Förebygg störande och oroliga beteenden i undervisningen

Texten tar upp hur du kan förbereda dig för undervisningen för att minska risken för störande och oroliga beteenden. Det handlar bland annat om hur du kan planera och anpassa din undervisning samt hur du bygger en god relation med eleverna. Stöd för ledarskap i undervisningen är en kompetensutveckling som främst riktar sig till obehöriga lärare men kan användas av all undervisande personal.  

Konkreta tips

Planera din undervisning på flera plan

Det är mycket viktigt att du, redan när du planerar din undervisning, försöker förebygga de situationer som kan leda till oro i klassrummet. Det kan handla om allt från bänkplaceringar, disposition av lektionen till att hitta rätt nivå på undervisningen. Det förebyggande arbetet sker i hög grad i inledningen av lektionerna. Det är då du sätter standarden för resten av lektionen.

Hanteringen av oroliga och störande beteenden kan ske lite när som helst. Ofta kommer du att hantera denna typ av beteenden i tre steg:

  1. Du försöker förebygga att störande och oroliga beteenden uppstår.
  2. Du hanterar störande och oroliga beteenden när de uppstår.
  3. Du följer upp utmanande situationer (steg 2) och försöker se till att förebygga dem i framtiden (steg 1).

Det går inte att förebygga alla störande och oroliga situationer. Du kommer inte heller att kunna hantera alla utmanande situationer. Du kan däremot:

  1. göra ditt bästa,
  2. lära både av situationer där du lyckats och misslyckats,
  3. hantera störande och oroliga beteenden på ett sätt som gör att du kan se både dig själv och eleverna i ögonen senare.

Tänk igenom upplägget av lektionen

När du planerar lektionen bör du fundera över ifall det är något av momenten som kan leda till pratigt eller oroligt beteende hos eleverna. Ofta är det olika typer av övergångar som skapar oro i gruppen, exempelvis när eleverna är på väg in i klassrummet, när de ska hämta material, eller vid övergångar mellan grupp- och helklassdiskussioner. Du ska givetvis inte undvika dessa moment, men däremot bör du tänka på hur du ger eleverna instruktioner, hur du organiserar övergången och hur du samlar upp eleverna efter övergången.

Ska du kanske använda en liten ringklocka, ska du använda din röst på något intresseväckande sätt eller ska du helt enkelt få elevernas uppmärksamhet genom att ge ordet till en av eleverna? Det senare alternativet kan vara effektivt och bidrar ofta till intresse hos de andra eleverna, som vill höra vad klasskamraten vill säga.

Kontrollera tekniken och ditt undervisningsmaterial

Innan du inleder din undervisning bör du kontrollera att det finns fungerande whiteboardpennor i klassrummet samt att tekniken fungerar, ifall du exempelvis ska använda projektor eller smartboard under din genomgång. När tekniken brister uppstår ofta lite väntetid och osäkerhet. Det finns en risk att både du och eleverna tappar fokus. Denna typ av situationer bidrar ofta till stress hos dig som lärare och oro i gruppen.

Kontrollera att eleverna har med sig rätt material

Elever på högstadiet och gymnasiet har oftast med sig sitt eget material till klassrummet: datorer, surfplattor, pennor och böcker. Det finns en stor vinst med att på ett vänligt sätt, i samband med att du välkomnar eleverna till klassrummet, kontrollera att de har med rätt material. Det är bättre att elever hämtar materialet direkt än senare. Men kan inte uppstarten av lektionen försenas då? Jo, det kan ibland ta några minuter, men du kan använda dessa minuter åt en ”inflygning” från rast till lektion. Fråga gärna hur eleverna haft det under dagen/rasten och vad de arbetade med under föregående lektion.

När de elever som fått hämta material kommer in i klassrummet, startar du den ordinarie lektionen. Detta tillvägagångssätt stjäl mindre tid och stör mindre än om eleverna behöver gå iväg efter din genomgång. På sikt ska du såklart försöka råda bot på vissa elevers ”glömska” och se till att alla elever kommer ihåg materialet direkt, men till dess kan du arbeta enligt ovan.

