Förebygg störande och oroliga beteenden i undervisningen

Vikten av goda relationer med eleverna

Goda relationer mellan lärare och elever skapar en tryggare lärmiljö för eleverna och en bättre arbetsmiljö för lärarna. Dessutom ger goda relationer mellan lärare och elever bättre förutsättningar för undervisning och lärande. Goda relationer är en av de faktorer som starkast påverkar elevernas skolprestationer. Dessutom är goda relationer en av de viktigaste faktorerna när det gäller att förebygga störande och oroliga beteenden.

När du har en god relation till eleverna kommer de att vara mer tillåtande och förlåtande när du begår misstag eller när tekniken krånglar. De kommer också att lyssna mer uppmärksamt på dina instruktioner och lyssna på dig när du försöker ta kontroll över lektionen eller klassen. Om du har en genomgång som inte är så inspirerande, kommer merparten av eleverna att försöka låta bli att störa eller prata, eftersom de inte vill orsaka en jobbig situation för en lärare som de har en bra relation till.

När du har en god relation till eleverna kommer det dessutom att bli svårare för elever som vill utmana din ställning eller ditt ledarskap. Resten av klassen kommer troligtvis tycka att den utmanande eleven är ”taskig mot läraren, som är så schysst”. Elever som utmanar dig kommer sålunda inte att kunna räkna med att få stöd från resten av klassen när de stör eller trotsar. En god relation till eleverna har mycket stora fördelar. En av de viktigaste fördelarna är att relationen förebygger störande och oroligt beteende.

Med tanke på att det finns en hel text som behandlar hur du kan arbeta med relationerna till eleverna så nöjer vi oss med att konstatera att det finns goda skäl att arbeta systematiskt med relationerna till eleverna. I övrigt hänvisar vi till den text som behandlar relationerna till eleverna specifikt: Så skapar du goda relationer till eleverna.

Uppmuntra och ge dina elever positiv återkoppling

När lärare systematiskt riktar sin uppmärksamhet mot elevernas positiva beteenden, kommer dessa beteenden att öka. Om du vill att dina elever ska utföra ett visst beteende oftare ska du uppmärksamma det. När du uppmärksammar positiva beteenden kommer du att märka att de positiva beteendena ökar.

Av samma anledning bör du försöka minska uppmärksamheten på negativa beteenden. Om de negativa beteendena får för mycket uppmärksamhet riskerar de att öka, och det vore ju synd eftersom det är något som du troligen försöker motverka.

När du lyckas att öka positiva beteenden och minska negativa beteenden bland eleverna skapar du en tryggare och mer produktiv lärmiljö för eleverna.

Utveckla elevernas självkänsla

Bekräftelse och positiv återkoppling bidrar till att utveckla elevernas självkänsla. De får också en positiv inställning till skolan och dig som lärare. Därför är det viktigt att se till att alla elever får bekräftelse och positiv återkoppling. Det kanske är lättare att komma ihåg att bekräfta de elever som oftast är uppmärksamma, koncentrerade och motiverade. Däremot glömmer lärare oftare bort att bekräfta elever som är störande och oroliga, också när de är trevliga mot kamrater eller arbetar flitigt. Kanske är det så att dessa elever har fått så mycket negativ uppmärksamhet, tjat och tillsägelser att läraren uppfattar det som att eleven redan har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Eller så kanske läraren är lite långsint och tycker att eleven borde uppvisa fler positiva beteenden innan hen kan få bekräftelse eller positiv återkoppling.

Vänta inte med att ge bekräftelse och positiv återkoppling

Notera då att det finns en risk med att vänta allt för länge med att ge bekräftelse och positiv återkoppling till en vanligtvis störande elev. Ju längre du väntar, desto större risk att eleven hinner börja störa eller ställa till det. Om detta inträffar bör du inte ge eleven uppmärksamhet och bekräftelse, eftersom det riskerar att leda till att eleven utför de uppmärksammade beteendena oftare. En bra regel är därför att försöka hålla ett öga på elever som vanligtvis stör och stör och att se till att vara snabb med att uppmärksamma, uppmuntra och bekräfta dem när de beter sig som du förväntar. Amerikanerna kallar detta ”Catch them being good”. På svenska blir det ungefär ”Ta dem på bar gärning när de beter sig som de förväntas göra”.

