Så avslutar du lektionen

Avslutningen av lektionen är lika viktig som inledningen av lektionen. Avslutningen en möjlighet att säkerställa att eleverna verkligen har lärt sig något under lektionen. 

dekorationsbild
Konkreta tips

Avslutningen av lektionen lika viktig som inledningen

Avslutningen av lektionen är lika viktig som inledningen av lektionen. Skillnaden är att lärare oftare har strukturerade inledningar och inte lika ofta strukturerade avslutningar. Det finns säkert flera anledningar till detta, exempelvis att läraren vill utnyttja tid väl och avstår från att avbryta eleverna när de arbetar flitigt i slutet av lektionen eller att läraren helt enkelt inte lyckas disponera tiden.

Om inledningen av lektionen sätter standarden för resten av lektionen så är avslutningen en möjlighet att säkerställa att eleverna verkligen har lärt sig något under lektionen. Lektionsavslutningen består egentligen av fyra delar:

  1. Förberedelse inför lektionsavslutning.
  2. Sammanfattning av lektionsinnehållet, med koppling till lektionsmålen.
  3. Någon form av kontroll av vad eleverna har lärt sig.
  4. En avskedsrutin.
Konkreta tips

Förbereda för lektionsavslutning

När det är tio minuter kvar av lektionen berättar du för eleverna att de har fem minuter på sig att göra klart det sista innan det är dags för sammanfattning och avslutning. Det finns ett par fördelar med att förbereda eleverna för lektionsavslutningen när det är tio minuter kvar av lektionen. Ett skäl är att en del elever har svårt att avsluta och om de får för lite tid på sig att förbereda sig för avslutningen, kommer de att ta tid av din lektionsavslutning. Ett annat skäl är att förberedelsen blir en påminnelse om lektionsavslutningen, både för dig och eleverna, så ni inte glömmer bort den eller får för lite tid för den.

När eleven avslutar för tidigt

Det finns en liten risk att en eller flera elever slutar att arbeta när du berättar att det är tio minuter kvar av lektionen. Det kan finnas flera orsaker till detta. Kraften eller koncentrationsförmågan kan ha tagit slut eller så kanske eleven precis har blivit klar med ett moment och gör bedömningen att det inte är någon idé att starta med något nytt. Oavsett vilket är det viktigt att du ser till att alla elever i klassen använder lektionstiden så gott det går. Om du ser att en elev slutar att arbeta bör du fråga hur det kommer sig. Om det handlar om trötthet kan du uppmana eleven att göra något som inte är så ansträngande. I de fall en elev är klar och inte hinner börja på något nytt kan du be eleven att skriftligt sammanfatta det viktigaste som hen har lärt sig under lektionen. Dessa anteckningar kan ni sedan återkomma till när det är dags för sammanfattning och kunskapskontroll.

Avsätt tid för eleverna att plocka undan

När det är fem-sex minuter kvar av lektionen är det dags att uppmana eleverna att ställa tillbaka material som de har använt och att sätta sig ner vid sina platser. Se till att inte hamna i tidsnöd. Om du gör bedömningen att det kommer att ta en stund att plocka undan, bör du avsätta extra tid för detta, så du verkligen får fem minuter till sammanfattning, kunskapskontroll och avskedsrutin. För att få elevernas uppmärksamhet i detta läge är det klokt att använda en starkare röst initialt och att sedan sänka den till samtalsläge så fort majoriteten börjat lyssna. En annan metod är att hänvisa till något intressant som sagts och gjorts av att någon grupp eller enskild elev under lektionen.

— Lärare: Då så, hörni. Då är det dags att plocka undan ert material och rikta uppmärksamheten hitåt.

Eleverna plockar undan men tystnar inte.

— Lärare: Jo, Tage sa något mycket intressant förut när gruppen i hörnet pratade om kärnkraftens vara eller icke vara. Vad var det du sa, för något? Berätta!

Eleverna tystnar och börjar lyssna på Tage.

Denna metod skapar intresse hos gruppen, utan att du behöver skärpa tonen eller bli arg. Pröva, så får du se!

Konkreta tips

Sammanfattning av lektionsinnehållet

Sammanfattningen av lektionsinnehållet kan följa flera spår: du kan sammanfatta det viktigaste i punktform på tavlan, du kan be eleverna redogöra för vad de har lärt sig under lektionen, du kan göra en sammanfattning utifrån de lektionsmål som du presenterade i början av lektionen och du kan kombinera dessa förslag på olika sätt.