Anpassa lektionen efter den takt som eleverna gör uppgifterna

En orsak till att elever pratar och stör i klassrummet är att de inte vet vad de ska göra, exempelvis när de har arbetat klart med lektionens uppgifter. Det gäller att du är förberedd på att det nästan alltid kommer att finnas någon eller några elever som blir färdiga med sina uppgifter tidigt. Anledningarna till att de säger sig vara klara kan ha flera skäl och här följer några exempel:

Elever kan ha flera skäl till att de säger sig vara klara. Här följer några exempel:

  1. Eleverna tyckte att uppgifterna var enkla och de har jobbat snabbt och effektivt.
  2. Eleverna ”tävlade” för att hinna bli klara så fort som möjligt, på bekostnad av kvaliteten.
  3. Eleverna tyckte att uppgifterna var tråkiga eller svåra och försökte inte ens. De skrev exempelvis ”kan inte” som svar på en del av frågorna.

Om det första exemplet stämmer så är eleverna redo för dina extrauppgifter.

Om något av exempel 2 eller 3 stämmer bättre så gäller det att som lärare försöka få eleven att gå tillbaka i arbetet och ta sig mer tid. Kanske kan du komma med några ledtrådar så att kvaliteten kan förbättras?

I vissa fall känner sig eleverna ändå ”klara” och kan orsaka oordning i klassrummet om de ”tvingas” göra om eller revidera sitt arbete. I detta fall måste gruppens behov gå före individens, vilket för dig betyder att du kan låta eleven arbeta vidare med extrauppgifterna, för att få lugn och ro. Däremot får eleven vid ett senare tillfälle (hemläxa eller nästa lektion) i uppgift att gå igenom och revidera det arbete som inte är av tillräckligt hög kvalitet.

Extrauppgifter ska inte upplevas som bestraffning

Det är viktigt att extrauppgifterna inte upplevs som en bestraffning för att eleverna har varit effektiva eller lite slarviga. Även elever som skyndar sig igenom uppgifterna har rätt till undervisning som är motiverande och på rätt nivå. Det är en bra idé att informera eleverna om extrauppgifterna redan i början av lektionen, så de är förberedda på vad de ska arbeta med. Se också till att extrauppgifterna är lagom svåra och erbjuder lite variation i förhållande till det som eleverna redan har arbetat med under lektionen.

Extrauppgifterna ska inte heller uppfattas som en belöning av eleverna, eftersom det kan leda till att eleverna slarvar igenom huvuduppgifterna. Extrauppgifterna bör därför vara av fördjupande karaktär och utgå från huvuduppgiften. Undvik att använda lösryckta ”knep- och knåpövningar”, exempelvis korsord. ”Knep- och knåpövningar” passar bättre vid utfyllnad av provtillfällen, där eleverna inte får lämna klassrummet innan en bestämd tid.

Men tar det inte lång tid att hela tiden har extrauppgifter till hands? Nej, inte nödvändigtvis. Du kan med fördel göra ett par liknande frågor som du lätt kan omformulera och använda i olika sammanhang; det innebär alltså inget stort merarbete. De fördjupande extrauppgifterna kan exempelvis vända på perspektiv, eller vara av mer resonerande karaktär.

Exempel på extrauppgifter som täcker in olika ämnen följer nedan:

  1. Vad kan ni ha för nytta av dessa kunskaper i framtiden, antingen på fritiden eller på arbetet?
  2. Om du vuxit upp i det där landet, hur hade din vardag sett ut då?
  3. Nu har du skrivit en novell med en huvudperson och några bipersoner. Skriv nu en kort text om hur en av bipersonerna känner och tänker kring händelserna i novellen.
  4. Gör nu fem egna uppgifter som handlar om rabatt på olika varor i en klädaffär. De ska innehålla olika antal, olika procentsatser och olika klädesplagg.
Konkreta tips

Vikten av goda relationer med eleverna

Goda relationer mellan lärare och elever skapar en tryggare lärmiljö för eleverna och en bättre arbetsmiljö för lärarna. Dessutom ger goda relationer mellan lärare och elever bättre förutsättningar för undervisning och lärande. Goda relationer är en av de faktorer som starkast påverkar elevernas skolprestationer. Dessutom är goda relationer en av de viktigaste faktorerna när det gäller att förebygga störande och oroliga beteenden.

När du har en god relation till eleverna kommer de att vara mer tillåtande och förlåtande när du begår misstag eller när tekniken krånglar. De kommer också att lyssna mer uppmärksamt på dina instruktioner och lyssna på dig när du försöker ta kontroll över lektionen eller klassen. Om du har en genomgång som inte är så inspirerande, kommer merparten av eleverna att försöka låta bli att störa eller prata, eftersom de inte vill orsaka en jobbig situation för en lärare som de har en bra relation till.