Variera din återkoppling

Se till att variera din positiva återkoppling så eleverna inte tröttnar på den. Det är också viktigt att försöka uppmuntra eleverna på ett sätt som de gillar. En del elever gillar att du lyfter fram dem som goda föredömen inför alla i klassen och andra vill helst ha lite mer diskret uppmuntran. Denna diskreta uppmuntran kan du också använda om du vill uppmärksamma och uppmuntra någon elev utan att samtidigt störa resten av klassen. Då kan du exempelvis ge eleven en uppskattande blick eller tummen upp.

Var konkret i din återkoppling

När du ger positiv återkoppling bör du försöka vara så konkret du kan. Istället för att säga ”Bra jobbat!” till en elev kan du säga ”Vad bra att du skriver på raderna!” eller något annat konkret. Förutom att din återkoppling blir tydligare för den enskilda eleven, som troligtvis kommer att fortsätta att skriva på raden, kommer din återkoppling att uppfattas av resten av klassen. Du kommer plötsligt att upptäcka att flera av elever anstränger sig för att skriva på raderna. Det är inte otroligt att andra elever kommer att fråga dig om du tycker att de också skriver fint på raderna.

Detta är ett tecken på att eleverna har hört att du har uppmärksammat en av deras klasskamrater (som har gjort något bra) och nu vill de också ha uppmärksamhet när de gör samma sak. Din strategi har funkat! Nu är det dags för dig att leverera uppmärksamhet till alla andra elever som gör samma sak.

Fem gånger så mycket positiv återkoppling som negativ återkoppling – metoden 5:1

Det finns forskning som visar att du bör ge fem gånger så mycket positiv återkoppling som negativ återkoppling för att utveckla relationerna till dina elever och skapa ett gynnsamt lärandeklimat. Det betyder att du verkligen behöver anstränga dig för att ge tillräckligt mycket uppmuntran och bekräftelse.

Tänk på att eleverna inte ska behöva göra några märkvärdiga saker eller fantastiska insatser för att få din uppmärksamhet eller bekräftelse. Det kan handla om att de kommer i tid till lektionen, har med sig rätt material, hjälper en klasskamrat, lyssnar uppmärksamt eller gör ett skapligt försök att ta sig an lektionens arbete.

Behandla inte din egen uppmärksamhet och bekräftelse som om de vore ädelstenar. Se istället till att sprida massor av uppmärksamhet och bekräftelse omkring dig. Du ska inte göra det i onödan eller utan anledning, men du bör förmodligen ge uppmärksamhet och bekräftelse mycket oftare än du tror eller vad som känns rimligt.

Anpassa undervisningen efter situationen

Det är inte ovanligt att lärare upplever att klassen stör under genomgången, att eleverna pratar med varandra och att de avbryter läraren under genomgången. Det finns många sätt att förebygga detta. Ett enkelt sätt att förebygga störningar under presentationer är att kartlägga hur länge eleverna orkar lyssna på en presentation. Ta tid under några presentationer och gör en notering.

Om eleverna vanligtvis orkar lyssna i 12-15 minuter, bör dina presentationer inte vara längre än 10 minuter. På detta sätt skapar du en situation där dina krav på elevernas koncentrationsförmåga motsvaras av deras förmåga. Eleverna vill nästan alltid lyssna på lärarens presentationer och när du håller en kortare presentation så slipper de misslyckas med att lyssna uppmärksamt.

Ett annat sätt att förebygga störande och oroliga beteenden är att lyfta fram goda exempel i klassrummet. Istället för att säga till och klaga på elever som stör undervisningen så kan du uppmuntra och uppmärksamma de elever som motsvarar dina förväntningar. Detta bör givetvis ske med viss fingertoppskänsla, så att de elever som uppmuntras inte upplever det som pinsamt eller att resten av klassen upplever det som märkligt.

Effektiva uppmaningar

Tydliga och effektiva uppmaningar ger en tydlig vägledning om vad eleverna förväntas göra. När du ska ge eleverna en uppmaning så är det betydligt bättre att du talar om för eleverna vad de ska göra än att du talar om för dem vad de inte ska göra. Ge inte för omfattande uppmaningar eller uppmaningar som är svåra att förstå. Här får du två exempel på uppmaningar. Vilken uppmaning tror du är lättast att följa?