Sammanfattningen av lektionsinnehållet ska inte ta mer än två minuter. Om du väljer att sammanfatta innehållet på egen hand kan det vara klokt att skriva det viktigaste på tavlan, i punktform. När du både berättar och skriver på tavlan blir det lättare för eleverna att uppfatta ditt budskap. Med tanke på den korta tid du har för att sammanfatta lektionsinnehållet bör du försöka fokusera på ett par-tre punkter.

  • Tänk på att inte göra sammanfattningen till ytterligare en föreläsning eller presentation. Sammanfattningen ska vara en repetition som hjälper eleverna att komma ihåg det viktigaste och den ska hjälpa eleverna att skapa struktur i kunskaperna. Om du väljer att sammanfatta innehållet med hjälp av eleverna kan du exempelvis fråga dem: ”Vad har ni lärt er idag?” eller ”Vad var det viktigaste som ni lärde er idag?”.
  • Följ vid behov upp med följdfrågor, exempelvis ”Toppen, kan du ge några exempel? ” eller ”Ja, men av alla de saker som du sa, vilka tycker du var viktigast”.

Förslagsvis skriver du upp det som eleverna bedömer som viktigast på tavlan. Om eleverna uttrycker sig oklart kan du omformulera deras utsagor, inte så att du ändrar i betydelsen men så att du förtydligar innehållet för övriga elever.

Om du har givit en eller flera elever i uppgift att skriftligt sammanfatta det viktigaste som de har lärt sig under lektionen, är det nu ett bra tillfälle att fråga dem vad de har skrivit.

Ta med lektionsmålen i din sammanfattning

Oftast har du presenterat lektionsmålen i början av lektionen och de kanske finns på tavlan under lektionen. Med tanke på hur centrala lektionsmålen är för lektionens innehåll, skulle det vara anmärkningsvärt om du väljer att bortse från lektionsmålen i sammanfattningen av lektionens innehåll. Du kan till exempel fråga eleverna: ”Om vi tittar på lektionsmålen, är det någon som får några idéer om vad som var viktigast under den här lektionen?” eller ”När ni ska komma fram till vad som var viktigast idag, har ni någon hjälp av lektionsmålen?”. Nästa steg i lektionsavslutningen är kunskapskontroll, och du kanske tänker att det är lite ”fuskigt” eller för enkelt för eleverna att kontrollera vad de har lärt sig alldeles efter att du och eleverna har sammanfattat lektionsinnehållet. Men då bortser du ifrån att sammanfattningen är en del av lektionen. Sammanfattningen är inte bara en del av lektionsavslutningen, den är ett lärtillfälle för eleverna.

Konkreta tips

Kunskapskontroll

Det finns åtminstone tre goda skäl till att genomföra en kunskapskontroll i slutet av lektionen. Det första skälet är att kunskapskontrollen fungerar som ytterligare en repetition. Genom att ni repeterar lektionsinnehållet och säkerställer att alla elever har lärt sig det viktigaste, skapar du bättre förutsättningar för att hela klassen ska kunna starta från en gemensam position under kommande lektion. Om du inte genomför en kunskapskontroll, kan det leda till att flera elever inte får med sig det som de behöver, vilket i första hand försvårar inlärning under nästa lektion och i andra hand kan bidra till oro i klassrummet under kommande lektion.

Det andra skälet till att genomföra en kunskapskontroll är att du som lärare använder den för att utvärdera undervisningens kvalitet. Lärde sig eleverna så mycket som du önskade? Om de inte gjorde det så ges du annars en möjlighet att utvärdera, omvärdera och förfina undervisningen inför nästa lektion. Kanske var det några av momenten du genomförde som var tidsödande och ineffektiva? Om du upplever att du hade världens bästa lektion och att din undervisning var av världsklass men att eleverna samtidigt inte lärde sig särskilt mycket så behöver du fundera på vad det var som inte stämde.

Det tredje skälet att genomföra en kunskapskontroll är att du genom att visa vad eleverna lärt sig stärker din auktoritet som lärare. Du var ju central i elevernas lärande, det var du som ledde eleverna när de löste problem eller analyserade dikter. När eleverna ser att de lär sig saker under dina lektioner kommer de att bli motiverade att följa dig, dina önskningar och instruktioner i framtiden. Under kunskapskontrollen har du också möjlighet att bekräfta elevernas progression, både individuellt och i helklass. Beskriv vad de kunde tidigare och vad de har lärt sig nu. Bekräfta både små och stora framsteg vad gäller beteende, ansträngning och prestation.