När du har en god relation till eleverna kommer det dessutom att bli svårare för elever som vill utmana din ställning eller ditt ledarskap. Resten av klassen kommer troligtvis tycka att den utmanande eleven är ”taskig mot läraren, som är så schysst”. Elever som utmanar dig kommer sålunda inte att kunna räkna med att få stöd från resten av klassen när de stör eller trotsar. En god relation till eleverna har mycket stora fördelar. En av de viktigaste fördelarna är att relationen förebygger störande och oroligt beteende.

Med tanke på att det finns en hel text som behandlar hur du kan arbeta med relationerna till eleverna så nöjer vi oss med att konstatera att det finns goda skäl att arbeta systematiskt med relationerna till eleverna. I övrigt hänvisar vi till den text som behandlar relationerna till eleverna specifikt: Så skapar du goda relationer till eleverna.

Uppmuntra och ge dina elever positiv återkoppling

När lärare systematiskt riktar sin uppmärksamhet mot elevernas positiva beteenden, kommer dessa beteenden att öka. Om du vill att dina elever ska utföra ett visst beteende oftare ska du uppmärksamma det. När du uppmärksammar positiva beteenden kommer du att märka att de positiva beteendena ökar.

Av samma anledning bör du försöka minska uppmärksamheten på negativa beteenden. Om de negativa beteendena får för mycket uppmärksamhet riskerar de att öka, och det vore ju synd eftersom det är något som du troligen försöker motverka.

När du lyckas att öka positiva beteenden och minska negativa beteenden bland eleverna skapar du en tryggare och mer produktiv lärmiljö för eleverna.

Utveckla elevernas självkänsla

Bekräftelse och positiv återkoppling bidrar till att utveckla elevernas självkänsla. De får också en positiv inställning till skolan och dig som lärare. Därför är det viktigt att se till att alla elever får bekräftelse och positiv återkoppling. Det kanske är lättare att komma ihåg att bekräfta de elever som oftast är uppmärksamma, koncentrerade och motiverade. Däremot glömmer lärare oftare bort att bekräfta elever som är störande och oroliga, också när de är trevliga mot kamrater eller arbetar flitigt. Kanske är det så att dessa elever har fått så mycket negativ uppmärksamhet, tjat och tillsägelser att läraren uppfattar det som att eleven redan har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Eller så kanske läraren är lite långsint och tycker att eleven borde uppvisa fler positiva beteenden innan hen kan få bekräftelse eller positiv återkoppling.

Vänta inte med att ge bekräftelse och positiv återkoppling

Notera då att det finns en risk med att vänta allt för länge med att ge bekräftelse och positiv återkoppling till en vanligtvis störande elev. Ju längre du väntar, desto större risk att eleven hinner börja störa eller ställa till det. Om detta inträffar bör du inte ge eleven uppmärksamhet och bekräftelse, eftersom det riskerar att leda till att eleven utför de uppmärksammade beteendena oftare. En bra regel är därför att försöka hålla ett öga på elever som vanligtvis stör och stör och att se till att vara snabb med att uppmärksamma, uppmuntra och bekräfta dem när de beter sig som du förväntar. Amerikanerna kallar detta ”Catch them being good”. På svenska blir det ungefär ”Ta dem på bar gärning när de beter sig som de förväntas göra”.

Variera din återkoppling

Se till att variera din positiva återkoppling så eleverna inte tröttnar på den. Det är också viktigt att försöka uppmuntra eleverna på ett sätt som de gillar. En del elever gillar att du lyfter fram dem som goda föredömen inför alla i klassen och andra vill helst ha lite mer diskret uppmuntran. Denna diskreta uppmuntran kan du också använda om du vill uppmärksamma och uppmuntra någon elev utan att samtidigt störa resten av klassen. Då kan du exempelvis ge eleven en uppskattande blick eller tummen upp.

Var konkret i din återkoppling

När du ger positiv återkoppling bör du försöka vara så konkret du kan. Istället för att säga ”Bra jobbat!” till en elev kan du säga ”Vad bra att du skriver på raderna!” eller något annat konkret. Förutom att din återkoppling blir tydligare för den enskilda eleven, som troligtvis kommer att fortsätta att skriva på raden, kommer din återkoppling att uppfattas av resten av klassen. Du kommer plötsligt att upptäcka att flera av elever anstränger sig för att skriva på raderna. Det är inte otroligt att andra elever kommer att fråga dig om du tycker att de också skriver fint på raderna.