1. Josef, svara på resten av frågorna på sidan 17 och visa sedan för mig.
2. Josef! Jag blir så himla trött på dig! Sätt dig ner nu! Hur ska du får något gjort när du pratar med Elise? Du har ju knappt fått någonting gjort den här lektionen. Hur många frågor har du gjort? Nu måste du skynda på om du ska hinna klart innan rasten. Sitt nu tyst och jobba. Ta fram skrivboken så du slipper skriva på lösblad. Du kommer ändå bara att slarva bort lösbladet, hela din bänk är full av dem. Sitt nu och jobba tyst under den kvart som är kvar. Jag kommer tillbaka och kollar att du jobbar. Det du inte gör under lektionen får du göra i hemläxa. Sätt fart nu!

Det är inte svårt att inse vilken uppmaning som är lättast att följa. Det är inte heller svårt att se vilken av dessa uppmaningar som bidrar till att stärka relationen mellan läraren och eleven. De mest effektiva uppmaningarna ges på ett lugnt sätt, med fokus på vad eleven ska göra och utan allt för mycket information som kan distrahera.

Att bli systematisk i sitt proaktiva arbete – Metoden Fem kronor

Det brukar inte vara något problem för lärare att komma ihåg att uppmärksamma elever som stör i klassrummet. Problemet är snarare att låta bli att uppmärksamma alla småstörande händelser som händer i ett klassrum.

Ett annat problem är att lärare kan ha svårt att komma ihåg att uppmärksamma de elever som beter sig i enlighet med skolans förväntningar och exempelvis arbetar plikttroget och motiverat, lektion efter lektion. ”Fem kronor” kan vara ett enkelt sätt att påminna dig själv att uppmärksamma elever eller beteenden som du tänker att du borde bekräfta och uppmuntra oftare. Metoden fungerar så här:

Metoden Fem kronor

När lektionen börjar ska läraren ha fem kronor i ena fickan. Målet är kronorna ska flyttas till den andra fickan. Du får bara flytta en krona när du har uppmuntrat en elev som beter sig i enlighet med skolans förväntningar. Metoden är så enkel att det nästan är fånigt, men faktum är att du kan använda den för att bli mer systematisk i ditt proaktiva arbete. Genom att bli mer systematisk i vad du uppmärksammar i klassrummet kommer du att skapa ett mer positivt klassrumsklimat. Använd metoden tills du känner att förhållningssättet har blivit en etablerad del av ditt ledarskap.

Om du vill att din uppmuntran ska fungera riktigt effektivt kan du tänka på följande principer och tips:

Principer:

1. Beteenden som uppmärksammas kommer att öka.
2. Uppmärksamma de beteenden som du vill ska öka och minska uppmärksamheten på de beteenden som du vill se mindre av.

Tips:

1. Uppmärksamma konkreta beteenden. Säg exempelvis: ”Vad bra att ni pratar i samtalston när ni samarbetar. Bra också att ni visar varandra hur ni ska göra”. Säg inte: ”Bra jobbat!”.
2. Ge uppmärksamheten direkt när du ser ett positivt beteende eller en god prestation. Det behöver inte vara fel att ge uppmuntran eller bekräftelse vid ett senare tillfälle, men vanligtvis är uppmuntran som mest effektiv om den kommer direkt efter att eleven har uppvisat beteendet.
3. Ge uppmuntran som uppskattas av eleverna. Tänk på att alla elever inte vill ha samma typ av uppmärksamhet. Försök att anpassa din återkoppling efter elevernas önskemål.
4. Använd elever som förebilder. Lyft fram elever som beter sig i enlighet med skolans förväntningar. På så sätt får eleverna en påminnelse om vilka förväntningar du har på deras beteenden och prestationer. Försök att i sprida ut berömmet så att inte samma person får agera ”föredöme” under flera lektionspass i rad. Detta gäller såväl beteende som produktion.
5. Försök att minska uppmärksamheten på elevernas negativa beteenden. Självklart behöver du sätta stopp för elever som stör mycket eller som riskerar att skada sig själva eller andra, men annars ska du försöka minska uppmärksamheten på beteenden som inte är i enlighet med skolans förväntningar. Förutom att du riskerar att försämra relationerna med eleverna genom att tjata och säga till eleverna allt som oftast, riskerar du även att de oönskade beteendena ökar när du uppmärksammar dem. Förslag på beteenden som du kan avstå från att uppmärksamma är:

