksom alltid … typ … ”Men du Wilma, lugn, det är okej, det här är verkligen jättesvårt. Men vet du vad? Vi löser det, vi löser det tillsammans. Du och jag tillsammans"

Konkreta tips

Anpassning och motivation

Enligt eleverna är de bästa lärarna lyhörda för skillnader mellan elever och anstränger sig för att lära känna dem väl. Därför vet de också när och hur eleverna behöver hjälp, stöttning och utmaningar på olika sätt. Anpassningar är därför en naturlig del i deras klassrum.

När eleverna beskriver hur lärares faktiska undervisning bidrar till att upprätthålla deras motivation, är det främst tre aspekter de talar om

  • undervisning som är varierad
  • undervisning som relaterar till en värld som eleverna är bekanta med
  • undervisning som lämnar utrymme för alternativa vägar och fördjupad dialog.

Citat från elever

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

CHARLIE: Liksom om han förklarar ett mattetal för någon som sitter på högsta betyg liksom, då kanske han använder vissa ord som inte den som ligger på ett lägre betyg förstår. Han liksom anpassar hur han utbildar för mottagaren. För mig till exempel, som inte är jättebra på matte, så använder han inte de svåraste begreppen. Han försöker ändå lära mig svåra grejer, men inte på samma sätt som han lär någon som redan har jättebra kunskaper /…/ Det är bra om läraren försöker lära känna sina elever, så som Hampus har gjort. En lärare som gör det vet hur den ska göra för att nå fram till eleven på bästa sätt."

Citaten kommer från Åsa Hirsch artikel Relationellt klassrumsledarskap.

CHARLIE: Liksom om han förklarar ett mattetal för någon som sitter på högsta betyg liksom, då kanske han använder vissa ord som inte den som ligger på ett lägre betyg förstår. Han liksom anpassar hur han utbildar för mottagaren. För mig till exempel, som inte är jättebra på matte, så använder han inte de svåraste begreppen. Han försöker ändå lära mig svåra grejer, men inte på samma sätt som han lär någon som redan har jättebra kunskaper /…/ Det är bra om läraren försöker lära känna sina elever, så som Hampus har gjort. En lärare som gör det vet hur den ska göra för att nå fram till eleven på bästa sätt."

Förslag till diskussionsfrågor

Läs gärna artikeln Relationellt klassrumsledarskap av Åsa Hirsh Pdf, 228 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 228 kB) innan ni startar.

  • Vad innebär framgångsrik undervisning för dig? När känner du att din undervisning är framgångsrik?
  • Vad innebär ett gott klassrumsledarskap för dig? Vad är ett gott klassrumsledarskap i förhållande till a) elevernas kunskapsutveckling, b) inkludering, c) elevernas välbefinnande?
  • När känner du att du är en god klassrumsledare? Hur märker du på eleverna när du är en god klassrumsledare?
  • På vilket/vilka sätt kan ditt ledarskap skilja sig åt i mötet med olika grupper och olika individer?
  • Vad tänker du kring påståendet ”kunskaper, färdigheter och förmågor växer fram i och genom relationer”?
  • Eleverna i ett av utdragen beskriver två olika sorters respekt, en som är mer auktoritär som de benämner ”räddrespekt”, och en mer ömsesidig (”nu kan jag lyssna på dig för jag vet att du lyssnar på mig”). Hur tänker du kring dessa båda former av respekt och deras plats i skolan?
  • Hur arbetar du för att skapa trygga och tillitsfulla relationer präglade av ömsesidig respekt?
    Fundera över följande utdrag ur textens avslutande del: ”I takt med att man får allt större erfarenhet av situationer där ens förmåga att balansera mellan exempelvis närhet och distans prövas, så utvecklas också det professionella omdömet. Man lär sig att känna in var gränsen går mellan att vara ”kompis” med eleverna och att vara den som med fast men pedagogiskt taktfull hand ansvarar för och leder deras utbildning mot givna mål.” Kan du ge egna exempel på situationer där du har övat på att finna en balans, och där du känner att ditt professionella omdöme har utvecklats?

Läs gärna artikeln Relationellt klassrumsledarskap av Åsa Hirsh Pdf, 228 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 228 kB) innan ni startar.

  • Vad innebär framgångsrik undervisning för dig? När känner du att din undervisning är framgångsrik?
  • Vad innebär ett gott klassrumsledarskap för dig? Vad är ett gott klassrumsledarskap i förhållande till a) elevernas kunskapsutveckling, b) inkludering, c) elevernas välbefinnande?
  • När känner du att du är en god klassrumsledare? Hur märker du på eleverna när du är en god klassrumsledare?
  • På vilket/vilka sätt kan ditt ledarskap skilja sig åt i mötet med olika grupper och olika individer?
  • Vad tänker du kring påståendet ”kunskaper, färdigheter och förmågor växer fram i och genom relationer”?
  • Eleverna i ett av utdragen beskriver två olika sorters respekt, en som är mer auktoritär som de benämner ”räddrespekt”, och en mer ömsesidig (”nu kan jag lyssna på dig för jag vet att du lyssnar på mig”). Hur tänker du kring dessa båda former av respekt och deras plats i skolan?
  • Hur arbetar du för att skapa trygga och tillitsfulla relationer präglade av ömsesidig respekt?
    Fundera över följande utdrag ur textens avslutande del: ”I takt med att man får allt större erfarenhet av situationer där ens förmåga att balansera mellan exempelvis närhet och distans prövas, så utvecklas också det professionella omdömet. Man lär sig att känna in var gränsen går mellan att vara ”kompis” med eleverna och att vara den som med fast men pedagogiskt taktfull hand ansvarar för och leder deras utbildning mot givna mål.” Kan du ge egna exempel på situationer där du har övat på att finna en balans, och där du känner att ditt professionella omdöme har utvecklats?
Forskning och fördjupning

Kort introduktion till stödet

Du kan använda vårt nya stöd för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer, en fördjupningstext och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen.

Här finns ett stöd för dig som ska leda kompetensutvecklingen

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
Senast uppdaterad 10 januari 2022