Detta är ett tecken på att eleverna har hört att du har uppmärksammat en av deras klasskamrater (som har gjort något bra) och nu vill de också ha uppmärksamhet när de gör samma sak. Din strategi har funkat! Nu är det dags för dig att leverera uppmärksamhet till alla andra elever som gör samma sak.

Fem gånger så mycket positiv återkoppling som negativ återkoppling – metoden 5:1

Det finns forskning som visar att du bör ge fem gånger så mycket positiv återkoppling som negativ återkoppling för att utveckla relationerna till dina elever och skapa ett gynnsamt lärandeklimat. Det betyder att du verkligen behöver anstränga dig för att ge tillräckligt mycket uppmuntran och bekräftelse.

Tänk på att eleverna inte ska behöva göra några märkvärdiga saker eller fantastiska insatser för att få din uppmärksamhet eller bekräftelse. Det kan handla om att de kommer i tid till lektionen, har med sig rätt material, hjälper en klasskamrat, lyssnar uppmärksamt eller gör ett skapligt försök att ta sig an lektionens arbete.

Behandla inte din egen uppmärksamhet och bekräftelse som om de vore ädelstenar. Se istället till att sprida massor av uppmärksamhet och bekräftelse omkring dig. Du ska inte göra det i onödan eller utan anledning, men du bör förmodligen ge uppmärksamhet och bekräftelse mycket oftare än du tror eller vad som känns rimligt.

Konkreta tips

Anpassa undervisningen efter situationen

Det är inte ovanligt att lärare upplever att klassen stör under genomgången, att eleverna pratar med varandra och att de avbryter läraren under genomgången. Det finns många sätt att förebygga detta. Ett enkelt sätt att förebygga störningar under presentationer är att kartlägga hur länge eleverna orkar lyssna på en presentation. Ta tid under några presentationer och gör en notering.

Om eleverna vanligtvis orkar lyssna i 12-15 minuter, bör dina presentationer inte vara längre än 10 minuter. På detta sätt skapar du en situation där dina krav på elevernas koncentrationsförmåga motsvaras av deras förmåga. Eleverna vill nästan alltid lyssna på lärarens presentationer och när du håller en kortare presentation så slipper de misslyckas med att lyssna uppmärksamt.

Ett annat sätt att förebygga störande och oroliga beteenden är att lyfta fram goda exempel i klassrummet. Istället för att säga till och klaga på elever som stör undervisningen så kan du uppmuntra och uppmärksamma de elever som motsvarar dina förväntningar. Detta bör givetvis ske med viss fingertoppskänsla, så att de elever som uppmuntras inte upplever det som pinsamt eller att resten av klassen upplever det som märkligt.

Effektiva uppmaningar

Tydliga och effektiva uppmaningar ger en tydlig vägledning om vad eleverna förväntas göra. När du ska ge eleverna en uppmaning så är det betydligt bättre att du talar om för eleverna vad de ska göra än att du talar om för dem vad de inte ska göra. Ge inte för omfattande uppmaningar eller uppmaningar som är svåra att förstå. Här får du två exempel på uppmaningar. Vilken uppmaning tror du är lättast att följa?

  1. Josef, svara på resten av frågorna på sidan 17 och visa sedan för mig.
  2. Josef! Jag blir så himla trött på dig! Sätt dig ner nu! Hur ska du får något gjort när du pratar med Elise? Du har ju knappt fått någonting gjort den här lektionen. Hur många frågor har du gjort? Nu måste du skynda på om du ska hinna klart innan rasten. Sitt nu tyst och jobba. Ta fram skrivboken så du slipper skriva på lösblad. Du kommer ändå bara att slarva bort lösbladet, hela din bänk är full av dem. Sitt nu och jobba tyst under den kvart som är kvar. Jag kommer tillbaka och kollar att du jobbar. Det du inte gör under lektionen får du göra i hemläxa. Sätt fart nu!

Det är inte svårt att inse vilken uppmaning som är lättast att följa. Det är inte heller svårt att se vilken av dessa uppmaningar som bidrar till att stärka relationen mellan läraren och eleven. De mest effektiva uppmaningarna ges på ett lugnt sätt, med fokus på vad eleven ska göra och utan allt för mycket information som kan distrahera.

Att bli systematisk i sitt proaktiva arbete – Metoden Fem kronor

Det brukar inte vara något problem för lärare att komma ihåg att uppmärksamma elever som stör i klassrummet. Problemet är snarare att låta bli att uppmärksamma alla småstörande händelser som händer i ett klassrum.