• En elev tittar ut genom fönstret under din genomgång och ser allmänt uttråkad ut.
• En elev vickar på stolen försiktigt, så att inte någon annan störs av det. Detta gör den trots att du ju sagt att eleverna inte ska vicka på stolarna.
• En elev viskar något tyst till sin bänkgranne under din genomgång, utan att det stör någon annan än just bänkgrannen.
• En elev kommer in sent till lektionen och går direkt till sin bänk.

Du kan förlora såväl tid som energi om du uppmärksammar allt det ovanstående framför klassen. Kanske har eleverna ändå hängt med under din genomgång? Kanske handlade deras viskande om något ämnesadekvat? Det lär du bli varse när eleverna ska börja arbeta självständigt. I lugn och ro, utanför rampljuset, kan du lugnt be eleven som vickade på stolen att försöka undvika det i framtiden, samt fråga den sena eleven om skälet till den sena ankomsten. I de andra fallen väljer du om du över huvud taget ska ta upp det eller ej. Det handlar ju om hur väl de följt med under din genomgång.

Rast och tillsyn

Att ha god tillsyn över eleverna på rasterna har flera fördelar. På låg- och mellanstadiet brukar lärare turas om att vara rastvakter, enligt ett schema. Förutom att det ingår i skolans uppdrag att ansvara för elevernas trygghet och säkerhet under hela skoldagen, ger rasterna möjlighet till att observera kamratrelationer, sociala färdigheter och eventuellt utanförskap. Rasterna ger helt enkelt god information om vilka elever som kan behöva olika former av stöd, en annan typ av information än vad lektionerna ger. Många lärare skulle dessutom säga att det är absolut nödvändigt att ha god tillsyn på rasterna eftersom det som händer på rasterna får direkta effekter på lektionerna.

Om det uppstår konflikter på rasten så tar eleverna ofta med konflikten in på lektionen, antingen i form av oro och bråk eller i form av starka känslor. I samtliga fall påverkas undervisningen och lärandet. Du kan helt enkelt skapa bättre förutsättningar för dig själv och dina elever genom att se till att de är trygga under rasterna.

Bygg relationer under rasterna

Rasterna ger dig också goda möjligheter att bygga relationer med eleverna. Du får möjlighet att ta kontakt med elever som du kanske inte pratar med så ofta och dessutom ges du möjlighet att prata lite längre med eleverna. Under lektionerna är det ofta lite stressigt och möjligheterna till längre samtal är ganska liten. Om du vet med dig att du borde investera lite extra tid i relationen till någon elev så kan du göra en anteckning om det. När du sedan går ut på en rast så kollar du i anteckningarna och ser vilka elever som du ska ägna lite extra tid åt.

Det är inte osannolikt att du ser att du behöver ägna lite extra tid åt att bygga relation med en del elever som du upplever som utmanande och lite jobbiga. En kortsiktig strategi är att försöka undvika dessa elever under de raster då du är rastvakt, för att på så sätt få en lite lugnare rast. En mer långsiktig strategi är att investera lite tid och relation i de elever som behöver det mest. Detta är givetvis lite mer ansträngande, men det är en ansträngning som kommer att resultera i bättre relation till utmanande elever och sannolikt ett bättre lärandeklimat.

Var först ut på skolgården

Konflikter, kränkningar och mobbning sker nästan alltid utom synhåll från lärarna. Anledningen till detta är att eleverna vet att vuxna reagerar starkt på detta och att det leder till konsekvenser. Det är därför viktigt att du är först ut på skolgården (eller uppehållsrummet) och sist in då du har rastvakt. Om du fastnar i diskussion med en kollega på vägen ut på skolgården, kan du nästan räkna med att du kommer att ha konflikter att hantera när du kommer ut. Se också till att röra dig över hela det område där eleverna tillbringar sin rast. Det är ju utom lärarnas synhåll som regelöverträdelser sker, som sagt.