Konkreta tips

Bedömning av elevernas prestationer

Bedömningen av elevernas prestationer och lärande är en av dina viktigaste arbetsuppgifter. Det är genom bedömning av elevernas lärande och prestationer som du ser hur du ska gå vidare i din undervisning. Du får svaret på vilka elever som behöver svårare uppgifter och mer utmaningar, men också svar på vilka elever som behöver en repetition av lektionsinnehållet och har behov av stöd och anpassningar. Det är också i bedömningen av elevernas lärande som du har chansen att utvärdera hur din undervisning och ditt ledarskap har fungerat. Det finns givetvis många faktorer som påverkar elevernas lärande och prestationer, men ditt ledarskap och din undervisning är central för elevernas lärande. Om du ser att eleverna inte lär sig lika mycket som du förväntar dig bör du fundera på om du kan skapa en mer gynnsam lärmiljö.

Konkreta tips

Avskedsrutinen

Efter en kunskapskontroll i någon form är det dags att säga hejdå till eleverna. Här finns det olika procedurer du kan använda dig av, men det är viktigt att de är ungefär desamma från gång till gång, för att eleverna ska känna sig trygga av din förutsägbarhet. Men är det inte tråkigt att alltid göra lika? Är du inte ganska trist då som lärare? Nej, du har gott om tid att vara kreativ och fylla lektionerna med spännande innehåll, mellan de trygghetsskapande rutinerna.

Efter sammanfattningen och kunskapskontrollen kan eleverna ställa sig upp bakom sina bänkar och skjuta in eller hänga upp stolen. När eleverna får ställa i ordning och göra snyggt efter sig själva skapas en känsla av ansvar och gemenskap. Ni gör det för att ni själva ska ha det städat och fint nästa gång ni ses. Det är viktigt att hålla efter klassrumsmiljön och det signalerar indirekt att den verksamhet ni bedriver där är viktig.

Släpp inte iväg eleverna för snabbt från lektionen

Se till att eleverna verkligen är samlade och lugna när de plockat undan materialet och ställt sig upp bakom bänkarna. Om du släpper i väg dem för hastigt kan det signalera att du inte riktigt har dem i ditt tydliga men omtänksamma grepp.
Vänta tills eleverna är tysta alternativt påkalla deras uppmärksamhet genom att med stark, men vänlig röst säga fraser som ”Då så hörni...” eller ”Härligt, nu ska vi…”. Se gärna glad och samlad ut. Undvik att hamna i ”gnällträsket”. Använd i stället elevernas positiva, ibland bubblande, känsla inför rasten till att skapa ett positivt avslut.
När eleverna har börjat tystna kan du tilltala dem med normal samtalston. På detta sätt skapar du ett intresse bland dem som ännu inte upphört helt med småpratet. Indirekt förstår eleverna att du kräver tystnad och att de kommer att få gå på rast först när de slutat prata.

Den klassiska avskedsfrasen ”Slut för idag, tack för idag” används ännu på en del håll, men vi skulle rekommendera att du skickar med en önskan om en trevlig rast eller fortsatt fin dag, beroende på om du träffar eleverna mer under dagen eller inte. Det förstärker känslan av omtanke när du som lärare (som är en viktig person i elevernas liv) uttrycker en sådan önskan som inte har direkt med undervisningen att göra. Det lägger grunden för en ännu starkare relation mellan er.

Exempel 1: ”Då får jag önska er en riktigt trevlig fortsättning på dagen och en trevlig kväll!”

Exempel 2: ”Tack för ett väl utfört arbete. Ha det så roligt på rasten nu ute i det fina vädret, så ses vi om en halvtimme.”

Fundera och diskutera med en erfaren kollega

  • Hur fungerar dina lektionsavslut i allmänhet? Hur gör du för att få kontroll på gruppen och lyckas få dem lugna och mottagliga under de sista minuterna?
  • Hur gör den erfarna kollegan för att samla upp gruppen innan det är dags att avsluta lektionen?
  • På vilket sätt säkerställer du att eleverna lärt sig så mycket som du hoppas?
  • Vad använder du för avskedsrutin och hur fungerar den? Kan den förfinas eller förändras något och i så fall på vilket sätt?
Forskning och fördjupning

Referenser och förslag på vidare läsning

Emmer, E. T. & Evertson, C. M. (2012). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Evertson, C. M. & Emmer, E. T. (2013). Classroom management for elementary teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.,

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Stockholm: Liber.

Emmer, E. T. & Evertson, C. M. (2012). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Evertson, C. M. & Emmer, E. T. (2013). Classroom management for elementary teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.,

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Stockholm: Liber.

Om textförfattarna

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

Kort introduktion till stödet

Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen. Under vårterminen 2022 kommer vi att bjuda in till ett digitalt Öppet hus för både dig som ska leda arbetet och till dig som är rektor. 

Här finns ett stöd för dig som ska leda kompetensutvecklingen

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
Senast uppdaterad 10 januari 2022