Ett annat problem är att lärare kan ha svårt att komma ihåg att uppmärksamma de elever som beter sig i enlighet med skolans förväntningar och exempelvis arbetar plikttroget och motiverat, lektion efter lektion. ”Fem kronor” kan vara ett enkelt sätt att påminna dig själv att uppmärksamma elever eller beteenden som du tänker att du borde bekräfta och uppmuntra oftare. Metoden fungerar så här:

Metoden Fem kronor

När lektionen börjar ska läraren ha fem kronor i ena fickan. Målet är kronorna ska flyttas till den andra fickan. Du får bara flytta en krona när du har uppmuntrat en elev som beter sig i enlighet med skolans förväntningar. Metoden är så enkel att det nästan är fånigt, men faktum är att du kan använda den för att bli mer systematisk i ditt proaktiva arbete. Genom att bli mer systematisk i vad du uppmärksammar i klassrummet kommer du att skapa ett mer positivt klassrumsklimat. Använd metoden tills du känner att förhållningssättet har blivit en etablerad del av ditt ledarskap.

Om du vill att din uppmuntran ska fungera riktigt effektivt kan du tänka på följande principer och tips:

Principer:

  1. Beteenden som uppmärksammas kommer att öka.
  2. Uppmärksamma de beteenden som du vill ska öka och minska uppmärksamheten på de beteenden som du vill se mindre av.

Tips:

  1. Uppmärksamma konkreta beteenden. Säg exempelvis: ”Vad bra att ni pratar i samtalston när ni samarbetar. Bra också att ni visar varandra hur ni ska göra”. Säg inte: ”Bra jobbat!”.
  2. Ge uppmärksamheten direkt när du ser ett positivt beteende eller en god prestation. Det behöver inte vara fel att ge uppmuntran eller bekräftelse vid ett senare tillfälle, men vanligtvis är uppmuntran som mest effektiv om den kommer direkt efter att eleven har uppvisat beteendet.
  3. Ge uppmuntran som uppskattas av eleverna. Tänk på att alla elever inte vill ha samma typ av uppmärksamhet. Försök att anpassa din återkoppling efter elevernas önskemål.
  4. Använd elever som förebilder. Lyft fram elever som beter sig i enlighet med skolans förväntningar. På så sätt får eleverna en påminnelse om vilka förväntningar du har på deras beteenden och prestationer. Försök att i sprida ut berömmet så att inte samma person får agera ”föredöme” under flera lektionspass i rad. Detta gäller såväl beteende som produktion.
  5. Försök att minska uppmärksamheten på elevernas negativa beteenden. Självklart behöver du sätta stopp för elever som stör mycket eller som riskerar att skada sig själva eller andra, men annars ska du försöka minska uppmärksamheten på beteenden som inte är i enlighet med skolans förväntningar. Förutom att du riskerar att försämra relationerna med eleverna genom att tjata och säga till eleverna allt som oftast, riskerar du även att de oönskade beteendena ökar när du uppmärksammar dem. Förslag på beteenden som du kan avstå från att uppmärksamma är:
  • En elev tittar ut genom fönstret under din genomgång och ser allmänt uttråkad ut.
  • En elev vickar på stolen försiktigt, så att inte någon annan störs av det. Detta gör den trots att du ju sagt att eleverna inte ska vicka på stolarna.
  • En elev viskar något tyst till sin bänkgranne under din genomgång, utan att det stör någon annan än just bänkgrannen.
  • En elev kommer in sent till lektionen och går direkt till sin bänk.

Du kan förlora såväl tid som energi om du uppmärksammar allt det ovanstående framför klassen. Kanske har eleverna ändå hängt med under din genomgång? Kanske handlade deras viskande om något ämnesadekvat? Det lär du bli varse när eleverna ska börja arbeta självständigt. I lugn och ro, utanför rampljuset, kan du lugnt be eleven som vickade på stolen att försöka undvika det i framtiden, samt fråga den sena eleven om skälet till den sena ankomsten. I de andra fallen väljer du om du över huvud taget ska ta upp det eller ej. Det handlar ju om hur väl de följt med under din genomgång.

Konkreta tips

Rast och tillsyn

Att ha god tillsyn över eleverna på rasterna har flera fördelar. På låg- och mellanstadiet brukar lärare turas om att vara rastvakter, enligt ett schema. Förutom att det ingår i skolans uppdrag att ansvara för elevernas trygghet och säkerhet under hela skoldagen, ger rasterna möjlighet till att observera kamratrelationer, sociala färdigheter och eventuellt utanförskap. Rasterna ger helt enkelt god information om vilka elever som kan behöva olika former av stöd, en annan typ av information än vad lektionerna ger. Många lärare skulle dessutom säga att det är absolut nödvändigt att ha god tillsyn på rasterna eftersom det som händer på rasterna får direkta effekter på lektionerna.

Om det uppstår konflikter på rasten så tar eleverna ofta med konflikten in på lektionen, antingen i form av oro och bråk eller i form av starka känslor. I samtliga fall påverkas undervisningen och lärandet. Du kan helt enkelt skapa bättre förutsättningar för dig själv och dina elever genom att se till att de är trygga under rasterna.

Bygg relationer under rasterna

Rasterna ger dig också goda möjligheter att bygga relationer med eleverna. Du får möjlighet att ta kontakt med elever som du kanske inte pratar med så ofta och dessutom ges du möjlighet att prata lite längre med eleverna. Under lektionerna är det ofta lite stressigt och möjligheterna till längre samtal är ganska liten. Om du vet med dig att du borde investera lite extra tid i relationen till någon elev så kan du göra en anteckning om det. När du sedan går ut på en rast så kollar du i anteckningarna och ser vilka elever som du ska ägna lite extra tid åt.

Det är inte osannolikt att du ser att du behöver ägna lite extra tid åt att bygga relation med en del elever som du upplever som utmanande och lite jobbiga. En kortsiktig strategi är att försöka undvika dessa elever under de raster då du är rastvakt, för att på så sätt få en lite lugnare rast. En mer långsiktig strategi är att investera lite tid och relation i de elever som behöver det mest. Detta är givetvis lite mer ansträngande, men det är en ansträngning som kommer att resultera i bättre relation till utmanande elever och sannolikt ett bättre lärandeklimat.

Var först ut på skolgården

Konflikter, kränkningar och mobbning sker nästan alltid utom synhåll från lärarna. Anledningen till detta är att eleverna vet att vuxna reagerar starkt på detta och att det leder till konsekvenser. Det är därför viktigt att du är först ut på skolgården (eller uppehållsrummet) och sist in då du har rastvakt. Om du fastnar i diskussion med en kollega på vägen ut på skolgården, kan du nästan räkna med att du kommer att ha konflikter att hantera när du kommer ut. Se också till att röra dig över hela det område där eleverna tillbringar sin rast. Det är ju utom lärarnas synhåll som regelöverträdelser sker, som sagt.

Konkreta tips

Fundera och diskutera med en erfaren kollega

  • Hur brukar den erfarna kollegan förebygga oro och störande beteenden i klassrummet?
  • När uppstår oftast oro och störande beteenden i ditt klassrum? Vilka är skälen till det?
  • Vid vilka tillfällen ger du eleverna beröm och är det olika elever som får beröm?
  • Är det några elever som du aldrig ger beröm? Vilka är skälen till det?
  • Finns det negativa beteenden hos dina elever som du kan låta bli att uppmärksamma, tror du? Varför/varför inte?
  • I vilka sammanhang kommunicerar du med föräldrarna och hur är din relation till föräldragruppen? Finns det något du kan göra för att förändra relationen till det bättre?
Forskning och fördjupning

Arnesen, A., Meek-Hansen, W., Ogden, T., & Sørlie, M-A. (2014). Positiv læringsstøtte – hele skolen med. Oslo: Universitetsforlaget.

Crone D. A., Horner, R., & Hawken, L. S., (2004). Responding to Problem Behavior in Schools: The Behavioral Education Program. New York, NY: Guildford Press.

Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Emmer, E. T. & Evertson, C. M. (2012). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Evertson, C. M. & Emmer, E. T. (2013). Classroom management for elementary teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Karlsson, P. (2018). Positivt beteendestöd i omsorg och skola: en introduktion. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, P. (2020). Tydlighet, ledarskap & uppmuntran: positivt beteendestöd i klassrummet: en arbetsbok för lärare och andra vuxna i skolan. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Stockholm: Liber.

Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Simonsen, B., & Myers, D. (2015). Classwide positive behavior interventions and supports : a guide to proactive classroom management. New York: Guilford Press.

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på webbplatsen jonas-nilsson.se https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.

Kort introduktion till stödet

Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer, en fördjupningstext och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen. Under vårterminen 2022 kommer vi att bjuda in till ett digitalt Öppet hus för både dig som ska leda arbetet och till dig som är rektor. 

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
Senast uppdaterad 09 maj 2022